Läsförmågan hos elever i svenska skolan sjunker och alla elever som kommer till mellanstadiet har inte utvecklat en automatiserad avkodningsförmåga. En begränsad avkodningsförmåga som kvarstår ända upp till mellanstadiet kan leda till svårigheter att inhämta kunskaper i skolans samtliga ämnen eftersom läsningen behövs för attlära genom läsning. Elever på mellanstadiet behöver därför erbjudas strukturerad avkodningsträning, något som inte alltid görs delvis på grund av avsaknad avspecialpedagogiska resurser, träningstid och kompetensbrist. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en undervisningsdesign som erbjuder strukturerad avkodningsträning i RtI-modellens lager 1 på mellanstadiet kan ge positiv effekt på samtliga elevers avkodningsförmåga. Eftersom studier visat att en förbättrad avkodningsförmåga även kan förbättra läsförståelsen mäts även denna förmåga. I studien, som omfattade 16 strukturerade träningspass i par under fyra veckor, ingick 62 elever i interventionsgruppen och 18 elever i jämförelsegruppen. Studien hade en mixed-methods design där effekten av avkodningsträningen i interventionen analyserades kvantitativt och de deltagande lärarnas upplevelser analyserades kvalitativt. Resultaten har visat att undervisningsdesignen Parläsning i helklass på mellanstadiet haft positiv effekt på avkodning och att den är användbar. Studien visade även att undervisningsdesignen kräver pre-test och post-test för att upptäcka och erbjuda elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter insatser enligt RtI-modellens olika lager.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning. / The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att se hur övergången mellan mellanstadiet och högstadiet ser ut i olika skolor i olika kommuner gällande elever i behov av stöd utifrån specialpedagogers/ speciallärares och mentorers perspektiv när det kommer till upplägget av extra anpassningar och särskilt stöd, med den sociokulturella teorin som bas. En kvalitativ forskning genomfördes innehållande 13 semistrukturerade intervjuer, sju med specialpedagoger/ speciallärare och sex med mentorer, med hjälp av en intervjuguide. Intervjupersonerna var involverade i övergångsprocessen på överlämnande eller mottagande skola och intervjuernas resultat diskuterades sedan gentemot rådande styrdokument och tidigare forskning som handlar om övergångar mellan olika stadier. Det som framkom i studien var att intervjupersonerna ansåg att samarbetet mellan specialpedagoger/speciallärare och mentorer när det kommer till elevärenden och hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt fungerade bra och att den öppna kommunikationen professionerna emellan samt specialpedagogens roll som handledare och rådgivare upplevdes som positiv. Studien visade även att specialpedagoger/speciallärare och mentorer ansågs viktiga då det kommer till utformandet av en god lärmiljö och lyckade övergångar. Elevernas delaktighet i övergångar ansågs nästintill obefintlig och istället är det vårdnadshavarna som representerade eleverna vid överlämningen. Studien visade också att mottagande skola bjöd in alla elever till prova-på dagar och andra aktiviteter innan skolstart samt att elever i behov av stöd och deras vårdnadshavare erbjöds att träffa blivande lärare eller elevhälsoteamets medlemmar för ytterligare överlämning. Vidare framkom att alla elever samt vårdnadshavare fick tycka till om blivande klasstillhörighet och stödinsatser. Det påvisades även att delaktigheten i övergångar ställde höga krav på elever i behov av stöd och att även förändringar i den fysiska miljön och andra skillnader mellan stadierna kunde leda till ångest och oro för eleverna.  Nyckelord: grundskola/primary school, mellanstadiet/middle school, skolövergång/school transition, särskilt stöd/special needs, överlämning / <p>På grund av de rådande omständigheterna på grund av covid19 presentationen av examensarbetet gjordes via ZOOM. </p><p></p>

The purpose of the present study is to investigate how aesthetic learning is a part of music teachers lesson planning towards middle school students. The study also refers to illustrate what kind of methods, related to esthetics and learning, the music teacher chooses to use for the education and why. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers participated in the study and the result shows that they all use aesthetic learning, not in their planning work but in their education, unwittingly. There are some differences regarding the music teachers definitions in terms of the concepts; learning, learning process, learning strategies and aesthetic learning. The previous research shows that the concept aesthetic learning is very complex, therefore it is also very hard to define what it really means. The teachers also have their own approach regarding the planning process where only one of the teachers are using one of the concepts, learning strategies, to presuppose from.

