På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas. Genusperspektiv i historieundervisningen kan på så sätt lyfta de som tidigare i historieskrivningar blivit osynliggjorda och då ge alla elever, oavsett genusidentitet, utrymme. Slutsatserna vi kunde dra av vår studie var att lärarna menade att ett genusperspektiv innebär att arbeta för jämställdhet i klassrummet samt att genusperspektivet grundas i könstillhörighet, det vill säga att utgångspunkterna i historieundervisningens ämnesinnehåll är att män och kvinnor särhålls och att vissa av lärarna då genom tillägg önskar belysa kvinnor eller flickors perspektiv. Utifrån detta säger de sig använda genusperspektivet på olika sätt och i olika stor utsträckning i undervisningen. Så som vi har valt att definiera genusperspektivet utifrån våra valda genusteorier, har lärarna i stort sett inget genusperspektiv i sin undervisning, eftersom de inte ser fler positioner än kön i genusbegreppet.

Studien grundar sig i ett problem som framkommer vid stadieövergången från mellanstadiet till högstadiet där elevers uppfattning kring bildanalys brister. För att nå kunskap kring vad som kan orsaka elevernas uppfattning kommer denna studie att undersöka fyra lärares didaktiska val och uppfattningar kring bildanalys på mellanstadiet. För att undersöka detta har två kvalitativa metoder valts ut, dokument i form av lärarnas lektionsplaneringar samt semistrukturerade intervjuer. I studien har de didaktiska frågorna varit grund för att strukturera och skriva fram det insamlade materialets resultat. Resultatet har analyserats mot sociokulturell teori som grundar sig i människan lärande och utveckling. Det framkommer i studien att bildsamtal är den metod som är övervägande. Bildanalysmetoder utförs ibland som bildsamtal och lärare väljer ut delar av en analysmetod. Analysmetoderna förekommer relativt ofta då flera av lärarna gör bildanalys i andra ämnen, det vill säga ämnesintegrerat. Bilder som väljs ut är ofta beroende av vad eleverna jobbar med i andra ämnen, i bildämnet är det övervägande konstbilder. Lärarnas uppfattningar kring bildanalys är förhållandevis gemensam och stämmer väl med teorin. I studien framkommer att lärarna inte alltid förmedlar till eleverna att det är ett ämnesintegrerat arbetsområde, vilket teorin men även forskningen beskriver ha stor vikt för elevernas förståelse. Det framkommer även att lärarna anser att elever har svårigheter med bildtolkningar och baserat på teorin kan det finnas ett samband med att lärarna i studien inte alltid arbetar med bildanalysmetoder i sin helhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken sorts representation som finns i populäramellanåldersböcker från insamlade topplistor för 2022, samt vilka didaktiska implikationer det skapar för lärare i svenskämnet. Syftet mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Hur ser genusrepresentationen ut bland de analyserade huvud- och bikaraktärerna i fem populära mellanåldersböcker och hur skildras sexualitet i böckerna? 2. Vilka didaktiska implikationer för svensklärare går att identifiera från följemeningarna som skönlitteraturen medför? Tidigare forskning visar att det idag finns en del mellanåldersböcker som innehåller bred representation och genuina skildringar av olika grupper av människor. Men det finns även en del böcker som förmedlar normer som skulle kunna vara skadliga i form av stereotyper som förenklar och segmenterar fördomar om olika grupper. Forskning visar också att bred representation i böcker är viktigt för att barn ska ha en möjlighet att identifiera sig i litteraturen och för att utveckla empati för andra. Skönlitteratur bär också på stor didaktisk potential för bland annat värdegrundsarbete i klassrummet. Vi intresserade oss för att undersöka vilka böcker som mellanstadieelever läser när de själva får välja – i skolan eller på fritiden och hur det påverkar lärarens didaktiska val i klassrummet. Vi har analyserat de populära mellanåldersböckerna Med i matchen (2021), Nattkorpen (2020), Nidstången (2014), Rum 213 (2011) och Harry Potter och de vises sten (1997), för att ta reda på vilken representation vad gäller genus som viktiga huvud- och bikaraktärer förmedlar samt vilka uttryck för sexualitet som finns i böckerna. Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ metod där vi kodat empirin utifrån ett kodningsschema som är utformat utifrån Nikolajevas (2017) lista över manliga och kvinnliga egenskaper, Hirdmans genussystem (2016) och Ambjörnssons definition av heteronormen. Utifrån det resultatet har vi dessutom analyserat de didaktiska implikationer som representationen kan skapa för svensklärare med avstamp i Lgr22 och utifrån Janks (2010) definition av critical literacy. Alla böckers omslagsbilder och ett urval av bilder från de två böcker som innehåller bilder har analyserats enligt semiotiken utifrån Barthes (1977). Resultatet visar att majoriteten av viktiga karaktärer i böckerna skildras på ett stereotypt sätt vad gäller genus utifrån deras identifierade kön. Flickor och kvinnor är mer benägna att agera normbrytande i jämförelse med pojkar och män. Beträffande sexualitet identifierades en stor majoritet av uttryck som följer heteronormen och endast en situation som ifrågasatte heteronormen. Vårt forskningsresultat överensstämmer övervägande med den tidigare forskningen. De didaktiska implikationer som den andra analysen mynnade ut i var: 1) att lärare bör välja att arbeta med andra böcker i skolan som innehåller mer representation och 2) att de kan välja att arbeta med böckerna eller utifrån elevernas tidigare litterära erfarenheter genom att arbeta normkritiskt och ifrågasätta delar av innehållet.

Tidigare forskning visar att det är viktigt att man tillsammans på en skola definierar begreppet hållbar utveckling, då detta begrepp inte tydligt definieras i läroplanen (Lgr 11). Förenta Nationerna definierar hållbar utveckling som bestående av tre likvärdiga dimensioner, ekologisk, social och ekonomisk utveckling. Studien, som är en del i ett samverkandsprojekt mellan den deltagande skolan och Mittuniversitet, har som sitt huvudsakliga syfte att, via lärarintervjuer och elevenkäter, undersöka hur lärare på en skola definierar begreppet hållbar utveckling och planerar sin undervisning utifrån detta. Resultatet visar att man inte gjort någon gemensam definition av begreppet hållbar utveckling och att undervisningen tydligt riktar sig mot den ekologiska dimensionen av begreppet. Samtidigt som skolan lever upp till övriga aspekter av lärande för hållbar utveckling, som demokrati och elevinflytande, talar detta för vikten av att ha en gemensam tolkning av begreppet samt en progressiv, ämnesövergripande planering för att väva in samtliga dimensioner i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka mellanstadielärares syn på den fria läsningens funktion och syfte samt undersöka hur lärarna använder den fria läsningen i undervisningen. Genom att skicka ut enkäter till sju olika lärargrupper på Facebook och genomföra intervjuer med fem frivilliga lärare, samlades empirisk data in. Denna data analyserades sedan med hjälp av forskning, annan litteratur och variationsteorin för att bättre förstå lärarnas perspektiv och tillvägagångssätt kring den fria läsningen. Resultaten av studien indikerar att det finns en betydande andel lärare som inkluderar den fria läsningen som en del av sin undervisning. Det framkom också att lärarna ser att hemmets bidrag till den fria läsningen är av stor vikt. Detta antyder att det finns en medvetenhet om att de två grundläggande villkoren för att lära sig att läsa, nämligen tillgång till intressant läsmaterial och närvaron av en förstående och erfaren läsare som vägledare, inte enbart kan uppfyllas i skolmiljön. Det är också viktigt att notera att trots att vissa elever kan uppleva den fria läsningen som svår, tråkig eller meningslös, men genom att erbjuda eleverna möjligheten att välja sina egna böcker och läsa för nöjes skull, kan den fria läsningen bidra till att utveckla läskondition, läsförståelse och läslust. Slutligen visar denna studie att den fria läsningen har en viktig funktion och ett syfte i undervisningen. Den fria läsningen kan ha funktioner som sträcker sig bortom det didaktiska och den kan bidra till elevernas personliga utveckling, erbjuda avkoppling och välbefinnande, främja social interaktion och erbjuda gemenskap samt främja ett livslångt lärande enligt lärarna men forskning visar att den regelbundna lästiden är central och ger mening åt alla andra läsrelaterade aktiviteter (Chambers, 2011:45). / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

