Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka elevers och vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör. Det förekommer dock ingen markant skillnad mellan elevernas och de vuxnas attityder. Gällande fula ord och uttryck visar majoriteten av informanterna att nedvärderande personbenämningar är den kategorin av fult språk som de ogillar starkast.

Digitala verktyg får en allt mer utbredd plats både i vår vardag som i skolan. Enligt skolverket används dock digitala verktyg sällan för att utveckla matematikundervisningen. Med hjälp av en enkätstudie undersöktes på vilket sätt lärare integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen och om lärarens upplevda kunskap påverkar integreringen på något sätt. Med hjälp av ramverket TPACK analyserades resultaten ifrån de 97 respondenter som deltog. Detta visade att lärare som upplever goda kunskaper tenderar att variera sin undervisning med hjälp av digitala verktyg mer än de lärare som uppskattade sina kunskaper som otillräckliga. De vanligaste användnings-områdena för digitala verktyg inom matematiken är således färdighetsträning, genomgångar och visualisering. Studien antyder att det krävs utbildning i hur digitala verktyg kan användas i under-visningen för att kunna integrera digitala verktyg på ett gynnsamt sätt. / Digital tools are getting increasingly widespread in our everyday lives as well as in school. How-ever, according to the national agency for education in Sweden, digital tools are rarely used to develop the mathematics education. With a survey, I investigated how teachers integrate digital tools in mathematics education and if the teachers’ perceived knowledge affects the integration in some way. With help from the TPACK framework I analyzed the results from 97 respondents. The results showed that teachers who experience good knowledge tend to vary their teaching using digital tools more than teachers who appreciated their skills as inadequate. The most common area of use for digital tools in mathematics is skills training, class review and visual-ization. The study suggests that there is a need for education in how to use digital tools in the education in order to be able to integrate digital tools in a favorable manner.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur elever förstår likhets-tecknets innebörd samt skapa en överblick över undervisningsmetoder som enligt forskning kan anses gynna utvecklingen av elevers förståelse för likhetstecknet. Litteratursökningen utfördes i databasen ERIC. 30 artiklar har sammanställts och analyserats. Studiens resultat indikerar att elevers förståelse för likhetstecknet kan variera mellan flera nivåer mellan den dynamiska och statiska innebörden. Förståelseutvecklingen bör inte ses som rak och förutbestämd. Forsknings-fältet har bidragit med olika metoder lärare kan använda för att guida eleverna i deras lärande. Dessa innefattar både hur och när instruktioner kan ges för att bidra med lärande samt hur lik-heter framställs med hjälp av symboler och andra representationsformer. / The aim of this systematic literature review is to research the most common understandings of the equal sign among children, and teaching methods found effective for developing their understanding. The database ERIC has been used to search for prior published research. Thirty studies are used as the result and foundation for the analysis. The result of this review indicates that there are more levels of understanding than the operational and relational meaning of the equality sign. Several methods to promote the students understanding of the equality sign has been found. They vary from how and when instructions are supposed to be delivered to how equivalence can be presented with symbols and other representations.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka motivationens betydelse i skrivundervisning för en grupp elever i årskurs sex. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas på självbestämmandeteori. Eleverna motiveras i olika grad av attityder utifrån erfarenheter, mål, yttre faktorer och intresse. Studiens forskningsbakgrund poängterar bland annat att elever behöver motivation för att lyckas i skolan. Resultatet av föreliggande studie visar att undervisningen bör utformas mer utifrån elevernas egna intressen och yttre faktorer som kan påverka eleverna för att de ska bli så motiverade som möjligt. Lärare behöver känna sina elever på individnivå för att veta vad som motiverar dem. Denna studie ger lärare en vägledning av vad elever motiveras av.

Vår arbetslivserfarenhet är att lärares bedömning präglas i stor omfattning av summativ karaktär. Med utgångspunkt från detta är syftet med examensarbetet att undersöka vad lärare besitter för attityder, upplevelser och erfarenheter gentemot formativ bedömning i svenskundervisningen med fokus på skrivutveckling. Undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ art. Data samlades in via enkäter från två lärargrupper på Facebook. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien var det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp såsom till exempel stöttning, zonen för den proximala utvecklingszonen och mediering. Resultatet i vår studie visade att lärarna i stor omfattning hade en positiv syn till att använda sig av formativ bedömning. Lärarna poängterade betydelsen av variation i undervisningen där olika bedömningsmetoder och arbetssätt synliggjordes. Det åskådliggjordes positiva och negativa aspekter med tillämpningen av formativ bedömning, där till exempel tidsaspekten var av betydande faktor. Avslutningsvis framhävde lärarna att formativ bedömning genererar i positiva effekter på elevernas skrivutveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

The background of this study is that the study results in science subject for many multilingual students are heading in a downward trend. Research has shown that many multilingual students are having a hard time adjusting to the advanced language used in the classroom. Which contains difficulties for students in understanding the content of science and assimilate to the teaching. The first aim of this study has been to research how scientific concepts in the subject of biology are being introduced through textbooks. The scientific concepts that were being analyzed are species, ecosystem, food chain, photosynthesis, and circulations in nature. The second aim is to research how multilingual students are getting support by the textbooks. The study´s aim and research questions have been executed through qualitative and quantitative analysis of two science textbooks in biology. Something that was identified in the result was the certain concepts were not mentioned at all and that one of the textbooks many times did not mention the scientific concepts by their scientific name. A conclusion of the study is the importance of combining the scientific language with the everyday language in education as to the subject of science with multilingual students. The textbooks contain different kinds of scaffolding strategies to introduce scientific concepts as for support by illustrations and photographs, short pieces of text and connections to other concepts.