Syftet med följande litteraturstudie är att belysa hur elever i förskolan till årskurs sex förhåller sig till hållbar utveckling. Litteraturstudien ger en presentation kring elevers synsätt på de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Härtill framförs det hur begreppet hållbar utveckling har vuxit fram samt en sammanställning av nationella och internationella diskussioner om hur världen kan arbeta mot en hållbar framtid. Vidare presenteras det hur hållbar utveckling framträder i den svenska läroplanen. Det resultat som framkom inkluderar undersökningar från Sverige, Turkiet och USA, där elever under intervju eller med hjälp av illustrationer fick visualisera sin uppfattning på vad som väntar människan och planeten. I undersökningarna indikerade elever en generell oro gällande miljön och framtiden. Majoriteten av eleverna kunde ge uttryck för en koppling mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Härtill visade eleverna i en annan studie en generell rädsla för miljöproblem vilket återges som ”ekofobiska” idéer. I litteraturstudien förs slutligen en diskussion om införandet av ett nytt ämne i läroplanen, vikten av ett paradigmskifte samt hur undervisning kring hållbar utveckling kan exemplifieras i klassrummet. / The purpose of this study is to clarify how pupils in pre-school and the grades one to six relate to sustainable development. The literature study presents pupils´ perspectives on the three dimensions in sustainable development. Furthermore, it is presented how the concept sustainable development has expanded. The study also presents a summary of national and international discussions about how the world can work towards a sustainable future. Additionally it is presented how sustainable development stands in the Swedish curriculum. The study includes surveys from Sweden, Turkey and USA, where pupils during interviews or through illustrations visualized their view on what awaits the human kind and the planet. The result indicates a general concern regarding the environment and the future. A majority of the pupils could not refer to a connection between the three dimensions of sustainable development. Pupils indicated an overall anxiety for environmental problems, which can be redirected as “ecophobic” ideas. Finally, there is a discussion about an imposition of Sustainable development as an individual subject in the curriculum, the importance of a paradigm shift and how teaching about sustainable development can be exemplified in the classroom.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare på mellanstadiet förhåller sig till historisk tid. Fokus var de undersökta lärarnas utsagor om hur de resonerar kring sin egen och sina elevers förståelse för historisk tid samt om lärarnas resonemang kring användandet av artefakter i undervisningen. Det är fem medverkande lärare i studien med olika erfarenheter i att undervisa i skolämnet historia. Lärarna har intervjuats och därefter har jag analyserat deras redogörelser utifrån Joel Rudnerts fyra beståndsdelar: sekvens, berättare, aktör och kanon. I undersökningen har det konstaterats utifrån lärarnas narrativa mönster om hur de resonerar kring sin undervisning att beståndsdelen sekvens är mycket framträdande. Förutom lärarnas intervjuer baseras detta arbete på tidigare forskning om barn och ungdomars förståelse för historisk tid. Joel Rudnert och Nanny Hartsmar är två framträdande forskare i syftet om att förstå hur barn och ungdomar ser på historisk tid. En av slutsatserna blev utifrån det att tidsuppfattning och historiemedvetande är sammanlänkande, samt att förståelsen för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess. Mitt syfte med detta arbete är att öka kunskapen om hur elever på mellanstadiet uppfattar historisk tid och hur vi kan arbeta med begreppet i historieundervisningen. / The purpose of this dissertation is to investigate how middle school teachers relate to historical time. The focus was on the teachers´ statements about how they reason about their own and their students´ understanding of historical time, as well as the teachers reasoning about the use of artifacts in the education. There are five participating teachers in the study with different experiences in teaching of the school subject history. The teachers have been interviewed and then I have analyzed their statements based on Joel Rudnert's four components: sequence, narrator, actor and canon. In the study, it has been established from the teachers' narrative pattern of how they reason about their teaching that the component “sequence” is very prominent. Definitions of sequence can appear in different ways, such as a large narrative or year mark on a timeline. In addition to the teachers 'interviews, this work is based on past research on children and adolescents' understanding of historical time. Joel Rudnert and Nanny Hartsmar are two prominent researchers with the aim of understanding how children and young people see history. One of the conclusions was based on the fact that time perception and historical consciousness are interconnected, and that understanding of the past, now and future is a developmental process. Scientist are also debating about if the children needs to have the understanding about their own personal time before they can handle historical time. In this study, historical time will not be defined based on the period when the written sources emerged. Instead the study will focus on the aspects of time that are a result of history. My aim with this work is to increase knowledge about how middle school students perceive historical time and how we as teachers can work with this in our teaching of history.

Enligt Skolverket har ca 5 % av alla elever en särbegåvning som gör att de lär sig i så mycket snabbare takt än sina klasskamrater, att de kan vara i behov av anpassad undervisning. Internationellt finns det forskning kring ett identification-gap inom gifted education. Den här kvantitativa studien ämnar undersöka om detta även är fallet i Sverige och hur undervisningen anpassats för dessa elever i de naturorienterande ämnena och teknik. Frågeställningen är: Hur många procent av eleverna i NO- och teknikundervisningen i årskurs 6 är identifierade med särbegåvning? samt Hur många av de identifierade eleverna får anpassad undervisning i NO och/eller teknik. Även variablerna socioekonomisk status, elevers kön samt praktiska- och teoretiska områden finns med i undersökningen. Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ som skickades till NO- och tekniklärare i en svensk stad. Svarsfrekvensen var 40 %. Studien visar att 79 % av lärarna som svarade inte hade någon elev i sin NO- och/eller teknikklass som identifierats som särbegåvad. I genomsnitt var 0,7 % av de svarande lärarnas eleverna identifierade och 0,6 % fick anpassad undervisning på grund av särbegåvningen. Den låga identifikationsgraden gjorde att flera av studiens frågor blev obesvarade, även om resultaten redovisas. 100 % av de svarande lärarna vill ha mer information om särbegåvade elever i NO och teknik. Slutsatsen dras att viljan finns men en stor del av lärarna, 79 %, i nuläget inte vet tillräckligt för att kunna identifiera elever som särbegåvade i NO- och teknik och anpassa undervisningen därefter.