Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario. Kopplingen mellan nutid, dåtid och framtid har genom de tre granskade läroplanerna visats bli allt tydligare, likaså elevens egen påverkan av historien i morgon. Faktamässigt har historieskildringarna visats vara korrekta till text, dock skiljs läromedlen åt mellan hur stort utrymme epoken får och därmed hur utförliga texterna är. Detta har sett ut på liknande sätt över de 50 åren som de åtta utvalda läromedlen har blivit granskade, från först utgivna läromedel och det sist utgivna i undersökningen. Bilden som kunskapsbärare är en svaghet i faktatexterna om häxprocesserna då majoriteten av läromaterialen påvisar en inkorrekt faktabild, vilket motsäger texternas innehåll. Av de granskade begreppen kring häxprocesserna har ingen större förändring skett av vilka begrepp eleverna har mött över tid, däremot har utrymmet i textmassan av begreppen förändrats. Dock från ett läromedel till ett annat, ju kortare texter kring epoken desto större procentuellt utrymme tillges begreppen och vice versa. / The purpose of this essay has been twofold, with both qualitative and quantitative content analysis. The first aimed to investigate whether the status of the subject of history has changed in the curriculum, from 1962 until 2012. Analysis would also be done of the history students meet through study material in history teaching, the analysis was based on Staffan Selander's definition of pedagogical text transformation. The quantitative content analysis has touched whom and the frequency of concepts students meet in the era depiction of the witch trials. The result has shown that the subject of history as a part of the governing documents has had high status, even though the social context has been to deduce the opposite scenario. The link between present, past and future, has through the three examined curricula shown to become increasingly evident, and so has the student's own impact of the history tomorrow. Fact wise, historical depiction has shown to be accurate to the text. However, teaching materials differ between the amount of space the era gets and how detailed the texts are. This has shown to be the manner through the eight selected textbooks that have been examined in this study, from the first, of the year 1962, published study material to the last issued, in the year 2012. The image is a weakness in fact depiction of witch trials when the majority of materials use an incorrect factual picture, which contradicts textual contents. Among the examined concepts of witch trials, no major change of what concepts the students face has occurred over time. However, the space in the body of text of the terms has changed, from one material to another. The shorter the texts about the era is, the greater the percentage of space of concepts and vice versa.

