<p>Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student’s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student’s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership. This situation occurs because the unions go from a forcing membership to a voluntary one. The members will in the future decide for them selves if they want to join a union and take part of what they are offering or not.</p><p>For this assignment we have been given by Umeå Student union to investigate the member’s perception and attitude towards the union, this due to the situation the abolishment of the union fee will create. The Umeå Student union is worried how they best would make use of their marketing resources in order to keep a sufficient members number.</p><p>The central question for this study is: How will Umeå Student union in the situation of an abolishment of the union fee market them selves in order to secure the unions business at Umeå University?</p><p>The purpose of this study is to create a foundation to a marketing plan which is sustainable for Umeå Student union when the union fee is abolished. We will in order to create this foundation study which factors that are crucial for the students at Umeå University when deciding if to join the union or not. We will also evaluate the promotion marketing Umeå Student union uses today and give recommendations how they could use these more efficient.</p><p>In the work of collecting empirical data we have interviews Umeå Student union elected representatives and members in the underlying sections. The interviews are teamed under the headings; communication, promotion, strength/weaknesses/competition and thoughts around the union fee. The union board have also given us seven words of value that they want the students to connect with Umeå Studet union. These words are the foundation we base our suggestions for the marketing plan. The interviews gave us an insight in the factors the student thought of most important in joining Umeå Student union. Some examples of these factors are; to clearly show what the student union has accomplished during their mandate period, increase the integration between the members and the union as well as making the promotion more students friendly. Therefore the core of the marketing plan is support-activities which are intended to increase the interest of new and old members as well as putting Umeå Student union’s core business in focus.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.</p>

Today it is mandatory for every college or university student to pay a union fee to their student’s union. The fee is mandatory and is a payment for writing examinations, receiving grades. The fees purpose is also intended to secure the education quality and student influence. In the presence of the abolishment of the union fee the Swedish student’s unions stand before an uprising competition between themselves and most likely a decrease in membership. This situation occurs because the unions go from a forcing membership to a voluntary one. The members will in the future decide for them selves if they want to join a union and take part of what they are offering or not. For this assignment we have been given by Umeå Student union to investigate the member’s perception and attitude towards the union, this due to the situation the abolishment of the union fee will create. The Umeå Student union is worried how they best would make use of their marketing resources in order to keep a sufficient members number. The central question for this study is: How will Umeå Student union in the situation of an abolishment of the union fee market them selves in order to secure the unions business at Umeå University? The purpose of this study is to create a foundation to a marketing plan which is sustainable for Umeå Student union when the union fee is abolished. We will in order to create this foundation study which factors that are crucial for the students at Umeå University when deciding if to join the union or not. We will also evaluate the promotion marketing Umeå Student union uses today and give recommendations how they could use these more efficient. In the work of collecting empirical data we have interviews Umeå Student union elected representatives and members in the underlying sections. The interviews are teamed under the headings; communication, promotion, strength/weaknesses/competition and thoughts around the union fee. The union board have also given us seven words of value that they want the students to connect with Umeå Studet union. These words are the foundation we base our suggestions for the marketing plan. The interviews gave us an insight in the factors the student thought of most important in joining Umeå Student union. Some examples of these factors are; to clearly show what the student union has accomplished during their mandate period, increase the integration between the members and the union as well as making the promotion more students friendly. Therefore the core of the marketing plan is support-activities which are intended to increase the interest of new and old members as well as putting Umeå Student union’s core business in focus.

