Abstrakt Detta självständiga arbete handlar om påverkan av det kooperativa lärandet inom matematik på eleverna i årskurs 4-6. Det kooperativa lärandet baseras på att lära sig tillsammans med andra i grupp. Syftet med detta arbete är att sammanställa forskning och studier för att belysa hur det kooperativa lärandet påverkar elevernas kunskaper och inställning inom matematik, samt vad som krävs av läraren för att bidra till en framgångsrik matematikundervisning via det kooperativa lärandet. Målet är att förbättra elevernas förutsättningar och förmågor inom matematik genom att använda det kooperativa arbetssättet. Arbetet har kommit fram till att den kooperativa lärande metoden förbättrar elevernas inställning och attityd inom matematik, samt påverkar deras kunskaper positivt när de samtalar med varandra om matematikämnet.  För att besvara frågeställningarna har en systematisk sökning genomförts från databaserna, ERC-Education Research Complete och ERIC- Proquest, Education Resources Information Center, där samtliga artiklar har filtrerats på Peer Reviewed för att säkerställa kvalitet, då artiklarna har granskats av andra forskare. Resultatet visar att kooperativt lärande påverkar elevernas kunskaper och inställning mestadels positivt, men det förekommer även negativt. Det framgår att det krävs ledning och stöttning från läraren som bär en viktig roll där det begärs medvetenhet och kunskap om undervisningssättet för att lyckas. Avslutningsvis kommer slutsats där forskningsfrågorna besvaras följd av en diskussion samt  ett förslag på en vidare forskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Studien syftar till att undersöka arbetssituationen för klasslärare i årskurs 4–6. Det rapporteras om bristfällig arbetsmiljö för lärare och utifrån de förändringar som skett inom yrket vill vi undersöka hur arbetssituationen ser ut i praktiken i dag. Studien är utförd med grundad teori som metod och har inga teorier eller hypoteser i grunden till en början, utan utgår från ett intresseområde. Data har samlats in med hjälp av fyra skuggningar och sju intervjuer av varierande slag. Studiens resultat bidrar med en teoretisk modell gällande studiens intresseområde. Den teori som under studiens gång växt fram innefattar lärarnas huvudfokus att göra det bästa för elevernas lärande. Detta hanteras med hjälp av kärnkategorin slå knut på sig själv. Teorin innefattar även sex underkategorier för att ytterligare förklara och fördjupa kärnkategorin. Dessa är synen på det formella uppdraget, yttre omständigheter, tillitsfulla relationer med elever och vårdnadshavare, stöttande relationer med kollegor, göra mer än det förväntade och det som visas utåt. Tidigare forskning pekar på ett liknande resultat som denna studie kommit fram till, att med hjälp av ett gott samarbete mellan kollegor minskar arbetsbördan. De teorier som diskuteras i relation till resultatet är krav-kontroll-stödmodellen samt Goffmans självframställning. / The study aims to examine the working conditions of primary school teachers in grades 4-6. Reports have indicated inadequate working environments for teachers, and based on the changes that have occurred within the profession, we want to investigate the current practical work situation. The study was conducted using grounded theory as the method and does not have any underlying theories or hypotheses to begin with, but instead, is based on an area of interest. Data was collected through four observations and seven interviews of various types. The study's results contribute to a theoretical model concerning the area of interest. The theory that emerged during the study includes the teachers' primary focus on doing their best for student learning. This is managed through the core category of "going to great lengths." The theory also includes six subcategories to further explain and deepen the core category. These subcategories are the perception of the formal assignment, external circumstances, trusting relationships with students and parents, supportive relationships with colleagues, going beyond expectations, and outward representation. Previous research supports similar findings to those of this study, indicating that a good collaboration among colleagues can reduce the workload. The theories discussed in relation to the results are the demand-control-support model and Goffman's self-presentation.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur en lärare arbetar med att integrera IKT-verktyg i matematikundervisningen och hur lärarens kunskaper synliggörs vid skapandet av IKT-integrerad undervisning. Metoderna som användes för att besvara forskningsfrågorna var av kvalitativ karaktär och bestod av lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med en lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att läraren använde sig av IKT-verktyg för att göra ett annars svårbegripligt ämnesinnehåll mer tydligt för eleverna. Lärarens olika kunskaper samspelade vid skapandet av IKT-integrerad undervisning i enlighet med ramverket ICT-TPCK. En slutsats som drogs av vår fallstudie var att lärare behöver få utbildning i hur IKT-verktyg kan användas på ett pedagogiskt sätt för att lyfta ämnesinnehållet för eleverna. / The purpose of the case study was to investigate how a teacher integrates ICT-tools in mathematics education and which of the teacher’s knowledges are visible during the creation of ICT-integrated education. The methods used to answer the research questions were of qualitative character and contained lesson observations and semi-structured interviews with a middle school teacher. The results showed that the teacher used ICT-tools to make subject content that is hard for pupils to understand, clearer and more comprehensible. The teacher’s different competencies interplayed whilst creating ICT-integrated education in accordance with the framework ICT-TPCK. A conclusion drawn from the case study was that teachers need education in the pedagogical use of ICT-tools to enhance the subject content to the pupils.

