Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var; ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik? ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik? ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning? ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?     Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur. De intervjuade pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i ämnena matematik, svenska och NO, samt att lågstadielärarna använde sig av utomhuspedagogik kontinuerligt i sin undervisning och mellanstadielärare efter behov. De svårigheter som togs upp var tid och planering, att det krävs mycket planering och framförhållning för att kunna hålla en lektion, bedömning, eftersom det ansåg svårt att bedöma elevernas lärande utomhus. Samt elevernas oförmögenhet att klä sig rätt för utomhusvistelse.

Det pågår idag en debatt kring lärares arbetssituation, forskning visar att det finns brist på resurser inom skolan och att det är ett svårrekryterat yrke. Läraryrket innefattar administrativt arbete i högre utsträckning än tidigare, något som av lärare ofta uppfattas som mycket stressande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mellanstadielärare upplever sin arbetssituation med fokus på stress. Vad är det som gör att mellanstadielärare upplever stress? För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer på en mellanstadieskola i en förort till Stockholm. Resultatet visar att mellanstadielärare upplever stress på grund av tung arbetsbörda där tiden inte räcker till att hantera all dokumentation trots långa arbetsdagar. Att det inte alltid finns tillräckligt med upplevs också som frustrerande och stressande.

Alla barn i Sverige går i skolan, vi har obligatorisk skolgång från förskoleklass tillårskurs 9, vilket gör skolan till en institution som engagerar väldigt många. Denpolitiska styrningen av skolan sker genom styrdokument, och värderingsmässigtstyrs den svenska skolan av den del i Läroplanen som kallas värdegrund. Mångaläroplansteoretiska forskare har ägnat sig åt studier vad gäller formuleringarna istyrdokument, men färre studier är gjorda på lärares uppfattningar om hur det äratt göra sin praktik efter dessa. Studiens syfte är att beskriva sexmellanstadielärares uppfattning om att fostra elever till de grundläggandedemokratiska värden som lyfts fram i värdegrunden i rådande läroplan, Lgr -11(Skolverket, 2011) genom tolerans. Vilket är viktigt för att förstå komplexiteten ilärarnas fostransuppdrag. Undersökningen var en fallstudie av kvalitativ ansatsoch genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Studien hade trefrågeställningar: Vad anser mellanstadielärare karaktäriserar fostran till tolerans?Vad är mellanstadielärares främsta mål med att fostra till tolerans? Hur kanmellanstadielärares uppfattning om att fostra till tolerans tolkas? Resultatet hartolkats hermeneutiskt och resulterar i tolkningen att mellanstadielärare har skildauppfattningar om vad tolerans betyder. Detta gör att även om målen ivärdegrunden framstår som tydliga är gestaltning och förmedling av dessa genomtolerans ett mer otydligt uppdrag som kantas av dilemman av olika karaktär. / <p>Betygsdatum 2021-06-04</p>

