The purpose of this study is to with a gender perspective examine how often men and women are mentioned and how they are being portrayed in the religions Islam and Judaism in textbooks made for religious studies. To examine this a quantitative and a qualitative content analysis on three textbooks have been made and the following questions have been answered. How often are men and women being mentioned in the chapters about Islam and Judaism? Can the distribution be seen as even/equal between the genders? And how are women and men being portrayed in the chapters? Are they being portrayed and talked about in an equal way? Earlier studies have shown that it’s mostly men that are being mentioned and written about in both religious history and in textbooks made for religious studies. The religious texts are being interpreted by men and also written by and for men. This makes the man a kind of prototype for the religious person while the women have been and partly still is invisible in these contexts. The study concludes that men are being mentioned more often than women in the textbooks, which doesn’t compare with the goals set for a quantitative gender equality. It also concludes that the men are being portrayed as the active religious man while the women is being positioned beside the men, which makes the female religious practice partly invisible. To position the women beside the men is also to give them a subordinate and an outmoded role.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

The purpose of this study is to investigate whether there are differences between students' narrative texts written by hand or with an iPad (with keyboard). This comparative study analyzes 54 narrative texts written by students in grade 6. The method of analysis is a combination of a qualitative text analysis model with a quantitative content analysis of the texts, with different measurable variables. The text analysis model systematizes the content of the texts in the categories content, structure and linguistic features, and writing rules. The quantitative analysis is based on measurable variables within the framework of the categories and these are text length, word class distribution, nominal quota, paragraph classification, word length and word variation, readability index, misspellings and spelling and verbal words. The quantitative study has been processed statistically with Swegram. The results show that there are differences in the student grades written by hand and digitally in all three categories. The digital texts are longer, contain more descriptive descriptions, a clearer structure, a more varied language and less spelling errors. But the entirety of the digital texts is not exceptional. Students use a more complicated writing style, vary their language and use more difficult words. However, many students do not have the knowledge, skills or the technical writing ability to compose a clarity of communicate the content in the text. Writing digitally has great advantages over handwriting, but there are also disadvantages. / Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader i elevers berättande texter när de skriver för hand med papper och penna eller skriver på iPad med tangentbord (digi­talt verktyg). I denna jämförande studie analyseras 54 berättande texter skrivna av elever i årskurs 6. Analysmetoden är en kombination av en kvalitativ textanalysmodell och en kvantitativ innehållsanalys av texterna, med olika mätbara variabler. Textanalysmodellen systematiserar texternas innehåll i kategorierna innehåll, struktur samt språkliga drag och skrivregler. Den kvantitativa analysen bygger på mätbara variabler inom ramen för kate­gorierna. Dessa är textlängd, ordklassfördelning, nominalkvot, styckeindelning, ordlängd och ordvariation, läsbarhetsindex, stavfel och särskrivningar och talspråk. Den kvantita­tiva studien har bearbetats statistiskt med hjälp av Swegram. Resultatet visar att det finns skillnader i elevtexterna skrivna för hand och digitalt inom alla tre kategorierna. De digitala texterna är längre, innehåller fler gestaltande beskrivningar och har tydligare struktur, ett mer varierat språk och färre stavfel. Men de digitala texternas helhet är inte alltid bättre. Eleverna använder ett mer avancerat skrivsätt, varierar sitt språk och använder svårare ord. Emellertid har flera elever inte kunskapen eller den skrivtekniska förmågan att komponera tydlighet i budskap och innehåll. Att skriva digitalt har stora fördelar framför att skriva för hand men det finns även nackdelar.

Denna undersökning handlar om handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 och vilka attityder lärare och elever har till att skriva för hand respektive att skriva på datorn samt fördelar och nackdelar med de båda skrivmetoderna. Empirin har samlats in genom observationer i klassrum och intervjuer med lärare och elever. Samtalen var digitala för ena gruppen och genom enskilda fysiska möten i den andra gruppen. Resultaten i denna undersökning gav både väntade och oväntade svar. Eleverna ansåg att de skrev längst texter på datorn tack vare rättstavningsprogrammen vilket var ett förväntat svar på frågan. Men att två tredjedelar av eleverna ansåg att de skrev en text snabbare för hand än på datorn var en oväntad vinkling. Lärarnas attityder handlade om skriftsättens olika fördelar och nackdelar. Empirin gav förväntade svar om hur bra handskrift är för det långsiktiga lärandet och de digitala hjälpmedlens möjligheter. Observationen visade att det skrivs både för hand och på datorn i skolan idag samt att skillnaden i tid mellan skrivsätten är mindre än jag hade uppfattningen om när jag började samla in empirin. / This survey is about the handwriting's presence in the digital school in 2021 and what attitudes teachers and students have to writing by hand and writing on the computer, respectively and advantages and disadvantages of both writing methods. The empirics have been collected through classroom observations and interviews with teachers and students. The conversations were digital for one group and through individual physical meetings in the other group. The results in this examination provided both expected and unexpected answers. The students felt that they wrote the longest texts on the computer thanks to the spelling programs, which was an expected answer to the question. But the fact that two-thirds of students thought they were writing a text faster by hand than on the computer was an unexpected slant. Teachers' attitudes were about the different advantages and disadvantages of the two types of writing. Empirical services provided expected answers about the quality of handwriting for long-term learning and the possibilities of digital aids. The observation showed that it is written both by hand and on the computer at school today and that the difference in time between writing methods is smaller than I had the idea of when I started collecting the empirical.

