The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how teaching can be designed to enhance students' understanding of technology development work. Through a learning study conducted in three cycles, teaching has been designed and analyzed. The ambition of the teaching was to make students' theoretical knowledge visible during practical work. Critical aspects related to the learning object, technology development work, have been identified, and teaching has been developed to address these. In the teaching, sixth-grade students have worked in groups on technology development work, designing and constructing mobile stands to explore stability. Through video observation as a data collection method, students' verbal and non-verbal communication have been analyzed and interpreted. The results present didactic adjustments related to the critical aspects and their consequences for students' understanding of technology development work. The findings indicate that teaching related to technology development work needs to be designed with ample room for reflection to make theoretical knowledge visible. The theoretical knowledge can also be made visible through sketching. The role of sketching needs to be strengthened as it also promotes increased collaboration, fosters creativity, and simplifies construction work. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers förståelse för teknikutvecklingsarbete. Genom en learning study i tre cykler har undervisning utformats och analyserats. Ambitionen med undervisningen var att synliggöra elevers teoretiska kunskap vid praktiskt arbete. Kritiska aspekter kopplade till lärandeobjektet, teknikutvecklingsarbetet, har identifierats och undervisningen har utvecklats för att möta dessa. I undervisningen har elever i årskurs 6 gruppvis utfört teknikutvecklingsarbete, där de arbetat med stabilitet genom att designa och konstruera mobilstativ. Genom videoobservation som datainsamlingsmetod har elevers verbala och icke-verbala kommunikation kunnat analyserats och tolkats. I resultatet presenteras didaktiska justeringar kopplade till de kritiska aspekterna samt deras konsekvenser för elevernas förståelse för teknikutvecklingsarbetet. Resultatet visar att undervisning som berör teknikutvecklingsarbetet behöver utformas med stort utrymme för reflektion för att synliggöra teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen kan också synliggöras med hjälp av skissen. Skissens roll behöver stärkas då den också bidrar till ökat samarbete, ger utlopp för kreativitet och förenklar konstruktionsarbetet.

Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen. / The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.

Syftet med studien är att synliggöra lärares erfarenheter av undervisningsutformning när de lär ut problemlösning genom blockmodellen på mellanstadiet. Tidigare forskning har visat att blockmodellen är en framgångsrik problemlösningsmetod med både för- och nackdelar. Studien anses relevant då det inte finns mycket forskning om blockmodellen i svenska sammanhang. För att samla in data användes individuella semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades genom en tematisk analys. Fem lärare som är verksamma på mellanstadiet intervjuades med fokus på vilka hinder och anpassningar de erfarit i sin undervisning med blockmodellen. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på hur elever tar till sig kulturella redskap. Resultatet visar fyra teman som kunde identifieras i lärarnas utsagor. I resultatets två första teman hanteras hinder som lärarna beskriver i samband med problemlösningsundervisning med blockmodellen. I resultatets två sista teman hanteras anpassningar som lärarna beskriver i samband med problemlösningsundervisning med blockmodellen. Samtliga lärare har en positiv inställning till blockmodellen som problemlösningsmetod men de är överens om flera utmaningar som behöver hanteras när undervisningen med metoden utformas. / The purpose of this study is to make teachers’ experiences of instruction design when teaching problem solving with the bar model in middle school visible. Previous research has shown that the bar model is a successful method for mathematical problem solving with both pros and cons. The study is considered relevant since there has not been much research conducted on the bar model in Sweden. Individual semi-structured interviews were conducted in order to collect data which later was analysed through a thematic analysis. Five active middle school teachers were interviewed with focus on the obstacles they have experienced and the adaptations they have implemented while teaching with the bar model. The theoretical framework used in this study is sociocultural theory with focus directed at how pupils assimilate cultural tools. The result shows four themes that could be identified from the teachers’ responses. The teachers’ descriptions of obstacles connected to teaching using the bar model are compiled in the first two themes. In the two following themes teachers’ descriptions of adaptations are compiled. All the teachers share a positive attitude towards using the bar model when teaching mathematical problem solving. They are however in agreement about several challenges that needs to be handled when designing instruction for problem solving with the bar model.