This paper studies how peer assessment is used as a strategy to improve young learners' results in Swedish as a school subject. Nine teachers are interviewed about their use of the method on 7-12-year-old pupils. Comparisons are made between the interviews and Swedish and international discussion on peer assessment. There are similarities between the practice of the teachers and what is said in the litterature about the method and its advantages and drawbacks. The teachers tend to emphasize the social aspects more, though. They also point to adjustments necessary to make the method function in groups of different kinds. Of feedback methods, they seem to prefer "Two stars and a wish" to others.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka roller som tilldelas flickor/kvinnor och män/pojkar i bilder i läromedel i teknik för mellanstadiet och hur det påverkar konnotationer som skulle kunna uppkomma ur ett normkritiskt perspektiv. Med utgångspunkt i att bilder kan påverka normer och att Skolverket tydligt instruerat att vissa normer ska utmanas har bilder i två läromedel i teknik granskats. Via en förfrågan på Facebook framkom att Boken om teknik och PULS Teknik 4–6 var de vanligast använda läromedlen av de svarande. Ur dessa läromedel valdes två bilder från varje bok som analyserades via semiotisk metod. Bilder från böckerna analyserades med hjälp av ett semiotiskt analysramverk, som delar in analysen i fyra kategorier som berör inre- och yttre kontext samt denotativ- och konnotativ nivå.      Undersökningen visar att bilder i läromedel i teknik för mellanstadiet både har normbrytande och normuppehållande tecken. De varierar i grad ifrån att visa aktiva, självständiga flickor till allvetande mainsplainande män. De konnotationer som skulle kunna uppkomma ifrån dessa går ifrån att flickor kan identifiera sig med teknik till att teknik är en historiskt manlig domän. / The purpose of this essay is to investigate the roles assigned to girls/women and men/boys in educational materials in the technology subject in grades 4-6 and how it affects connotations that could arise from a norm critical perspective. Because images can affect norms and that the National Agency for Educations clearly instructs that certain norms should be challenged, pictures in two teaching materials in technology have been examined. Through an inquiry on Facebook, it was found that Boken om teknik and PULS Teknik 4-6 were the most commonly used teaching materials according to the respondents. Images from the books were analyzed using a semiotic analysis framework, which divides the analysis into four categories that concern internal and external contexts and denotative and connotative levels.      The results show that images in teaching materials in middle school technology have both norm breaking and norm detaining signs. They vary in extent from showing active, independent girls to all-knowing mansplaining men. The connotations that could arise from these goes from those that girls could identify with technology to technology as a historical male domain.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i svårigheter, inom området läs- och skrivutveckling, beskriver de stödinsatser som ges under grundskolans årskurser fyra till sex.  Mitt val blev då att samtala med barnen och ge utrymme för deras tankar och funderingar genom intervjuer. Studien har en grund i det sociokulturella perspektivet.   Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver en stress och oro i sin vardag. De anser att undervisningen går för fort fram och deras problematik gör att de inte lyckas hänga med i undervisningen på ett effektivt sätt. Eleverna beskriver att de företrädesvis använder Ipad som hjälpmedel i undervisningen och att detta kan vara ett stöd som de upplever som positivt. I skolarbetet beskriver också elever att de har möjlighet att få stöd av speciallärare utanför klassrummet. Detta stöd upplevs till stor del som positivt men det finns också elever som beskriver det som särbehandlande och negativt. I de fall där det finns fler än en lärare i klassrummet så beskrivs detta enbart positivt och givande. Eleverna känner att de får ett bra stöd och det hjälper till i deras strävan att följa den ordinarie undervisningen. Eleverna upplever att de inte är delaktiga i utformandet eller utvärderingen av de stödinsatser som finns i skolan.   I relation till andra studier som finns redovisade i mitt arbete så visar dessa på liknade resultat. Eleverna känner en stress i vardagen och denna stress finns med under hela skoldagen. Mina intervjuer visar på ett större användande av Ipad men de problem som beskrivs omkring dessa är liknande. Elevernas tankar och beskrivningar omkring undervisning utanför klassrummet är liknande och fler lärare i undervisningen är överlag mycket positivt. Eleverna beskriver inte heller att de är delaktiga i utformandet av stödinsatser. / The purpose of this study is to investigate how pupils in difficulty in the field of reading and writing development, describes the support measures given at elementary school in the forth to sixth grade. My choice was then to talk with the children and give room for their thoughts in interviews. In summary, the result shows that pupils in reading and writing difficulties worry and experience distress in their everyday lives. They feel that teaching is going too fast and their problems make them unable to keep up with the school work in an effective way. The pupils describe that they prefer to use an iPad as a tool in teaching and that this may be a support they feel positive about. In school work, the pupils also describe that they are able to receive support from special education teachers outside the classroom. This support is largely perceived as positive, but there are also pupils who describe it as negative and being treated differently. In cases where there are more than one teacher in the classroom, this is described only positively and rewardingly. Moreover, the pupils feel that they get good support and it helps in their quest to follow the regular teaching. Pupils feel that they are not involved in the design or evaluation of the support efforts in the school. In relation to other studies that are reported in my work, they show similar results. The pupils feel stress in everyday life and this stress is present throughout the school day. My interviews show a greater use of iPad, but the problems described around these are similar to other studies. The experiences of teaching outside the classroom are similar and more teachers in teaching are overall very positive. The pupils also do not describe that they are involved in the design of support efforts.

Reading is not just about decoding letters correctly but also to understand what you are reading. With a broadened view on the reading and writing development which includes the four literacy practices: the reader as a code breaker, text participant, text user and text analyst, this study’s purpose is to examine how educational books made for reading comprehension are designed, and which of the four literacy practices named above are represented in the books. To examine this a quantitative and qualitative content analysis on three textbooks and associated assignments have been made, and the following questions answered. How are the books designed and which kind of assignments are in them? Which literacy practices can be found in the books and which of these are given most room? Can the four practices be said to interact?   Earlier studies have shown that educational textbooks often direct the content of the teaching and are often seen as a guarantee that the content in the curriculum is brought up. Other studies have shown the importance of different components and literacy practices presence when teaching in reading comprehension. The study concludes that all of the analysed books are designed in similar ways with a design consisting of tasks to be done before reading the text and tasks and questions to be answered after reading. The study also concludes that the literacy practice which is given most room in the books are the practice called text participant and primarily in the form of tasks that consist of questions about the text for the pupils to answer.

