Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

Att identifiera feltyper är ett komplext arbete som innefattar många olika begrepp, strategier och svårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera feltyper i addition hos elever med svårigheter och elever utan svårigheter i matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att granska, samla in och bearbeta forskning som besvarar våra frågeställningar och likaså studiens syfte. Vid insamling av data användes UniSearch och ERIC som sökmotorer, där vi använde oss av databassökning. Resultatet visar vilka feltyper som identifierats inom addition hos elever med och utan svårigheter. För elever med matematiksvårigheter kunde följande feltyper identifieras; omgruppering, räknemisstag, bristande förståelse för positionsvärde och svårigheter med att tillämpa associativa- och kommutativa lagen. För elever utan svårigheter inom matematik kunde följande feltyper identifieras: omgruppering, val av strategier, bristande förståelse för positionsvärde och siffrors värde.

Denna litteraturstudie sammanställer ett urval av tidigare forskning som lyfter skrivande med digitala verktyg och handskrivande i undervisningen. Här kommer även lärarens roll i klassrummet och synen på digitalt skrivande lyftas i relation till elevers skrivutveckling. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på digitala verktygs påverkan på elevers skrivutveckling och vilken skrivmetod som är mest gynnsam för skrivutvecklingsprocessen. Fokus är på elever i låg- och mellanstadiet samt lärarens roll och inställning till digitala verktyg. I studien lyfter tidigare forskning för- och nackdelar med digitala verktyg inom svenskämnet och skrivande där detta anses ha en positiv inverkan på eleverna. Forskningen lyfter däremot vikten av en kombinerad undervisning med digitala verktyg och handskrivande för elevers motorik samt riktlinjerna i läroplanen. Eleverna ska få möjlighet till en balanserad svenskundervisning med handskrivande i kombination med skrivande med digitala verktyg för bästa möjliga förutsättningar i sin skrivutvecklingsprocess.

Denna studie syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur samt om högläsningen används som en strategi för att främja elevernas språkutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och främst begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. I studien används en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet som framkommer i studien visar att lärarna använder sig av flera olika arbetssätt när de arbetar med och kring högläsning av skönlitteratur. Resultatet i studien visar även att det finns flera olika syften till varför lärarna väljer att arbeta som de gör med högläsningen. Avslutningsvis framkommer av studiens resultat att deltagarna anser att det finns en positiv och stark relation mellan högläsning av skönlitteratur och elevers språkutveckling.

