Syftet med detta arbete är att undersöka socialdemokraternas organisering av medelklassen och tjänstemännen i Karlstad under mitten av 1900-talet och varför det startades en socialdemokratisk tjänstemannaförening i Karlstad. Grunden till arbetet baseras på källmaterial i form av mötesprotokoll, samt års och verksamhetsberättelser från Karlstads socialdemokratiska tjänstemannaförening. Karlstad arbetarekommun och Karlstads kvinnoklubb. Detta källmaterial har granskats kvalitativt för att presentera majoriteten av resultatet men även en kvantitativ analys har genomförts för att presentera medlemsutvecklingen inom tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen var den grupp i samhället som växte mest under mitten av 1900-talet vilket förklarar den snabbt växande socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Efter en snabb medlemstillväxt följdes en liten minskning av medlemmar vilket sedan stabiliseras och skiftar fram till slutet av 60-talet då en snabb nedgång får organisationen på fall och resulterar i upplösning år 1972. Eftersom kvinnliga tjänstemän också ökade i antal under 1900-talet kommer detta arbete även att analysera hur de kvinnliga medlemmarna visar sig. Medlemmarna inom tjänstemannaföreningen har granskats ur ett manligt, homosocialt perspektiv för att förstå bristen på kvinnliga medlemmar i den socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen har även analyserats med hjälp av tre teorier om tjänstemännens klasstillhörighet för att undersöka vilken förklaringsmodell som bäst passar in på källmaterialet och för att förklara varför tjänstemännen inom socialdemokraternas föreningar startar en egen socialdemokratisk tjänstemannaförening år 1948. Arbetet undersöker också varför organisationen hade en snabbt växande medlemsutveckling. / The purpose of this thesis is to analyze the social democrat’s organization of the middle class and the working official’s in Karlstad during the mid-2000 century and to analyze the female participation within the working official’s social democratic organization. The foundations of this work are based on meeting minutes, protocols, annual reports and business stories from the working official’s social democratic organization, the social democratic women club and from the social democratic working municipality. These sources have been analyzed qualitatively to provide most of the results, but the members have been analyzed with a quantitative method to explain the member development within the working official’s social democratic organization. The working officials was the group of people in society that grew the most during the mid-2000 century which explains the rapid growth of the working official’s organization within the social democrats. After a rapid growth the organization has a small decline in members but stabilizes until a rapid decline in members during the late sixties which results in the fall of the organization 1972. Since females within the working-officials also rose in numbers during the 2000 century this thesis will also describe the women roles within the working official’s social democratic organization. The members of the working official’s organization have been analyzed with a male homosocial view to understand the shortage of women in the organization. The working officials have also been observed with three different theories about the working official’s class affiliation to help explain which model of explanation fits to the source materials and help explain why the working officials within the social democrats parts from the main party to create their own organization in 1948. This Thesis also examines why the organization had such a rapid membership growth.

<p>En esta investigación se emplea el análisis del discurso para indagar cómo se construye diferente a dos grupos sociales en la Argentina en diversos relatos periodísticos. Se analiza el caso de una protesta piquetera en el año 2002 y la protesta del “campo”en el año 2008, ambas con cortes de rutas como método en común. La autora quiere indagar si existen nociones de raza en el imaginario de la clase media porteña respecto de los piqueteros, y si se articulan actitudes despectivas y de intolerancia hacia los marginados en los relatos periodísticos. El objetivo es examinar cómo ciertos discursos describen y así construyen a los dos grupos distintos de protesta social. Otro propósito es mostrar como actúa el poder en los discursos,donde se presentan desigualdades como verdades naturalizadas. Se concluye que se construye a los dos grupos en manera diferentes y que existe una cierta racialización. Además se observa una lucha entre “civilización” y “barbarie”, en las construcciones de los “piqueteros” de los barrios marginados del Gran Buenos Aires.</p>

En esta investigación se emplea el análisis del discurso para indagar cómo se construye diferente a dos grupos sociales en la Argentina en diversos relatos periodísticos. Se analiza el caso de una protesta piquetera en el año 2002 y la protesta del “campo”en el año 2008, ambas con cortes de rutas como método en común. La autora quiere indagar si existen nociones de raza en el imaginario de la clase media porteña respecto de los piqueteros, y si se articulan actitudes despectivas y de intolerancia hacia los marginados en los relatos periodísticos. El objetivo es examinar cómo ciertos discursos describen y así construyen a los dos grupos distintos de protesta social. Otro propósito es mostrar como actúa el poder en los discursos,donde se presentan desigualdades como verdades naturalizadas. Se concluye que se construye a los dos grupos en manera diferentes y que existe una cierta racialización. Además se observa una lucha entre “civilización” y “barbarie”, en las construcciones de los “piqueteros” de los barrios marginados del Gran Buenos Aires.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet. Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning. I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs. I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden. I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation. I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.