Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig av kooperativt lärande för attutveckla elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga inom matematik imellanstadiet. Kvalitativ metod är det som användes i studien för att samla empiri i syfte attsvara på frågeställningen. Olika studier med liknande frågeställning har studerats för att få enbättre överblick av kooperativt lärande inom matematik. Resultatet visar att kooperativtlärande gynnar elevernas problemlösnings- och resonemangsförmåga. Elevernas delaktighethänger ihop med hur mycket eleverna i gruppen får ut av kooperativt lärande.Gruppkonstellationers betydelse är något som också framgår av resultatet.

The purpose of the study is to examine how the democracy mission appears within the different curricula 1980 and 2022 as well as the curriculum for civics. This is done through a qualitative deductive content analysis with theoretical connections from Gilljam and Hermansson's ideal types – electoral democracy, participatory democracy and deliberative democracy. These three ideal types are the theoretical framework for how the democracy mission emerges and is constituted within the various curricula. The essay's question is: Which type of democracy is most prominent in the 1980 and 2022 curricula as well as the curriculum for civics? The study's results show that participatory democracy is most prominent within the curriculum for 1980, followed by deliberative democracy and limited electoral democracy. For 2022s curriculum, knowledge-based electoral democracy and deliberative democracy are most prominent and participatory democracy limited. However, it should be pointed out that within both curricula there are traces of writings and formulations that can be linked to all ideal types.

Syftet med denna empiriska studie är att belysa uteaktivitetens betydelse för elevers meningsskapande kring begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid i ett utomhuspedagogiskt sammanhang på mellanstadiet. Detta gjordes genom att utföra kvalitativa intervjuer i fokusgrupper med elever från två olika klasser. Tematisk analys har använts vilket innebär att det kvalitativa datamaterialet analyserades och sorterades i olika kategorier. Slutsatsen av analysen är att uteaktiviteten har en stor betydelse för elevers meningsskapande kring näringsflöden. Detta då de berättar om begreppens betydelse i relation till vilka djur de har samlat in och vilken plats dessa intar i näringsflöden. Utifrån det insamlade datamaterialet har en direkt koppling till naturvetenskap gjorts. Det går även att koppla resultatet till andra ämnen eftersom det visar att uteaktiviteten leder till ökad delaktighet, fysisk rörelse och samarbete vilket i sin tur kan leda till mer motiverade elever som vill lära sig mer. Uteaktiviteten skapar förutsättningar för att eleverna ska få ökad förståelse kring näringsflöden då det har en tydlig verklighetsanknytning samt att innehållet konkretiseras, dessutom får eleverna en ökad medvetenhet kring ekosystem. Vidare visar resultatet att genom användning av utomhuspedagogik ökar elevernas intresse, nyfiken och användandet av sinnen. Slutligen visar resultatet att genom att läraren väljer att förlägga en del av sin undervisning i naturen uppstår vissa störningsmoment, exempelvis att vädret var kallt. Detta ledde i sin tur till att marken blev hård och även till svårigheter kring att hitta insekter.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder sig av digital skönlitteratur i svenskundervisningen i mellanstadiet, och hur denne lärares 21 elever uppfattar användningen. Detta är relevant då digitaliseringen är alltmer framträdande i dagens samhälle och eleverna möter olika typer av texter i såväl skolan som vardagliga situationer. Detta undersöks genom en kvalitativ intervju med läraren och en digital enkät med eleverna. Utifrån intervjun framkom att läraren använder sig av digital skönlitteratur med intentionen att väcka elevernas läslust. Elevernas uppfattning av undervisningen visar att de generellt är positivt inställda till digital läsning, vilket skulle kunna bero på att de erbjuds de olika valmöjligheter som användandet av digital skönlitteratur kan innebära. De har därmed förutsättningar att själva påverka både vilken digital skönlitteratur de möter och hur. Trots att eleverna är positivt inställda till digital läsning, framgår delade meningar om vilket format de föredrar att möta skönlitteraturen i. Slutsatser som kan dras av detta är att oavsett om skönlitteratur läses i digitalt format eller i tryckt format, så krävs ett medvetet och inarbetat arbetssätt för att kunna nyttja det som används till sin fulla potential i undervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur många elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola som hade tillgång till att se inspelade matematikgenomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta, samt att ta reda på vad elevernas vårdnadshavare ansåg sig själva ha för matematiska kompetenser och hur ofta de ansåg att de själva har tillräcklig tid till att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Syftets underliggande fokus var likvärdighet.Problemställningarna löd:•Hur ser möjligheten ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola att se inspelade genomgångar i hemmet?•Hur ser de skolrelaterade hemresurserna ut för elever i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola? Problemställningens fokus är hur mycket tid föräldrarna anser ha för att hjälpa deras barn med matematikläxorna, samt vad föräldrarna anser om deras egna matematiska kompetenser.•Hur antas matematikundervisningens likvärdighet påverkas om läxor ersätts med inspelade genomgångar i årskurserna fyra till sex på Västra Hamnens skola?Undersökningsmetoden som användes i uppsatsen var enkäter. Resultatet från studien visar att alla undersökningsdeltagare hade tillgång till att se inspelade genomgångar hemma via internet med en dator, en smarttelefon eller en surfplatta. Däremot så fick 2% av eleverna sällan hjälp av sina vårdnadshavare vid behov av hjälp med läxor och 28% av eleverna fick hjälp, men endast ibland. Angående vad vårdnadshavare ansåg om deras egna matematiska kompetenser så tyckte 5% att de aldrig hade tillräckliga matematiska kompetenser att hjälpa sina barn med matematikläxorna. 2% av vårdnadshavarna ansåg att de sällan hade tillräckliga matematiska kompetenser. 18 % av vårdnadshavarna bedömde att de endast ibland hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna. Resterande 75% av vårdnadshavarna betraktade att de ofta/alltid hade tillräckliga matematiska kompetenser för att hjälpa sina barn med matematikläxorna.