I denna studie användes en enkätundersökning som skickades ut i Facebookgrupper där grupperna riktade sig till lärare, där urvalet som användes i studien uppgick till 48 lärare. Syftet med att göra en studie om lässtrategier är att öka förståelsen varför det är en viktig faktor i undervisningen i framförallt läsförståelse. Genom studien framkom det att olika lässtrategier används av lärarna beroende på elevernas olika förståelsenivåer och förmåga att hantera olika kommunikationsformer. Vissa strategier anses lämpliga som startpunkt medan andra passar bättre när eleverna har utvecklat sin förmåga att kommunicera i olika former enligt lärarna. Enligt läroplanen ska eleverna träna på att använda bilder och hjälpmedel för att förstå och tolka texter, och majoriteten av lärarna använder lässtrategier för att främja elevernas läsförståelse och läsutveckling men det finns dock skillnader mellan ämnen när det gäller användningen av lässtrategier. Enligt enkätundersökningen använde samtliga lärare lässtrategier inom samhällskunskap, medan det fanns lärare som inte använde lässtrategier i några andra ämnen. De vanligaste strategierna som nämndes av lärarna var Cirkelmodellen, En läsande klass, Reading power och Läsfixarna, dessa används och nämns av lärarna trots att alla dessa inte är lässtrategier. Lärarna använder dessa olika metoder för att synliggöra lässtrategierna i undervisningen, inklusive modellering, visualisering och högläsning och genom att använda dessa strategier och metoder skapas en interaktiv och engagerande läsmiljö där eleverna kan utveckla sina läsfärdigheter och använda lässtrategier på ett meningsfullt sätt enligt lärarna. Empirin från enkäten analyserades med hjälp av forskning och annan litteratur samt det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns många lärare som tror att de arbetar med lässtrategier i undervisningen men det har visat sig genom studien att lärarna blandar ihop olika ramverk och olika modeller med lässtrategier. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-09</p>

Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad förståelse kring möjliggörande och hindrande faktorer för elevers analysförmåga om en samhällsfråga i relation till en visuell modell. Närmare bestämt är frågeställningarna hur elevers förståelse av innehåll respektive en visuell modell, i detta fall ett punktdiagram, påverkar mellanstadieelevers analysförmåga i en samhällsfråga. Vi valde också att använda kunskapsformerna episteme, techne och fronesis för att identifiera hur och om eleverna använder sitt kunnande i innehållskunskaper, teknisk förståelse av modellen och förmåga att analysera en samhällsfråga. 24 elever i årskurs 6 deltog i studien och två forskningslektioner studerades där eleverna deltog i såväl helklassdiskussion som i gruppdiskussioner. Materialet bestod av filmat, ljudinspelat, transkriberat material från forskningslektionerna, samt skriftligt material i form av elevernas för- och eftertest. En textanalys gjordes på materialet och resultatet delades in i tre kategorier – elevernas förståelse för innehållet respektive modellen samt elevernas förmåga att analysera – och slutligen identifierades flera teman under respektive kategori. Vi använde oss av variationsteori och design based research för att slutligen göra en tematisk analys av innehållet. Resultaten av denna studie har diskuterats i form av möjliggörande och hindrande faktorer för att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Möjliggörande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var att ta hjälp av aktuella händelser, men att läraren behöver vara medveten om att det styr eleverna. Vidare var att explicit peka på mönster och avvikelser, hålla mängd och jämförelser i fokus samt stötta eleverna till mer strukturellt baserade analyser möjliggörare för eleverna att ta sig an de svåra samhällsfrågorna. Hindrande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var bland annat osäkerhet kring kunskapsinnehållet, att missförstånd kring huvudbegreppen även påverkade övriga begrepp i diskussionen samt variabler som inte används. Även när modellen och diskussionen skapar en känsla av overklighet är hindrande för eleverna i sina analyser. Sammanfattningsvis ställde samhällsfrågan som undersöktes, sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp, höga krav såväl på elevernas epistemiska kunskaper samt technekunskaper och utmanade eleverna i deras fronesiska kunskaper, det vill säga att värdera och analysera ett komplext samhällsfenomen.