Studiens syfte har varit att undersöka elevers uppfattningar av när en NO-laboration är engagerande. Mot bakgrund av att forskning visat hur elevers intresse för de naturorienterande ämnena sjunker, samtidigt som de beskriver laborationer som det mest inspirerande med NO, har avsikten varit att ta reda på vad eleverna själva önskar mer av. Efter att ha låtit eleverna teckna sina uppfattningar har en fenomenografisk analys genomförts med förhoppningen att belysa tendenser i den insamlade datan. Resultatet visar att uppfattningar om laborationer skiljer sig åt, både mellan elevgrupper och årskurser. Vissa tydliga trender har emellertid identifierats, från att blanda ämnen för att uppleva en reaktion, till att laborationens utfall är okänd. Slutligen diskuteras resultatet och anknyts till aktuell forskning och samhället i stort. / The purpose of this study has been to investigate pupils’ perceptions of when laboratory work in science studies is exciting. Since studies have shown how pupils’ interest in the scientific subjects decline, this study has aimed to explore what the pupils themselves wish more of. After having the pupils draw their perceptions, a phenomenographic analysis has been carried out in the hopes of shedding light on tendencies in the collected data. The result shows that perceptions on the matter vary, both between different groups of pupils, as well as between the years in school. However, some clear trends have been identified, from mixing substances to experience a reaction, to the laboratory outcome remaining unknown until the end of class. Finally, the results are discussed and related to current research, as well as to society at large.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om de digitala spel som används i engelskundervisningen på mellanstadiet, hur och i vilket syfte spelen implementeras samt vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever med detta. Materialet samlades in med hjälp av en webbenkät och tolkades dels genom SPSS, dels med hjälp av utvärderingsverktyget PHEG. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna använder digitala spel i sin undervisning en gång i veckan eller mer sällan, och de digitala spelen spelas vanligtvis mellan 10-15 minuter under engelsklektionerna för att öka elevers motivation, som en extraaktivitet och för att repetera innehåll. De mest framträdande utmaningarna är brist på tid och svårigheter att hitta passande spel. Lärare som själva spelar tenderar att implementera digitala spel i sin undervisning i större utsträckning än de som inte spelar. Slutsatsen är att det framför allt är läraren som påverkar om ett digitalt spel gynnar språkinlärningen eller inte.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.

Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka åtta lärares uppfattningar av socioekonomiska faktorers inverkan på läsning och hur de arbetar för att inkludera sina elever i undervisningen oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiens teoretiska utgångspunkt härstammar från Pierre Bourdieus teori om kulturellt kapital. De åtta verksamma lärarna undervisar i låg- och mellanstadiet på två olika grundskolor i Borås kommun. Lärarna intervjuades utifrån halvstrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet demonstrerade att lärarna var insatta i betydelsen av fenomenet socioekonomiska faktorer och använde sig av liknande samt personliga arbetsmetoder för att inkludera eleverna i klassrummet, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade att lärarna besitter en medvetenhet om hur socioekonomiska faktorer påverkar elevernas läsutveckling, flertalet lärare ansåg att omgivningen, läroresurser och föräldrarnas engagemang har en betydande roll för hur eleverna presterar i läsningen. För att inkludera och möta eleverna på en jämlik nivå i undervisningen beskrev lärarna att de individualiserar skolarbetet, arbetar frekvent med högläsning i klassrummet och försöker erhålla höga förväntningar på samtliga elever.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.