Denna studie grundar sig i frågeställningen ’Hur påverkas SO-lärares prioriteringar i det centrala innehållet och undervisningen av samhällsförändringar?’. Frågeställningen besvaras genom att analysera tidigare forskning och en empirisk undersökning i form av tre intervjuer med SO-lärare i den svenska grundskolan. Läroplanen är en styrande faktor för all undervisning i den svenska grundskolan, men det finns även andra påverkansfaktorer. Samhällsförändringar kan vara en sådan påverkande faktor. Transformeringen av läroplanen är en annan faktor, det vill säga hur läraren tolkar den skrivna kursplanen för sitt ämne till den faktiska undervisningen. Centrala tankegångar i den teori som studien använder sig av, läroplansteori, är vad som anses vara viktig kunskap vid en viss tidpunkt men även hur detta synliggörs i undervisningen. Vilket kan liknas vid de didaktiska centrala frågeställningarna vad, hur och varför? Resultatet visar att samhällsförändringar påverkar både läroplanens innehåll och själva undervisningen, men på olika sätt. Samhällsförändringar är endast en av flera påverkande faktorer för undervisningen och det är bland annat lärarens intressen som påverkar hur denne väljer att koppla sin undervisning till aktuella händelser och samhällsförändringar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.

Syftet med denna empiriska undersökning har varit att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessa enskilda individers behov och förutsättningar har vi i denna empiriska undersökning kopplat till de fyra inlärningsstilarna som Boström & Wallenberg (1997) använder. Matematikämnet är ett skolämne som vi anser har stor potential till att kunna varieras så att den inkluderar samtliga inlärningsstilar. Dock har vi insett att problematiken ligger i att matematiken sällan sker i praktisk form, utan mestadels sker den i visuell och auditiv form. Därav ville vi undersöka hur matematiken kan varieras för att även ske i praktisk form. Den empiriska undersökningen skedde genom att vi kombinerade den kvalitativa metoden med den kvantitativa metoden, då vi ansåg att delar av de olika metoderna kunde komplettera varandra så att validiteten i denna empiri skulle förbli hög. Vi valde att endast göra undersökningen i årskurs 6 eftersom att vi ville att samtliga elever och pedagoger skulle ha samma förutsättningar inför intervjutillfällena. Eftersom vi delade ut enkäter till samtliga elever ville vi att eleverna skulle vara jämnåriga, då det gav oss större möjlighet för att jämföra resultatet av den empiriska undersökningen.