Studien har haft som syfte att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur lärare i teknik i årskurs 4–6 planerar och genomför sin undervisning för att främja elevers, och särskilt flickors intresse för teknikämnet. Studien syftar även till att få kunskap om lärare i teknikämnet arbetar genusmedvetet och hur de beskriver sina egna kunskaper om jämställdhet och genusfrågor. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Informanterna har varit sex verksamma lärare inom ämnet teknik för årskurs 4–6. Resultatet påvisar att alla informanter på olika sätt försöker att skapa ett intresse för teknik hos eleverna, men att de intes er att de behöver rikta in sig specifikt mot flickor, då intresseskillnaden inte finns i de lägre åldrarna som årskurs 4–6, som denna studie omfattat. Informanterna är medvetna om att teknikintresset svalnar i äldre åldrar hos flickor och försöker skapa lektioner som de märkt gynnar flickors intresse för teknikämnet såsom praktiskt arbete, grupparbeten och att använda sig av förebilder. Om informanterna ska anamma och integrera genuspedagogik i teknikämnet anser de att alla på skolan bör göra det och att det bör finnas en plan och stöd av en genuspedagog. Informanterna ser som sin huvudsak att i första hand fokusera på teknikämnet för att väcka nyfikenhet och intresse och menar att diskussioner om könsroller är mer lämpligt när barnen blir äldre. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik  </p>

Den här studien är baserad på ett litet antal kvalitativa intervjuer av bildlärare i mellanstadiet och elever i årskurs fem, och syftar till att utveckla kunskapsområdet motstånd i bildundervisning på mellanstadiet genom att ställa frågorna: när och hur upplever mellanstadieelever motstånd i bildundervisning, hur ser och arbetar bildlärare i mellanstadiet med elevers motstånd och vad kan motstånd ha för effekt på identitet och lärande? Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt ramverk och teorier om identitet genom identifikation samt hinder för lärande. Resultatet föreslår att deltagande elever i årskurs 5 upplever ett hanterbart motstånd i bildundervisning i jämförelse med andra ämnen. När elever upplever motstånd är det på grund av att de inte förstår instruktionerna, inte kommer på idéer eller inte kan utföra uppgiften, fysiskt eller psykiskt. Dessa fynd kan relateras till den psykologiska utvecklingsfasen skolåldern då elevernas främsta fokus är att prestera. Identifikation under denna fas är främst från omgivningen och en positiv, trygg och inspirerande miljö gynnar därför elevernas skapande. När det upplevda motståndet blir för stort kan låsningar mot lärande uppstå, och elever med npf-diagnos kan identifiera sig som annorlunda. Lärarna menar att motståndshandlingar hos elever i första hand sker i högstadiet därför att de hänger ihop med betyg och bedömning. Ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv genomgår elever under dessa årskurser en ”tonårens identitetskris”. Här finns enligt lärarna även större problem än vad som sker i klassrummet, i form av hemmasittande och skolk. Studien vill även bidra med insikter om hur bildlärare kan arbeta för att främja lärande och bidra till bildämnets positiva inverkan på elevers identitetsskapande. Teoretiska insikter bekräftade av studiens informanter är att lärandets dimensioner – innehåll, motivation och samverkan – bör balanseras till gruppen, då samma parametrar som gynnar avsett lärande har en positiv inverkan på elevers identitetsskapande. Lärande kan bara ske om det är psykiskt och fysiskt möjligt, och som lärare måste man vara lyhörd för elevens personliga utveckling – negativa upplevelser kan skapa låsningar mot både lärande och identifikation som ger konsekvenser längre fram.