The overall purpose of this study is to investigate whether the motivation of Swedish pupilsin grades 4-6 to learn can increase when textbooks and workbooks are exchanged for fiction,and more fiction is incorporated in English teaching in Sweden. The study hopes tocontribute to knowledge development that strengthens and develops English teaching inSweden. The teacher is responsible for planning their teaching - at the same time, there aremany discourses about student influence in school contexts. According to the SwedishNational Education Agency (2022), all students should have the right to influence theireducation and school activities. The pupils’ life stories and experiences can contribute toschools' developmental work. Furthermore, this paper aims to find out why and how it ispossible to work with literature to achieve the learning goals stated in the curriculum. It alsoserves as a basis for teachers to gain in-depth knowledge of how they can motivate studentsto work with fiction when teaching English. The essay also provides a variety of workingmethods for integrating fiction in English teaching in grades 4-6 in Swedish schools. The methods used for this essay are qualitative group interviews of a semi-structured natureand the answers come from 25 pupils from two different schools in the middle of Sweden.The intervention study involved three classes, 66 pupils from grades 4 and 5. This study demonstrates that using fiction in English teaching increases pupils' motivationand knowledge acquisition compared to if they are only allowed to work with textbooks andworkbooks.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som orsakar talängslan i engelska enligt sex mellanstadielärare från tre olika kommuner, samt vilka strategier de använder för att stödja elever som inte vågar att uttrycka sig på engelska vid kommunikativa tillfällen i klassen.  I intervjuer med de deltagande lärarna visade det sig att de är medvetna om olika faktorer som bidrar till talängslan i engelskämnet, såsom klassrumsklimatet, gruppdynamiken, elevernas personligheter och relationen lärare-elev. De deltagande lärarna använder sinsemellan likartade strategier för att stödja eleverna, som att skapa ett tryggt klassrumsklimat, ge eleverna chans att förbereda sig innan presentationer, inkludera olika roliga lekar och talaktiviteter, ge gradvis träning i små grupper med fokus på tryggt kamratskap i början, samt att vara en stödjande och uppmuntrande lärare.

Syftet med studien är att utforska och inhämta kunskap om lärarnas uppfattningar av elevers behov av skrivkunskaper i engelska från årskurs 3 inför årskurs 4. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med verksamma lärare, vilket möjliggjorde besvarandet av forksningsfrågorna. Fenomenologi användes som metodansats för att förstå och analysera lärarnas upplevelser och erfarenheter av skrivundervisningen. Resultatet visade på att förbättrad kommunikationen mellan låg- och mellanstadiet kan ge bättre skrivundervisning för eleverna. En gemensam uppfattning som framkom var bristen på kommunikaiton mellan låg- och mellanstadiet. / The purpose of the study is to explore and gain knowledge about teachers´perceptions of students´ need for writing skills in English from grade 3 to grade 4. To achieve this, interviews were conducted with active teachers, which enabled the answering of the research questions. Phenomenology was used as a methodological approach to understand and analyze the teachers ‘experiences and perceptions of writing instruction. The results showed that improved communication between primary school and middle school can lead to better writing instruction for students. A common perception that emerged was the lack of communication between primary and middle school.

Denna studie handlar om hur kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader påverkar engelskundervisning på mellanstadiet. Studien undersöker vilka utmaningar kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader skapar i undervisningen samt vilka metoder som kan användas för att skapa en flexibel och anpassningsbar undervisning i engelska. Studiens empiri består av kvalitativa intervjuer där sju lärare från två kommuner intervjuats. För att få en djupgående bild av lärarnas egna uppfattningar, erfarenheter och reflektioner genomfördes semistrukturerade intervjuer där lärarnas egna tankar fick ta plats.  Studien visar att kunskaps- och färdighetsrelaterade nivåskillnader har en stor påverkan på engelskundervisning på mellanstadiet. Den visar också att dessa skillnader skapar stora utmaningar hos undervisande lärare och att det, trots en förståelse för de behov som nivåskillnaderna skapar, råder brist på effektiva och hållbara undervisningsstrategier för att möta alla de olika nivåerna. / This study is about the way in which disparate knowledge and proficiency levels affect the teaching of English in middle schools. The study examines what challenges the discrepancy in in knowledge and proficiency levels create, and what methods that could be used to create a flexible and adaptable teaching of English. The study is based on seven qualitative interviews with seven teachers from two municipalities. In order to get a profound view of the teachers´personal perceptions, experiences and reflections, semistructured interviews were used to give the respondents ample opportunity to reflect upon their own thoughts.  The study shows that the disparate knowledge and proficiency levels have a great impact on the teaching of English in middle schools. It also shows that they create great challenges for teachers of English and that despite a widespread understanding of the needs that the different levels create, there is a lack of effective and sustainable teaching strategies to meet all of the different levels.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares erfarenheter av att undervisa elever med språkstörning/språklig sårbarhet samt deras erfarenheter vad gäller möjligheter och hinder inom ramen för specifikt SO- och NO- ämnena. Syftet är även att undersöka likheter/skillnader vad gäller undervisning och stödinsatser på låg- och mellanstadiet i SO och NO-ämnena. Forskning kring språkstörning specifikt inom ramen för undervisning i SO och NO saknas och därför blir denna studie viktig inom detta område. Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta lärarna har kunskap om språkstörning/språklig sårbarhet och hur svårigheterna kan yttra sig. I resultatet framkommer det att lärare i studien önskar mer kunskap om arbetsmetoder och anpassningar som de kan använda i undervisningen för att möjliggöra för dessa elever att nå målen. Lärarna efterlyste även mer adekvat fortbildning inom området för språkstörning/språklig sårbarhet samt efterfrågade mer stöd från andra yrkesprofessioner såsom speciallärare, EHT och talpedagog. Samtliga lärare lyfte fram tidsbrist som ett stort hinder vad gäller möjligheter att ge dessa elever adekvat stöd. Likheterna vad gäller undervisning, anpassningar och stödåtgärder i SO och NO på låg- och mellanstadiet visar sig vara fler än skillnaderna. På mellanstadiet lyfter lärarna fram digitala verktyg i större utsträckning medan lärarna på lågstadiet menar att repetition med fler olika arbetsmetoder är en framgångsfaktor för dessa elever. Resultaten från de semistrukturerade intervjuerna diskuterades mot bakgrund av tidigare forskning, didaktiska undervisningsmetoder, Lgr 22 samt det sociokulturella perspektivet.