ABSTRACT   New in a foreign country – the importance of civic orientation Jessica Gerhardt & Hiba Sultan   We have examined the information on parenting in Sweden that is given to new immigrants through civic orientation. The aim of the study was to investigate how new arrivals are being informed of Swedish laws and regulations relating to child rearing and corporal punishment. The study also aims to examine how a lack of information about raising children in civic orientation can affect newly arrived families. Our empirical work has been created by a focus group interview with the child and family unit on social services and a call interview with an SFI-teachers who teach newly arrived immigrants in civic orientation. The results were analyzed by a social psychological perspective that explains society's impact on the individual. The results show that all respondents agree that there are flaws in the civic orientation of newly arrived immigrants, both in terms of education and content. A lack of civic orientation can lead to children of new arrivals become physically and mentally abused according to Swedish law. Newly arrived families should be given guidance on which methods are appropriate for raising children in Sweden.   Keywords: civic orientation, child rearing, parenting, child abuse, aga-law

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

<p><p>Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna</p><p>undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är</p><p>här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även</p><p>vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,</p><p>vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk</p><p>forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar</p><p>planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i</p><p>skolan för undervisningen behövs aktuella studier.</p><p>Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor</p><p>söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de</p><p>upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.</p><p>Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att</p><p>planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av</p><p>kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska</p><p>teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var</p><p>stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken.</p><p>Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades</p><p>som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas</p><p>undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och</p><p>önskningar) och en bredd av information.</p><p>Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för</p><p>att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid</p><p>flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras</p><p>socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och</p><p>dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna</p><p>påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring</p><p>undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga</p><p>erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen</p><p>personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av</p><p>undervisningsplaneringen.</p></p>

<p>This work deals with the introductory course for immigrants (<em>Introduktionskurs för invandrare – IVIK</em>) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal <em>SO</em> (social studies) and when it comes to informal transferring of values.</p><p>I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.</p><p>To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.</p><p>I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande.</p><p>Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat.</p><p>För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap.</p><p>Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på <em>hur</em> och <em>hur mycket</em> är mera ambivalent.</p>

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare – IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values. I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed. To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge. I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent. / Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande. Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat. För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap. Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på hur och hur mycket är mera ambivalent.

Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang, vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i skolan för undervisningen behövs aktuella studier. Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val. Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken. Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och önskningar) och en bredd av information. Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av undervisningsplaneringen.

Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. I Sverige finns det en tvåårig introduktionsperiod, ibland benämnd integrationsperiod. För alla nyanlända flyktingar är varje kommun skyldig att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering under flyktingarnas introduktionsperiod. Den här studien undersöker hur tidigare deltagarna i samhällsorientering uppfattat integrationsinsatsen Samhällsorientering för nyanlända. Det handlar mer specifikt om de nya kunskaperna som de inhämtar om det svenska samhället i kursen gör att de upplever sig vara mer integrerade och delaktiga i det nya samhället. Studien undersöker även om deltagarnas empowerment har ökat efter att de genomgått kursen. Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med tidigare deltagare i kursen samhällsorientering. Respondenterna är vuxna kvinnor och män som har deltagit i kursen samhällsorientering för nyanlända i Västerviks kommun. Resultat av denna studie visar att deltagarna upplever att samhällsorientering har gett dem goda förutsättningarna för att bli integrerade och delaktiga i det svenska samhället. Samtliga respondenter upplever att efter att de tagit del av kursen har de mer kontroll över sitt liv i Sverige då de vet hur det svenska samhället fungerar, vilket innebär att deltagandet i samhällsorientering har stärkt deras empowerment.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda närområdets platser och byggnader i sin undervisning. Metoden vi har valt att använda är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas erfarenheter och tankar vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån Jean Piagets teori om konstruktivismen, samt ett ramfaktorteoriperspektiv. Resultatet av studien visar att lärarna tolkar begreppet närområde olika och att tolkningarna kan delas in i två kategorier: skolans omnejd och staden och kommunen. Vidare visar resultatet att lärarna anser att närområdets platser och byggnader bidrar till att eleverna får en ökad förståelse och begriplighet för sin omvärld, men att det finns flertalet olika faktorer vilka påverkar lärarnas användning av närområden. Slutsatsen är att lärarnas användning av närområden i SO-undervisning har betydelse för elevernas lärande.

Syftet med detta arbete har varit att besvara frågeställningen: Hur kan en som lärare arbeta systematiskt med värdegrundsarbete under SO-lektionerna. Denna forskningsöversikt är riktad till lärarstudenter och verksamma lärare, främst inom SO-ämnena men kan vara till nytta för andra verksamma lärare och lärarstudenter som vill veta mer om hur en kan arbeta systematiskt med värdegrundsfrågor. Arbetet är baserat på en forskningsöversikt för att utreda frågeställningen. Vi har sökt på olika databaser och läst olika vetenskapliga texter både från Sverige och andra nationer. Forskning visar tydligt att det är av vikt att arbeta med värdegrundsfrågor redan från tidig ålder men att det kan vara svårt att få in i det dagliga arbetet. Att arbeta med värdegrundsfrågor ingår i det demokratiska uppdrag som skolan vilar på, det handlar om att utbilda goda demokratiska medborgare. Forskningsöversikten visar också på olika metoder som lärare kan använda sig utav när de ska utveckla ett systematiskt värdegrundsarbete.