In this essay I present the ecclesiology of the Salvation Army as it appears in Sweden today. One thesis that I examined is that the Salvation Army has changed its self-understanding from seeing itself as an Army from the beginning of the movement, to gradually understanding itself as a Church. The essay confirms this assumption and concludes that it is largely due to the challenges of ecumenical theology that developed with the publication of the BEM document in 1982, adopted by the World Council of Churches' Faith and Order Commission. Further, statistics show that 3 out of 4 new members of the Salvation Army in Sweden are what are Adherents, defined as a type of civilian membership, and not uniformed soldiers. The purpose of the essay has therefore been to explore what the change of membership, from soldiers to adherents, has meant for the ecclesiology of the movement. I have captured both of these assumptions, that the Army understands itself more and more as a church and that most new members are Adherents, when I have formulated the overarching research question: How does a growing proportion of Adherents play into the Salvation Army's gradually changing self-understanding from army to church? In the essay, I have used a qualitative research method which includes a hermeneutic approach where I interpret the changes and observe to understand its consequences for the ecclesiology that appears in the Salvation Army. The essay discusses the "army concept" which implies a “mission-oriented” ecclesiology and the "church concept" which implies a "community-oriented" ecclesiology. My source material consists of both written dogmatic material, observations of enrolling of both soldiers and adherents in Corps and interviews with new members. I note that the ecclesiological themes that appear in my materials are somewhat different. The written material has some army rhetoric, which means that in addition to a community-oriented ecclesiology one can also see a mission-oriented ecclesiology, while the observations and especially the interviews give a clearer picture of a communion-oriented ecclesiology where the congregation also appears as a sacramental communion. The likeness of ecclesiology between the Salvation Army to other free-churches in Sweden is so profound that I propose the idea of “free-church salvationists” in the army in Sweden. In the essay, I state that a probable further ecclesiological development may be that the more Adherents who become members, the more communion-oriented ecclesiology will implicitly appear in the Salvation Army in Sweden and at the same time the army rhetoric will gradually disappear. This means that the Salvation Army in Sweden may in the near future be described as "an army without soldiers".

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

<p>I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).</p><p>Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.</p><p>Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.</p><p>Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är:</p><p>• konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken?</p><p>• hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?</p>

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006). Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop. Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet. Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är: • konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken? • hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor. Detta samarbete har även sträckt sig till andra länder. Samtidigt har medlemskapet lett till en ökad konkurrens mellan företag, men även mellan kommuner och regioner.För det andra har medlemskapet inneburit mer direkta konsekvenser för kommunerna vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk beslutsnivå, och politiska beslut fattas i högre grad utanför den nationella arenan. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att den kommunala självstyrelsen har påverkats på ett antal olika sätt, men som grundprincip består den i sin traditionella form.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.   Sökord: Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.

Studien byggde på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av tio medlemmar vid ett fontänhus, som är en social verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att studera om känslan av sammanhang kan upprätthållas när en social verksamhet ställer om från fysisk till digital interaktion, samt se om gemenskap och delaktighet består i medlemskapet.Den insamlade empirin bearbetades i en tematisk analys med förutbestämda kategorier.Resultatet visade att den digitaliserade omställningen både möjliggör och begränsar medlemmarnas aktivitetsnivå. Trots att den fysiska verksamheten är stängd upplever en del av medlemmarna att de är mer aktiva än innan omställningen. Delaktigheten visade sig vara beroende av aktivitetsnivån. Vidare visade resultatet att digitaliseringen skapar ojämna villkor att delta.Slutsatsen är att den digitala interaktionen kan upprätthålla en känsla av sammanhang och gemenskap, men att den inte kan ersätta den fysiska verksamhetens betydelse.Att arbeta för att öka hanterbarheten av den digitala interaktionen för verksamhetens medlemmar, kan vara en lärdom att ta med till framtida utmaningar. / The study was based on a case study with semi-structured interviews of ten members at a fountain house, which is a social activity for people with mental illness. The purpose of the study was to study whether the sense of context can be maintained when a social activity changes from physical to digital interaction, and to see if community and participation consist in membership.The collected empirical data were processed in a thematic analysis with predetermined categories.The results showed that the digitized conversion both enables and limits the members' activity level. Even though the physical activity is closed, some of the members feel that they are more active than before the changeover. Participation was found to be dependent on the level of activity. Furthermore, the results showed that digitalization creates uneven conditions for participation.The conclusion is that digital interaction can maintain a sense of context and community, but that it cannot replace the importance of physical activity.Working to increase the manageability of digital interaction for business members can be a lesson to be learned for future challenges.