No description available.

Tänk dig att du läser lokaltidningen och slår upp en artikel om att ett häkte ska byggas i Sollentuna. Några sekunder senare inser du att det långt gångna förslaget innebär att det placeras mittemot ditt sovrumsfönster. Hur skulle du reagera? För snart 15 år sedan föreslog Kriminalvårdsstyrelsen ett nytt häkte i Sollentuna. Sollentuna kommun utredde då möjligheten att placera Häktet på samma mark som Turebergsskolan då fanns på. Idén var att skapa ett stort rättscentrum i ett centralt område. Planprocessen fick stor medial uppmärksamhet, till stor del på grund av att boende på intilliggande Malmvägen kände sig överkörda. Samtidigt deltog relativt få invånare i den formella planprocessen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Sollentuna kommun arbetade med medborgardeltagande för 15 år sedan och huruvida det har skett en förändring. Det gjordes genom att undersöka två projekt i Malmvägenområdet; Häktet och Malmparken. Dokument från Sollentuna kommuns arkiv, tidningsartiklar och intervjuer användes. I det senare projektet undersöktes även Sollentuna kommuns hemsida och sociala mediekanaler. Slutsatsen blev att kommunen följde PBL och praxis och att ingenting sticker ut med deras arbete under planeringen av Häktet. Samtidigt verkar det vara ett av problemen för de boende, eftersom de ständigt efterfrågade mer information och fler utredningar. Att planera i ett bostadsområde där valdeltagandet är markant lägre än i andra delar av Sollentuna kräver förmodligen ytterligare ansträngningar, främst från politikernas sida. Tilliten till kommunen verkar vara låg i området och minskade sannolikt när kommunägda Sollentunahem valde att avbryta renoveringarna i det slitna miljonprogramsområdet. I arbetet med Malmparken genomfördes en medborgardialog som främst ledde till positiva reaktioner från invånarna, även om det i några svar är tydligt att tilliten till kommunen fortfarande är bristande för vissa. Sollentuna kommun har tagit ett krafttag i arbetet med medborgardeltagande, men missar delvis att kommunicera den ambitionen till de invånare som gärna besöker hemsidan och sociala medier för information om deltagande. / Imagine reading the local newspaper and finding an article regarding a jail being built in Sollentuna. A few seconds later you realize the proposal means it will be placed right in front of your bedroom window. How would you react? Almost 15 years ago Kriminalvårdsstyrelsen proposed a new jail could be built in Sollentuna. The municipality of Sollentuna therefore investigated the possibility of placing it on the same location as Turebergsskolan. The idea was to form a big legal center in a central area. The planning process received a lot of attention from the media, mostly because tenants from nearby Malmvägen felt trampled on. At the same time few residents participated in the formal planning process. The aim with this thesis was to examine how the municipality of Sollentuna handled the question of citizen participation 15 years ago and if their take on it has changed. It was carried out by investigating two projects located in the area Malmvägen; the Jail and Malmparken. Documents from the archives of Sollentuna municipality, newspaper articles and interviews were used. For the latter project Sollentuna municipality’s webpage and social media channels were analyzed. The conclusion was that the municipality of Sollentuna followed the recommendations listed in PBL and common practice. There was nothing unusual regarding the planning of the Jail. Simultaneously that seemed to be the problem for the residents, since they constantly requested more information and further investigations. To plan physical changes in a residential area where significantly fewer people participate in elections than in other parts of Sollentuna probably calls for further effort, foremost from the politicians. The confidence for the municipality of Sollentuna seems to be low in the area and probably decreased when the municipally owned Sollentunahem terminated the ongoing renovations of the worn down “Million program” area. During the planning of Malmparken a citizen dialogue was carried out, that mostly led to positive reactions from the residents. Although it is clear the confidence for the municipality of Sollentuna still is lacking for some people. The municipality of Sollentuna has taken vigorous efforts regarding including citizens in the planning process, but partly misses to communicate this ambition to those residents who gladly visits their website and social media in search for information about participation.

Abstract "Citizen Influence, Forms and Effects - A study of the Resistance Concerning the Establishment of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn 2005-2007" Political Science, Johan Utter   This essay circles around the concepts of citizenship and the questions if and how citizens in the modern democracy can influence and effect the political decisions made by the governing body on the local level. This is done by the means of a case-study concerning the establishment of an institutional facility for convicted youths in Kristinehamn. The planning of this facility and especially its planned location in Sunneberg aroused a significant negative response from the citizens, demanding a better alternative for the location. The proposition resulted in heavy protests from the citizens as the planned location was viewed as an important recreation area, where the citizens could experience nature first hand, close to the centre of town. As a result, some citizens living close to the planned location, formed a network called "Bevara Sunneberg", whose purpose was to influence the decision-makers and make the citizen’s voices heard. Also of interest are the classification of the resistance, by using already established theoretical models concerning interest groups, social movements and the concept of NIMBY-groups. The results show that the citizen led by the group "Bevara Sunneberg" in fact managed to influence the decision-makers by adopting a wide variety of strategies, both by conventional and unconventional means. As the case haven’t yet been decided, the full extent of the resistance’s efforts are yet to be seen. Whether or not the planned establishment will be build, the fact remains that the resistance managed to effect the outcome of the case. The network "Bevara Sunneberg" showed similarities to the concept of NIMBY-groups, but evolved into a form of hybrid, positioning itself somewhere between the theoretical positions of social movements and interest groups. As a conclusion I would like to state that citizen influence is possible in the local political context, though the extent of the influence can not be proved by this essay.   Key Words : Citizen Influence, NIMBY-group, Political Participation, Kristinehamn, Juvenile Detention Center, Interest Group

” Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals?” The purpose with the thesis is to investigate if citizens’ proposals lead to a broader political influence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens’ proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory. A selection of citizens’ proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased. I have also studied statistics from the period between 2008 and 2010 and interviewed four civil servants that work with citizens’ proposals. Two of them work at a superseding level and two of them work at an administration. The result of the study is that citizens’ proposals can lead to a broader political influence and that Karlstad municipal has adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals. The regulation is drawn up to make sure the proposals have to be considered by the respective administration boards and the basic data that the politicians have to base their decisions upon is thoroughly enough for them to make a well-founded decision.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur makt kan förskjutas till medborgarna och ge verkligt inflytande. Forskning visar att makt finns inom planeringsprocessen och det behövs tas i beaktande för att skapa verkligt inflytande. För att undersöka detta fenomen studeras projektet Sigtuna stadsängar, ett stadsutvecklingsprojekt som genomförts med rådslag innan utförandet av detaljplan. Studien ämnar att genom intervjuer undersöka hur dialogerna var utformade och genomförda utifrån tre perspektiv: medborgare, kommun och exploatören. Intervjun användes för att jämföra svar och se hur de olika aktörerna upplevt dialogen och projektet. Vidare syftar studien med hjälp av dokumentanalys att undersöka huruvida medborgardialogen innebar ett faktiskt inflytande. Resultatet visar att det fanns en stor vilja att låta medborgarna vara delaktiga i processen där medborgarna har haft inflytande i flera steg på olika nivåer och tagit det slutgiltiga beslutet om projektet ska genomföras eller inte. I projektets slutgiltiga tekniska detaljer fanns makten hos exploatören och kommunen. / The essay examines how power can be shifted to citizens and provide real influence. Research shows that power exists within the planning process and it needs to be taken into account to create real influence. In order to investigate this phenomenon, the project Sigtuna stadsängar is studied, an urban development project that was carried out in consultation before the implementation of the detailed plan. The study aims to examine through interviews how the dialogues were designed and carried out from three perspectives: citizens, the municipality and the developer. The interview was used to compare answers and see how the different actors experienced the dialogue and the project. Furthermore, with the help of document analysis, the study aims to investigate whether the citizen dialogue meant an actual influence. The result shows that there was a great desire to let the citizens be involved in the process where the citizens have had influence in several steps at different levels and made the final decision whether the project should be implemented or not. In the final technical details of the project, the power was with the developer and the municipality.

Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen.  Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien.  Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser.

Denna undersökning kretsar kring att lyfta offentlig konst och medborgarinflytande. Teorier och tidigare forskning som lagts fram har skapat förståelse för hur konst är ett betydelsefullt verktyg i stadsmiljön, som kan användas för att förbättra människors upplevelse av en plats. Därför är det viktigt att man inkluderar individer i framtagandet av de konstnärliga verken. Denna inkludering har undersökts i uppsatsen genom fallstudier på tre specifika konstprojekt. Två av dessa projekt valdes för att en av författarna hade deltagit i dem och kunde återberätta sin upplevelse. Dessa projekt är Street Art och Närlunda Tunneln, som utfördes av Helsingborgs stad. Det tredje projektet var den statliga satsningen Konst händer av Statens konstråd. I de kommunala projekten hittades ingen dokumentation som utförligt beskrev process och resultat. Därav utfördes intervjuer med deltagare i respektive projekt. Gällande Konst händer däremot, hittades nyanserad dokumentation som redovisade projektets process och resultat. Resultatet av studien visade att alla tre projekt inkluderat civilsamhället på olika sätt. Individerna fick vara en del av gestaltningen i både Street Art och Närlunda Tunneln. Genom intervjuerna gick det även att konstatera hur de kommunala projekten fortfarande inspirerar deltagarna än idag. Däremot är det Konst händer som har inkluderat människor i störst utsträckning, genom att låta dem påverka projektet som helhet fram tills att resultaten var nådda. Den övergripande slutsatsen som dras är att de tre projekten lyckats förhålla sig till forskningen kring offentlig konst och deltagande. Förhoppningen med studien och dess resultat är att uppmuntra till ökad medborgarinflytande i framtidens konstprojekt. / This thesis serves to elevate public art and civic influence. Theories and previous research has created an understanding of how art is a meaningful tool in the urban environment, which can be used to improve people’s experience of a place. Therefore, it is important to include people in the production of these artistic works. This inclusion has been investigated in the thesis through case studies on three specific art projects. Two of these projects were chosen as one of the authors had participated in them and was able to recount her experience. These projects are Street Art and Närlunda Tunneln, which were carried out by the municipality of Helsingborg. The third project was the state initiative Konst händer by the public art agency of Sweden. In the municipal projects, no documentation was found that described the process and results in detail. For this reason, interviews were done with participants in the respective projects. On the other hand, nuanced documentation was found that reported the process and results of Konst händer. The results of the study prove that all three projects included civil society in different ways. Individuals were a part of the design of both Street Art and Närlunda Tunneln. Through the interviews, it was further possible to ascertain how the municipal projects still inspire the participants to this today. Although, it is Konst händer that has included civic engagement to the greatest extent, by letting the people influence the project as a whole until the results were reached. The overall conclusion that is drawn is that the three projects succeeded following the research regarding public art and participation. The ambition of this study and its results is to encourage greater citizen influence in future art projects.