Syftet med studien var att utforska elevernas upplevelser av skolmiljön och hur den påverkar deras upplevda välbefinnande. Som metod användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som mall. Urvalet innefattade sex elever i åldern 11-13 år från en och samma mellanstadieklass. Resultatet visade bland annat att flera av eleverna kände sig trygga på skolan och beskrev trygghet som att känna sig välkommen eller att få vara sig själv. Eleverna uttryckte att de fick det stöd de behövde från lärare, elever och föräldrar. Något skolan bör förbättra enligt eleverna var de små lyhörda lokalerna inomhus, den tråkiga skolgården samt att det ibland skulle behövas fler rastvakter utomhus. Slutsatsen av denna studie var att skolmiljön kan påverka elevernas välbefinnande samt att en liten skola kan ha både för- och nackdelar för skolmiljön. Fler kvalitativa studier kan ge en ökad förståelse för skolmiljöns påverkan på eleverna. / The purpose of this paper was to explore the students experiences of the school climate and how it affects their well-being. Semi-structured interviews with an interview guide were used as a method. The sample was of six students in the age of 11-13 from one middle school class. The results showed among other things that almost everyone felt safe at school and expressed different definitions of safety such as feeling welcome and feeling like they can be themselves. The students felt supported by the teachers, other students and also their parents. Some things the school should change according to the students were the classrooms which were too small and with inefficient soundproofing, the school yard which was boring, and the fact that the students sometimes wanted more adult supervision during school breaks. The conclusion is that the school climate can affect student’s well-being and that a small school can have both pros and cons regarding the school climate. More qualitative research may result in a better understanding of the way the school climate affects the students.

The purpose of this study is to see how three history teachers in year 4 and 5 uses historical narratives in order to bring their students historical consciousness. In order to investigate this, two questions were formulated: To what extent and how do history teachers in three middle school classes use Jörn Rüsen’s principals by historical narration bring historical consciousness to their pupils?  How do teachers define Historical consciousness? These questions are answered by observing six history lessons in three different schools in different parts of Stockholm and interviewing the teachers afterwards. The outcome of these observations and interviews has been analysed using the three principals for historical consciousness by historical narration Memory, Continuity and Function and the theories of historical consciousness by Jörn Rüsen. This theory has then been further developed to better suit the study and illustrate further results. The conclution of this study shows that the teachers in these three classes have three different definitions of the term Historical consciousness and that they only bring historical consciousness by historical narration to their pupils a few times.

Elever med särskild matematisk begåvning är i lika stort behov av att bli utmanade, hjälpta och sedda som alla andra elever. Dessa elever hamnar ibland i situationer då de behöver klara sig själva för att det finns andra elever som är i ”större” behov av lärarens uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 arbetar, utmanar och uppmärksammar elever med särskild matematisk begåvning. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer för att intervjua fyra aktivt undervisande matematiklärare i årskurs 4–6.  I samtliga intervjuer framkom teman som indikerade att kunskapen om dessa elevers behov av uppmärksamhet är hög men resurserna att ge dem det de behöver är bristfälliga vilket resulterar i att de ofta får klara sig själva. / Pupils with special mathematical talent are in the same need of being challenged, helped and seen as all other pupils. These students sometimes end up in situations where they need to cope themselves with parts of their learning, because there are other students who are in "greater" need of the teacher's attention. The purpose of this study is to gain a greater understanding of how teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4-6, work with these students, the challenges the teachers face and how the teachers’ pay attention to pupils. The method used is semi-structured interviews for interviewing four teachers currently teaching mathematically talented students in grades 4–6. In all interviews the  emerging themes indicated that the knowledge of these pupils' need for attention is high, but the resources to give them what they need are inadequate, which results in them often having to cope with their own learning on their own.

Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära. Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp. Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.

Elevers intresse för skolämnet kemi sjunker mellan mellanstadiet och högstadiet. En pedagogisk arbetsform som kan verka motivationshöjande för elever är att utgå från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll [SNI] i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka hur fall av SNI skrivs fram i läroböcker för kemi riktade till mellanstadiet och högstadiet. Lärobokstexterna analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys för att se hur SNI skiljer sig mellan de olika stadierna, samt formas av innehållet. Resultaten visar att båda läroböckerna lyfter flera samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i form av intressekonflikter om samhällets användning av naturresurser. Dock ser vi att det saknas ekonomiska och politiska perspektiv i boken för mellanstadiet vilket hindrar etiska och ekonomiska diskussioner. Det leder till att det är otydligt vem som egentligen bär eller bör bära ansvar i dessa frågor, och eftersom texterna presenterar olika vanor som enskilda individer kan förändra uppfattas ansvaret ligga på dem. Däremot inkluderas ekonomiska och etiska perspektiv i högre grad i boken för högstadiet. I båda böckerna introduceras frågorna efter ämnesinnehållet, vilket går emot principen för SNI-baserat arbetssätt eftersom det är samhällsfrågan som ska styra kunskapsinhämtningen. Likaså överensstämmer inte de frågor som efterfrågar ett rätt svar med principerna för SNI. Men det finns också exempel på flertalet frågor där eleverna tränas i kritiskt tänkande, vilket är i enlighet med SNI-baserat arbetssätt. Undersökningen bidrar till att lyfta diskussioner kring kritisk granskning av läromedel och de synsätt som läroböcker ger uttryck för.