Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.

No description available.

Studiens syfte är att prova olika laborativa arbetssätt, för att förstå de kvalitativa skillnaderna i hur instruktionerna inverkar på dels vad läraren gör, dels på vad eleverna gör vid undervisningstillfället. och. Målet med studien är att lyfta fram de möjligheter och begränsningar olika arbetssätt medför, och vad det innebär för användningen av laborationer i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar en intervention, med en lärare (deltagande observatör), samt elever från årskurs 4 och årskurs 6 i grundskolan. Genom en metodkombination, med filmupptagning under laborationerna, samt semistrukturerade intervjuer före och efter laborationen, samlades empirin in.  Resultatet visar att begränsad frihetsgrad möjliggör att eleverna kan arbeta mer självständigt, medan ökad frihetsgrad öppnar upp för kritiskt resonerande om ämnesinnehållet. Lärarens roll i de olika arbetssätten tar olika form, där läraren är mer involverad vid frånvaron av en stegvis instruktion, vilket ställer högre krav på lärarens tillgänglighet. I den strukturerade laborationen var rollen av stöttande och korrigerande karaktär, som sågs begränsa lärarens fokus till ett följande av den stegvisa instruktionen. Lärare behöver fundera hur det vetenskapliga innehållet i laborationen synliggörs för eleverna. Slutsatser från studien är att arbetssättet i en laboration behöver anpassas efter dess syfte och elevernas kunskaper, där kritiska vetenskapliga samtal bör utgöra en del. / The purpose of the study is to try different ways of working with inquiry, to try and understand the qualitative differences how instructions affects what the teacher and the students do during the time of teaching. The goal of the study is to bring out the opportunities and limitations that the ways of working bring, and what it means for the use of inquiry in teaching. The study has a qualitative approach and embodies an intervention, with a teacher (participating observer), and students from grade 4 and grade 6 in Swedish primary school. Through a combination of methods, by means of film recording during inquiry, and semi structured interviews before and after inquiry, the data was gathered. The results show that a limited degree of freedom facilitate that the students can work more independently, while an increased degree of freedom open up for critical reasoning about the contents of the subject. The teacher’s role during the different ways of working takes varied shape, with the teacher being more involved when there’s no step-by-step instruction, and therefore demand more of the teacher’s accessibility. In the structured inquiry the role take on a supportive and corrective nature, which was seen limiting the teacher’s focus to a following of the step-by-step instruction. Teachers need to reflect how the scientific content of inquiry is made visible to the students. Conclusions from the study is that the ways of working in inquiry needs to be adapted after its purpose and the student’s knowledge, where critical scientific conversations need to be a part.

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet.  Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande. / The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject.  Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.

Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

The aim of this study is to clarify and concretize how teachers in grades 4-6 work with reading comprehension and how they motivate students to read. This study also aims to review teaching material that teachers use when working with reading comprehension. This study contains a qualitative group interview with teachers within the Swedish subject grading 4-6, as well as an analysis of the study material. The Material consists of the fictional book Brorsan är kung and the teacher´s guide. In the analysis, the content is reviewed and connected to motivation, the possibility to develop reading comprehension and the degree of difficulty of the book. The result of the interview shows that the choice of book from an interest standpoint is essential when motivating the students to read. Furthermore, it also shows that the interview teachers work in different ways when it comes to reading and that they utilize different strategies in order to increase the students reading comprehension. This study is closely connected to the pragmatic perspective when it comes to reading books that are close to the students' reality and interests. Also, the study is in line with the sociocultural perspective which indicates that learning comes from interaction with the environment.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.