Studien syftar till att skapa kunskap om hur verksamma lärare ser på införandet av frivilliga betyg från årskurs 4. Genom att intervjua sex stycken mellanstadielärare har studien undersökt forskningsfrågorna: vad tycker verksamma mellanstadielärare om betyg från årskurs 4, vad har verksamma lärare för inställning till beslutet om att införa möjligheten till frivilliga betyg från årskurs 4 och vilken påverkan antar lärare på mellanstadiet att införandet av frivilliga betyg från årskurs 4 kommer ha på deras arbete. För att analysera resultatet har studien använt tematisk innehållsanalys som metod för att upptäcka mönster i synen på bedömning och betygsättning i lärarnas berättelser. Genom resultatet framkom att lärarna som intervjuats främst är negativt inställda till beslutets införande. De ser frivilligheten i beslutet som problematisk då det kan påverka likvärdigheten inom svensk skola negativt. Om det införs på deras skola ser de dock inte att det kommer påverka deras arbetsbörda nämnvärt utan istället skifta fokus från lärande till resultat. Däremot synliggjordes en osäkerhet kring vilka kunskapskrav som ska ligga till grund för betygsättningen i årskurs 4 då de kunskapskrav som finns i dagsläget baseras på kunskap eleverna ska ha i slutet på årskurs 6. Analysen visade även att det främst är det summativa syftet med bedömning som framkom i lärarnas berättelser. Till viss del kunde ett formativt arbete utläsas med de annars summativa betygen. Lärarna betonade att tidigare betyg då kan användas som ett sätt att motivera eleverna genom den ökade tydligheten betyg medför. Slutligen var det i väldigt låg grad lärarna såg införandet av tidiga betyg som ett sätt att upptäcka inlärningssvårigheter, vilket var ett av huvudargumenten bakom beslutet.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av att arbeta med och stödja elever som har eller uppfattas ha språkstörning för att de ska nå skolans kunskapskrav. Studiens metodansats var kvalitativ. Studien utgick ifrån halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med tolv mellanstadielärare och det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Mellanstadielärarna arbetade i olika skolor i förorter eller kranskommuner till en stor stad. De hade alla erfarenhet av att ha, eller ha haft, elever som har eller uppfattas ha språkstörning i sin klass. I tidigare forskning och litteratur lyfts bland annat att kunskapen om språkstörning i skolan är relativt knapphändig och att många lärare upplever en osäkerhet i hur de ska bemöta och undervisa de elever som har språkstörning trots att det är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i skolan. Av resultatet i studien framgick att lärare gör ett flertal anpassningar för elever som har språkstörning i sin undervisning för att eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Anpassningar som de gjorde var exempelvis attanvändabildstöd, att ge extra tid,att skapa förförståelse samt att använda digitala hjälpmedel. Ytterligare ett resultat var att lärarna la mycket tid på att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö. De ansåg också att förtroendefulla relationer mellan lärare och elev gav goda förutsättningar för lärande. Lärarna i studien kände en osäkerhet kring språkstörning och önskade därför lära sig mer. Slutsatsen i vår studie varatt oavsett lärares erfarenhet verkar de målmedvetet arbeta med att stödja de elever som har språkstörning, men att eleverna trots detta kan hasvårt att nå skolans kunskapskrav.

Detta examensarbete ämnar undersöka den roll och påverkan elever som är åskådare till mobbning i skolmiljö har, utifrån teorin The Bystander Effect. Utgångspunkten är mellanstadielärares berättelser om, erfarenheter och upplevelser av mobbning mellan elever med ett särskilt fokus på de som är åskådare. Med en kvalitativ ansats har semi-strukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i årskurs 4–6 genomförts.Studiens resultat tyder på att åskådare spelar en viktig roll vid mobbning mellan elever, både genom att förstärka och upprätthålla mobbningen, men också genom att avbryta denna när de väljer att ingripa och hjälpa offret. En rad olika faktorer sågs påverka den roll åskådare antog, som passiva eller ingripande, varav de viktigaste ansågs vara gruppen och omgivningens klimat och normer samt de olika konsekvenser som beskrevs åtfölja såväl mobbning som ingripande. Centralt var också de olika typer av kontroll lärare försökte utöva för att påverka mobbningen, genom att definiera den, lära och utbilda elever om mobbning samt att själva inneha det huvudsakliga ansvaret för att ingripa och stoppa mobbningen. Genomgående i informanternas berättelse återfanns de mekanismer som stärker eller hämmar The Bystander Effect och åskådares passivitet kontra aktiva ingripande. / The purpose of this essay is to analyze the effect that bullying has on the observing party with reference to The Bystander Effect. We have chosen to use semi—structured interviews with six different elementary school teachers, grade 4 to 6, as basis for our analysis. In the interviews the teachers referred to experiences where they had personally witnessed bullying amongst students; focusing on details regarding the bystanders.The data collected from the interviews leads us to believe that bystanders play a role in both enforcing and interrupting bullying. Many factors were observed that affected the bystanders' reaction whether passive or intrusive. These included the social norms, social climate and perceived consequence of both bullying and various forms of interference. Another key factor was the teachers' methods to minimize bullying and their ability to do so. The different interviews highlighted certain mechanisms that strengthened or weakened The Bystander Effect.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare för årskurs 4–6 resonerar om hur innehåll i kemiämnet ska framställas, och på vilket sätt de motiverar de val de gör i relation till elevers förståelse och intresse. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där sex kemilärare för årskurs 4–6 intervjuades. Didaktik och den didaktiska modellen, den kemiska tripletten och dess representationsnivåer, makro-, submikro- och symbolnivå, har utgjort studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av alla representationsnivåer i framställningen av innehåll i undervisningen, samt att störst vikt läggs vid makronivån. Det är också denna nivå som lärarna uttrycker att elever har lättast att skapa förståelse för medan innehåll på submikronivå vållar svårigheter för både elevers förståelse och intresse. Praktiska aktiviteter, som till exempel laborationer, är vanligt förekommande inslag i undervisningen och något som lärarna uttrycker att de önskar utveckla och lägga mer tid på. Det är också praktiska aktiviteter som elevernas intresse framförallt upplevs vara kopplat till. Elevernas intresse är viktigt i lärarnas undervisning och är något som de ser kan leda till förståelse men de är kritiska till den läroplansförändring i kemiämnets syfte som betonar intresse och nyfikenhet på kunskapers bekostnad.