This study intends to find out how two different teaching methods affect pupils'communicative ability in the problem-solving process. This through the use of smallgroup work. This study also has a comparative aspect and intends to compare atraditional teaching method with the innovative Game-based learning theory, whichadvocates that learning can take place through gamification. In order to achieve theaim of the study, an inquiry was carried out in four different small groups in gradefour (ages 10–11). The result of the inquiry indicated that the mean value of thenumber of communication clusters presented per minute was higher in the groupsthat worked with traditional learning than those that worked with gamified learningthrough the use of Escape room. / Denna studie har för avsikt att ta reda på hur två olika undervisningssätt påverkarelevers kommunikativa förmåga inom problemlösningsprocessen. Detta genomanvändandet av smågruppsarbeten. Studien har även en jämförande aspekt somhandlar om att jämföra ett traditionellt undervisningssätt med den nytänkandeGame-based learning theory som förespråkar att lärande bör ske genom spelifiering.För att uppnå syftet med studien genomfördes en undersökning i fyra olikasmågrupper i årskurs fyra (ålder 10–11 år). Resultatet från undersökningen pekadepå att medelvärdet av antal uppvisade kommunikationskluster per minut var högrehos grupperna som arbetade med traditionellt lärande än de som arbetade medspelifierat lärande genom användandet av Escape room.

På grund av mångfalden i dagens svenska skolor kan inte alltid traditionellt arbetssätt i matematikundervisning främja elever att utveckla sina förmågor såsom analys- och resonemangsförmåga. Läroboksstyrda lektioner ger inte elever möjligheter att komma till tals, lyssna på andras resonemang, tänka kritiskt och analysera andras tankesätt. Därför som matematiklärare blir det intressant att undersöka hur lärarna på alla stadier (låg-, mellan- respektive högstadiet) använder sig av dialogisk undervisning och vilken form av dialogisk undervisning som dominerar i respektive stadie. Därför genomfördes en fallstudie av dialogisk undervisning inom ramen för detta självständiga arbete. Datainsamlinggenomfördes genom observation samt ljudinspelning, i en lågstadie-, i en mellanstadie- och i en högstadieklass, sammanlagt nio lektioner. För att kunna analysera data har Robin Alexanders välkända ramverk för dialogisk undervisning använts (presenterat bl.a. i artikeln Developing dialogic teaching, 2018). I ramverket kategoriseras undervisningen utifrån repertoarer och principer som belyser olika aspekter av dialoger i klassrummet. Fallstudien visade att lektioner präglade av dialog förekom mest på låg- och mellanstadiet och i mindre utsträckning på högstadiet. Lärarnas främsta teaching talk bestod av recitation (initiera-respons-feedback) men kompletterat med hur och varför i hög grad i låg- och mellanstadielektioner med syfte att föra samtalet vidare vilket i sin tur möjliggjorde för att eleverna att komma till tals för att förklara och motivera sitt tänkande till skillnad från på högstadielektionerna där elevernas främsta learning talk bestod av korta svar. / Due to the diversity in today's Swedish schools, traditional methods in mathematics teaching can’t always promote students to develop their abilities such as analytical and reasoning skills. Textbook-guided lessons don’t give students opportunities to speak, listen to others thoughts, think critically and analyze the thinking of others. Therefore, as a mathematics teacher, it will be interesting to investigate how teachers at all stages (primary, intermediate, and upper-secondary) use dialogic teaching and which form of dialogic teaching dominates in each stage. Therefore, a case study of dialogic teaching was conducted within the framework of this independent work. Data collection was carried out through observation and sound recording, in an elementary school, in an intermediate school and in a high school class, a total of nine lessons. In order to be able to analyze data, Robin Alexander's well-known framework for dialogic teaching has been used (presented in the article Developing dialogic teaching, 2018). The framework categorizes teaching on the basis of repertoires and principles that illuminate various aspects of dialogues in the classroom. The case study showed that lessons characterized by dialogue occurred mostly in primary and middle school and to a lesser extent in high school. The teachers' main teaching talk consisted of recitation (initiate-response-feedback) but supplemented with how and why to a large extent in the primary and intermediate stage with the aim of passing on the conversation, which in turn made it possible for the students to speak to explain and motivate their thinking unlike in high school where the students' main learning talk consisted of short answers.

Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter till lärande genom lärtillfällen (”opportunities to learn” [OTL]) elever ges i mellanstadiet i att utveckla statistisk litteracitet. Statistisk litteracitet beskrivs av forskare som en viktig förmåga för individen som demokratisk rättighet för att, i den allt mer digitala värld vi lever i, kunna föra och följa statistiska argument och kunna fatta välgrundade beslut utifrån statistisk information. I tidigare forskning framkommer det att undervisning i matematik inte sällan baseras på läromedel. Därav görs i denna studie en kvantitativ innehållsanalys av tabeller och diagram i fyra olika läromedelsserier genom årskurs 4–6. Frågeställningarna som avser ge resultat är (1) I vilken omfattning får eleverna möta uppgifter inom de olika nivåerna av statistisk litteracitet i läromedelsserier? samt (2) Hur ser fördelningen och progressionen av nivåerna ut genom årskurs 4–6? Läromedlen analyseras genom Curcios fyra nivåer för kategorisering av statistisk litteracitet. Nivå 1 (N1) “reading the data”, nivå 2 (N2) “reading between the data”, nivå 3 (N3) “reading beyond the data” och nivå 4 (N4) “reading behind the data”. N1 och N2 är de grundläggande nivåerna som innebär att frågorna leder till direkt avläsning, beräkningar eller jämförelser som explicit är uttryckt i datan. Nivåerna N3 och N4 innebär frågor som leder till att dra slutsatser som inte explicit uttrycks i data genom kritisk granskning, förutspå eller generalisera utifrån statistisk information. Kategoriseringen visar att fördelningen av uppgifterna är inom N1 och N2 samt att en tydlig progression saknas i läromedelsserierna. För att utvecklas att bli statistiskt litterat behöver man ges tillräckligt med OTL inom alla dessa nivåer. Studien fann däremot att 99,7% av uppgifterna totalt kategoriserades inom de lägre nivåerna, N1 och N2. Detta kan tolkas som att läromedlen inte ger elever tillräckliga OTL i att utveckla statistisk litteracitet vilket kan påverka elevernas förutsättningar att fatta välgrundade beslut i sin vardag.

The purpose of the study is to get a picture of how active teachers in middle school work with digital media and digital tools in relation to reading aloud. The study is based on qualitative semi-structured interviews with twelve active teachers who teach Swedish in middle school. The study has been based on a hermeneutic perspective where the analysis of the material presented has been processed alternately between parts and the whole to gain a deeper understanding of how digital tools in connection with reading aloud are practiced and applied in teaching. The results show that digital reading aloud occurs at the schools included in the study. Scope and working methods vary, but there is agreement among the informants that the integration of digital tools in reading aloud sessions can contribute to increased commitment and motivation among the students. Earlier research presented in the essay reinforces the reasoning. The benefit of the study has been to contribute knowledge about how teachers in a digitalized society can integrate digital aids and digital tools in reading sessions to increase the student's motivation and engagement. / Syftet med studien är att få en bild av hur verksamma lärare på mellanstadiet arbetar med digitala medier och digitala verktyg i förhållande till högläsning. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv verksamma lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där analysen av det material som presenteras har bearbetats växelvis mellan delar och helhet, för att få en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg i samband med högläsning praktiseras och appliceras i undervisning.    Resultatet visar att digital högläsning förekommer på de skolor som ingått i studien. Omfattning och arbetssätt varierar men en samstämmighet finns hos informanterna gällande att integrering av digitala verktyg i högläsningssessioner kan bidra till ökat engagemang och motivation hos eleverna. Tidigare forskning som presenteras i uppsatsen visar och förstärker resonemanget. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskaper om hur lärare i ett digitaliserat samhälle kan integrera digitala hjälpmedel och digitala verktyg i högläsningssessioner för att öka elevernas motivation och engagemang.

Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.