Det finns variation bland matematiklärare i hur de väljer att integrera digitala verktyg i sin matematikundervisning. Forskning på området visar att matematiklärare generellt sett ser fördelarna med att använda digitala verktyg i klassrummet. Trots detta pekar forskningen också på att många lärare använder digitala verktyg i klassrummet med liten frekvens. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur matematiklärarna använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Arbetet syftar också till att utforska hur digitala verktyg används i problemlösningsuppgifter, samt att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare stöter på vid användningen av dessa verktyg. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare. Den insamlade datan analyserades med hjälp av TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är kärnan till en bra undervisning med teknik (Koehler & Mishra, 2009; Mishra & Koehler, 2006). Dataanalys och tidigare forskning visar att matematiklärares pedagogiska tekniska kunskap (TPK) kan påverka i vilken utsträckning läraren integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Samtliga lärare använder digitala verktyg för att stödja sin undervisning i matematiska problemlösningsuppgifter. De undersökta lärarna identifierar flera möjligheter och utmaningar vid användning av digitala verktyg som är i linje med tidigare forskning. Genom detta examensarbete kan vi bättre stödja lärare i deras arbete med att främja den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen i matematik.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om speciallärares och specialpedagogers uppfattningar om hur skolor uppmärksammar och stöttar elever som möter svårigheter i sin läsning på mellanstadiet. Utifrån The Simple View of Reading, görs en indelning av svårigheter i lässvårigheter, med utgångspunkt i avkodning, samt i läsförståelsesvårigheter, som förutom avkodning också behandlar delar kopplade till språkförståelsen. Forskningsfrågorna fokuserar på hur mellanstadieelever som möter svårigheter i sin läsning identifieras och vilka insatser som sätts in enligt speciallärare/ specialpedagoger. Studien undersöker även hur skolors syn på elevers svårigheter och de insatser som sätts in gällande läsning karaktäriseras ur specialpedagogiska perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats med ringa inslag av kvalitativ karaktär, då studien använder sig av en tvärsnittsdesign med surveyundersökning, bestående av frågor med slutna och öppna svar. En webbaserad enkät med 65 frågor har använts som forskningsmetod. I studien har ett stratifierat målstyrt urval gjorts, och den webbaserade enkäten har sänts per e-post till 723 speciallärare och specialpedagoger på mellanstadier i Sverige. Svar erhölls från 81 respondenter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 11,2%. Deduktiv analys av insamlade data har genomförts och resultaten har tolkats utifrån läsmodellen The Simple View of Reading och specialpedagogiska perspektiv. Studiens analys synliggör att elever i lässvårigheter oftast identifierats redan på lågstadiet, medan elever i läsförståelsesvårigheter lika ofta identifieras i screeningar i helklass på mellanstadiet som att de identifierats på lågstadiet. Den insats, enligt respondenterna, som i störst utsträckning sätts in för elever i lässvårigheter är lästräning, medan den för elever i läsförståelsesvårigheter är diskussioner kring det lästa. Elever i lässvårigheter får i högst grad stöd med material av speciallärare/specialpedagoger, medan den mest omfattande insatsen för elever i läsförståelsesvårigheter ges i klass när tillfälle ges. Insatser ges oftast enskilt för elever i lässvårigheter och i mindre grupp (2-4 elever) för elever i läsförståelsesvårigheter. Enligt respondenterna är skolors syn oftast att svårigheter elever möter i sin läsning beror på individuella brister hos eleverna.  Respondenternas svar lyfte därmed bristperspektivet som den huvudsakliga orsaken till elevernas svårigheter, men i resultaten kan även dilemmaperspektivet skönjas, eftersom insatser i skolan behöver varieras utifrån elevernas svårigheter och ges på olika sätt. Ibland kan stödet ges i klassrummet, men ibland behöver det ges enskilt utanför klassen.

This study focuses on the students' perspective in contemporary history education, emphasizing the importance of their thoughts and opinions. The aim of this study is to benefit teacher trainees and practicing teachers who wish to develop their teaching methods, making them more relevant and meaningful for students.  The study is based on focus group interviews with students from grades 5 and 6 at a school in Stockholm, with a total of 26 participants.  The findings reveal that the majority of students are interested in the subject of history but desire certain changes. They particularly express a wish for a more global perspective in the curriculum and a desire to learn about more countries and cultures beyond the borders of Europe.

Denna studie utforskar användningen av undersökande arbetssätt inom fysikundervisning utifrån ett lärarperspektiv. Förankrad inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet, strävar denna forskning efter att noggrant undersöka användningen av systematiska undersökningar i grundskolans fysikundervisning och att tydliggöra lärarnas åsikter kring dessa. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden fenomenografi får vi fram resultat som framhäver en allmänt förekommande positiv inställning bland lärarna till användningen av undersökande arbetssätt i fysik-klassrummet. I korthet visar denna undersökning att lärarna möter olika utmaningar när de implementerar undersökande arbetssätt i fysikundervisningen. De flestalärarna i denna studie är entusiastiska över att integrera detta arbetssätt och ser den som en chans för eleverna att aktivt utforska vetenskapliga koncept. De framhäver att elevernas engagemang fördjupar deras förståelse och stärker deras förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Samtidigt står vissa inför hinder som brist på tid, resurser och osäkerhet kring genomförandet av undersökande arbetssätt. Det är viktigt att betona att lärarnas behov av resurser inte får bli en anledning till att undvika praktiskt arbete. Skolledningen bör stödja lärarna genom att tillhandahålla de nödvändiga resurserna. Genom att hantera dessa utmaningar kan skolor skapa en miljö där elevernas lärande främjas på bästa sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.