Studiens syfte var att utifrån olika lärarperspektiv bidra med kunskap om hur både mellanstadielärare och förberedelseklasslärare på mellanstadiet arbetade med och stöttade flerspråkighet i mellanstadiet. Utifrån detta var syftet också att göra en jämförelse mellan olika klasslärares arbetssätt med flerspråkighet. Den tidigare forskning som togs upp i studien var Flerspråkighet som begrepp, Olika teorier om flerspråkighet, Transspråkande som begrepp och resurs i skolan, Flerspråkighet i skolan och Olika hjälpmedel i undervisning. De teoretiska utgångspunkterna som studien var baserade på var den didaktiska triangeln och det sociokulturella perspektivet. Enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som metod för att uppnå syftet med studien. Det var totalt 100 olika klasslärare som svarade på enkäten och sex klasslärare som blev intervjuade i Stockholms län och på Gotland. För den kvantitativa delen av studien användes analysmetoden univariat analys. I den kvalitativa delen användes tematisk analys. Resultaten visade att dessa olika klasslärare använde sig bland annat av ett multimodalt arbetssätt, samarbete mellan elever vilket leder till kommunikation, olika syn och tillvägagångssätt, digitala verktyg, hjälpmedel och läromedel, tryckta hjälpmedel och läromedel, spel/aktiviteter eller en kombination av dessa för att stödja flerspråkiga elever. Konklusionen av studien visade att resultaten från båda insamlingsmetoder lyfte tydligt fram att dessa klasslärare arbetade på olika sätt i arbetet med flerspråkighet i mellanstadiet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad mellanstadielärare har för erfarenheter av, och förhållningssätt till, värdekonflikter som kan uppstå mellan skolans värdegrund och hemmens värderingar. Undersökningens främsta fokus har varit på värdekonflikter rörande jämställdhet och genus, solidaritet och människors lika värde. Studien har haft tre frågeställningar. Två av frågeställningarna syftade att synliggöra erfarenheter och förhållningssätt till värdekonflikter hos studiens deltagare. Den tredje frågeställningen var till för att kunna analysera hur förhållningssätten kan förstås. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem mellanstadielärare. Resultaten visar att lärare möter värdekonflikter med både elever och vårdnadshavare. Utifrån en analys av resultaten kan två förhållningssätt till värdekonflikter urskiljas, att samtala och att undgå diskussioner. Vid samtal, visar resultaten, att lärare i vissa fall flyttar fokus från värderingar till kunskap när värdekonflikter uppstår. När konflikter undviks kan det handla om att lärare förstår och accepterar att konflikter finns och inte kan lösas genom att konsensus nås.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.