Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.

Den här studiens syfte är att undersöka vilka lässtrategier som elever i årskurs fem beskriver att de använder sig av. Lässtrategierna delas in i processkunskap och förutsättningskunskap. Studien undersöker vilka delar av dessa kunskaper som eleverna använder sig av. För att ta reda på vilken metod som fungerar för undersökningens syfte gjordes först en pilotstudie. Studiens teoretiska utgångspunkt är modellen Reading as a Meaning-Construction Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2004). Det insamlade materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs fem. Resultatet visar att alla de intervjuade eleverna har de grundläggande lässtrategierna, men att de flesta behöver utmanas för att komma vidare i sin utveckling. Det är även tydligt att alla elever inte ligger på samma nivå trots att de går i samma årskurs, vilket kan göra det svårt att möta alla på rätt nivå i undervisningen. Den här studien lyfter fram vilken betydelse lässtrategierna har i undervisningen samt vikten av att möta eleverna på deras egen nivå för att de ska kunna utveckla sina lässtrategier för sin framtida skolframgång.

No description available.

Skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att undervisa om källkritik och att träna kritiskt tänkande, som har stärkts ytterligare genom den senaste läroplanen från 2022 för grundskolan. För att värna om demokratins grundpelare där yttrandefrihet är en viktig del, behöver våra unga medborgare lära sig att se igenom desinformation och konspirationsteorier av olika slag. I en värld där information är en färskvara är det också viktigt att kunna bedöma om källan är aktuell och adekvat och att kunna skilja ut de trovärdiga källorna i mängden och våga lita på dessa. Syftet med studien är att genom en vetenskaplig teori kring källkritik och kritiskt tänkande, lyfta fram mellanstadieelevers upplevelse av vad som gör en källa trovärdig eller inte trovärdig, som ett bidrag till den fortsatta forskningen. Det empiriska underlaget samlades in genom tre olika fokusgruppssamtal med elever i årskurs fyra och sex på en mellanstadieskola på en mindre ort i södra Sverige. Studien visar att eleverna utgår från sina erfarenheter och förkunskaper när de bedömer om en källa är trovärdig eller inte. Där eleverna själva saknar kunskaper för att kunna göra en bedömning använder de sitt sociala nätverk för att vikta trovärdigheten hos information och källor. Deras resonemang visade att de hade ett kritiskt tänkande när de sökte information, även om deras kunskaper kring bakomliggande faktorer och dolda agendor var begränsade. Didaktiskt behöver lärare i samhällskunskap vara uppmärksamma på när elevernas förkunskaper gör att de tolkar information och källor på ett mindre kritiskt sätt än de borde. Eleverna behöver kunna ta både det abstrakta och det konkreta i beaktande när de viktar information och källor, förstå processer bakom och på ett djupare plan. ”Kunskap är makt”, som filosofen Francis Bacon uttryckte det. / The school has an important mission in teaching source criticism and training critical thinking, which has been furthermore strengthened by the latest 2022 curriculum for the Swedish middle school. To protect the pillars of democracy where freedom of speech is an important part, we need to teach our young citizens to see through misinformation and conspiracy theories of various kinds. In a world where information is a fresh commodity, is it also important to be able to assess whether the source is current and adequate and to be able to distinguish the credible sources from the crowd and dare to trust them. The purpose of the study is to, through a scientific theory around source criticism and critical thinking, highlight middle school students’ experience of what makes a source credible or not credible, as a contribution to the continued research. The empirical data was collected through three different focus group discussions with pupils in grades four and six at middle school in a small town in southern Sweden. The study shows that students rely in their experiences and prior knowledge when they judge whether a source is credible or not. Where the students themselves lack the knowledge to be able to make an assessment, they use their social network to weight the credibility of information and sources. Their reasoning showed that they had critical thinking when seeking information, although their knowledge of underlying factors and hidden agendas was limited. Didactically, social studies teachers need to pay attention to when pupils’ prior knowledge causes them to interpret information and sources in a less critical way than they should. Students need to be able to take both the abstract and the concrete into account when weighing information and sources, understand processes behind and on a deeper level. “Knowledge is power”, as the philosopher Francis Bacon put it.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