Sverige är mångkulturellt och i skolan finns elever som är flerspråkiga och har andra modersmål än svenska. Tidigare forskning visar att flerspråkighet är positivt och att det är en resurs i elevens andraspråksutveckling. Därför är det aktuellt och intressant att undersöka hur lärare stöttar flerspråkiga­ elevers andraspråksinlärning. Studien har skrivits med syftet att bidra med kunskap om vilka typer av stöttning lärare i svenskämnet årskurs 4–6 använder för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråksinlärning med fokus på ordförråd. Studiens frågeställningar är: Hur stöttar lärare flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskämnet? och På vilket sätt används transspråkande, interaktion och visuella hjälpmedel som stöd för flerspråkiga elevers språkutveckling i svenskundervisningen? Studien består av intervjuer med sex lärare i svenskämnet årskurs 4–6. Empirin har analyserats genom en tematisk analys. Teorin som har legat till grund för studien är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de intervjuade lärarna stöttar sina elever genom att förmedla att flerspråkighet är positivt på olika sätt. Det framkommer att lärarna använder transspråkande, interaktion och visuella hjälpmedel men i olika utsträckning. / Sweden is multicultural and the school system has students who are multilingual and have other mother tounges than Swedish. Previous research shows that multilingualism is positive and is a resource in the students’ second language development. Therefore, it is relevant and interesting to investigate how teachers support multilingual students’ second language learning. The study has been written with the aim of contributing knowledge about what types of support teachers in the Swedish subject grades 4–6 use to develop multilingual students’ second language learning with a focus on vocabulary. The questions of the study are: How do teachers support multilingual students’ language development in the Swedish subject? In what way are translanguage, interaction, and visual aids used to support multilingual students’ language development in swedish teaching? The study consists of interviews with six teachers in the Swedish subject grades 4–6. The empirical data has been analyzed through a thematic analysis. The theory that has formed the basis of the study is the sociocultural theory. The results show that the interviewed teachers support their students by conveying that multilingualism is positive in different ways. It appears that the teachers use translanguaging, interaction and visual aids, but in different extents.

Abstrakt  Bedömning utgör en viktig del av matematikundervisningen på mellanstadiet eftersom den synliggör och stämmer av elevers ämneskunskap och förståelse inom ett område. Två huvudformer av bedömning är summativ och formativ bedömning. Däremot pågår det för närvarande en diskussion gällande huruvida de två bedömningsformerna är separata eller kompletterande metoder. Därmed syftar denna uppsats till att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt erfarenheter av summativ respektive formativ bedömning i matematikundervisningen på mellanstadiet. Det syftar även på att undersöka hur mellanstadielärare motiverar sin bedömningspraktik. För att undersöka ämnet vidare, genomfördes en empirisk undersökning på tre lokala mellanstadieskolor som innefattade både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av elevenkäter samt semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever och matematiklärare. Resultatet tyder på att lärare uppfattar summativ bedömning som tydligare och mindre tidskrävande än formativ bedömning samt att den är obligatorisk eftersom det svenska skolsystemet kräver betygssättning från årskurs sex. Det är även den bedömningsform som eleverna i högst utsträckning föredrar eftersom de är mest vana vid den. Dessutom tyder resultatet på att lärare önskar arbeta mer med formativ bedömning men att de i flera fall även arbetar mer formativt än vad de är medvetna om. Både lärare och elever uttrycker att återkoppling önskas i större utsträckning än i nuläget. Däremot visar resultatet att även återkoppling förekommer mer än vad som uppfattas av både lärare och elever eftersom det oftast sker i förbifarten. Avslutningsvis indikerar resultatet att summativ och formativ bedömning kan genomföras under samma bedömningstillfälle då läraren kan utnyttja resultaten från ett bedömningstillfälle för både summativa och formativa syften.

Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. / We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare förhåller sig till samt arbetar med formativ bedömning i mellanstadiets historieundervisning. För att nå denna kunskap har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med totalt tre lärare som undervisar i ämnet historia för årskurs 4–6. Under samtliga intervjuer fick lärarna möjligheten att lyfta fram sina egna tankar, kunskaper och erfarenheter av formativ bedömning och därtill möjligheten att berätta om sitt formativa arbetssätt i historieundervisningen. Lärarnas redogörelser har sedan legat till grund för analys där lärarnas formativa strategier och arbetssätt har belysts med utgångspunkt i den teori som den aktuella studien bygger på. Det huvudsakliga resultat som denna studie visar var att de tre lärarna som medverkat i studien har ett likartat synsätt på formativ bedömning, då samtliga lärare talar om att formativ bedömning generellt sett handlar om att utveckla elevernas lärande. Studien har även visat att lärarna har en positiv inställning till att arbeta med formativ bedömning i sin historieundervisning, men att förutsättningar såsom tid och ork har en avgörande betydelse för hur lärarna bedriver sitt formativa bedömningsarbete i ämnet historia. Utöver detta har det konstaterats att de tre lärarna i studien arbetar med formativ bedömning i historieämnet på ett relativt liknande sätt. Lärarna arbetar främst med formativ bedömning i sin historieundervisning genom att förklara och tydliggöra lärandemålen för eleverna, skapa olika läraktiviteter och uppgifter för att synliggöra elevernas förkunskaper och lärande, samt genom att föra samtal och diskussioner tillsammans med eleverna i syfte att skaffa sig kunskap om vad eleverna kan. Eleverna får även ofta arbeta i par eller i grupp i ämnet historia för att de ska ges möjligheten att ta del av varandras kunskaper. Dessutom arbetar samtliga lärare i studien formativt i sin historieundervisning genom att ge återkoppling till eleverna, framförallt i syfte att de ska utvecklas i sitt fortsatta lärande. Dock har det visat sig att en av lärarna sticker ut från övriga lärare med anledning av att läraren arbetar med att göra eleverna införstådda med historieundervisningens mål och krav på ett mer utvecklat sätt än övriga lärare i studien. / The main purpose of this study was to examine how teachers relate to and work with formative assessment in middle school’s history teaching. To achieve this knowledge, qualitative semistructured interviews have been conducted with three teachers who teach in the school subject history in grades 4–6. During all the interviews, the teachers were given the opportunity to share their own thoughts, knowledge and experiences of formative assessment and also the opportunity to tell about their way of working with formative assessment in their history teaching. The reports of the teachers have been the basis for analysis where the teachers’ formative strategies and working methods have been declared based on the theory which the present study is based. The main results of this study show that the three teachers have a similar approach to formative assessment because all teachers point out that formative assessment is generally about developing pupils’ learning process. The study has also shown that the teachers have a positive attitude towards working with formative assessment in their history teaching, but conditions such as time and energy have a decisive impact on how the teachers work with formative assessment in the subject of history. In addition, it has been found that the three teachers work with formative assessment in the subject of history in a relatively similar way. The teachers work primarily with formative assessment in their history teaching by clarifying the learning goals, creating different learning activities and tasks in order to make pupils’ previous knowledge and learning process visible and also by conducting conversations and discussions with the pupils in order to find out pupils’ knowledge. The pupils may also work in pairs or in groups in the subject of history with the intention of learning from each other. Furthermore, all teachers in the study work with formative assessment in their history teaching by providing feedback to the pupils, especially with the aim of developing pupils’ learning process. On the other hand, it has been found that one of the teachers stands out from the other teachers due to the fact that the teacher makes the pupils understand the goals and the requirements of the school subject history in a more developed way than the other teachers in the study.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>