As Swedish students´ reading comprehension is in decline and reading is getting less space in the lives of children and young people, a large responsibility is placed on the school to promote students’ motivation to read. For that reason, the purpose of this study has been to examine how teachers promote students’ motivation to read fiction. The study has been conducted by using a model called Model of reading development to observe aspects of teacher’s actions and teacher’s choice of activities and tasks, which can be considered to promote student’s motivation to read. The study has been based on seven concepts, and these have been used as criteria for what can be considered to promote students’ motivation to read. In order to explore how teachers promote students’ motivation to read, this model has been used to analyse observations of four teachers’ who teach the subject of Swedish grades 4-6. The results show that all concepts, in the model called instructional processes, are somehow expressed at some point in the four observed teachers’ lessons. The study also shows that many different aspects of the teachers’ action and activities can function as motivational promotion and the observations showed that these activities and actions vary depending on the type of lesson and its planning. Regarding to what teachers do which can be considered as motivational, the study found that all teachers used modelling for students and activities were students had to collaborate with each other. All the teachers in the study also gave the students praise for effort and progress.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pubertet, sexualitet, kärlek och relat- ioner framställs i text och bild i läroböcker för biologi utifrån normer. För studien analyseras sex olika läroböcker, tryckta och digitala, i ämnet biologi för årskurs 4–6. Den insamlade data analyseras genom en normkritisk diskursanalys utifrån queerteoretiskt och normkritiskt per- spektiv. Studiens resultat visar att alla sex läroböcker synliggör normer gällande sexualitet, pubertet, kärlek och relationer. Vidare framkommer att tillämpningen av språket har stor betydelse för vilka normer som synliggörs samt vem eller vilka som får framträda. Heteronormen är åter- kommande och den norm som tydligast kan uttydas i läroböckerna. Normerna som synliggörs framträder främst genom språkliga antaganden. I analysen framkommer vidare att pubertet re- lateras till människans reproduktion och sexualitet och att den representation som finns av sex utgår från heteronormativt perspektiv.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

The purpose of this master thesis has been to investigate how private economics is taught in social studies teaching for grades 4-6 through teachers' descriptions of personal finance as part of the social studies subject's civic education assignment. The purpose has also been to investigate how and in what way teachers use teaching materials in their teaching of personal finance. The selected research and literature for the degree project deal with the subject social studies and the civic education assignment, the curriculum and syllabus, social science didactic research and teaching of economics in general and personal finance in particular. Furthermore, research and literature on teachers' difficulties with the subject of personal finance and the use of teaching aids in the subject of social studies are also presented. Little research can be found regarding the teaching of personal finance, especially for younger ages such as grades 4–6, which strengthens the relevance of investigating the purpose of this master thesis.  The theoretical perspectives used as a starting point for analyzing the empirical work of the master thesis are Dewey's pragmatic perspective and Vygotsky's socio-cultural perspective. The survey was conducted using qualitative semi-structured interviews as a method. The survey involved six respondents, all of whom are active social studies teachers in grades 4-6. The results show that the respondents see a clear and important purpose of the teaching to enable the students to become responsible adult citizens who can make wise financial decisions. Furthermore, it appears from the results that teaching materials are common in the teaching of personal finance. The respondents mainly link the concept of personal finance with household or an individual's financial planning.  A conclusion that can be drawn from the results of this master thesis and the previous research is that even though personal finance teaching is a relatively new social science didactic research area, its relevance increases when research emphasizes the importance of teaching being a part of schools’ mission to succeed in their civic education. In step with this, personal finance is given more space in the syllabus for social studies, which is an important factor in the work with a school where students are given the right conditions for adult life.

In this study we have interviewed eight teachers about when and how particle concepts should be taught. All of the surveyed teachers argue for an early introduction. This view is also consistent with the scientists on when the particle concepts should be introduced. By an early introduction teachers and scientists consider the age between 6-12 years old. A majority of the scientists and the surveyed teachers use concept of change as a entery point to talk about particle ideas. A substance that is commonly used among both teachers and scientists is water. We can also find out that the surveyed teachers think that the particle concepts are fundamental for pupils to get a broader understanding in school science learning.