No description available.

Det studerar idag fler personer inom kommunal vuxenutbildning än det gör på gymnasieskolan i Sverige. Anledningen till att läsa på vuxenutbildningen är antingen att man saknar grundskole- eller gymnasiebehörighet, och vill läsa in den, eller att man är ny i Sverige och läser svenska för invandrare (SFI). En statlig utredning har uppmärksammat att behoven av stöd för att klara utbildningen har ökat de senaste åren för vuxenutbildningens elever. I dagsläget finns inget krav på att vuxenutbildningen ska tillhandahålla elevhälsa såsom för- grund- och gymnasieskolan måste. Vissa kommuner har ändå valt att anställa exempelvis kuratorer. Forskningen om kuratorns roll inom vuxenutbildningen är begränsad, i stort sett icke-existerande. Denna studie syftar därför till att undersöka och analysera hur kuratorer inom vuxenutbildningen upplever SFI-elevers behov av stöd för att klara studierna, samt vilken roll som kuratorerna har i vuxenutbildningen. Vi har genomfört sex semi-strukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar inom vuxenutbildningen och som möter SFI-elever i sitt arbete. Datamaterialet har analyserats med konventionell innehållsanalys. Resultatet visar att kuratorerna har ett brett uppdrag med ett begränsat handlingsutrymme. Enligt kuratorerna finns det stora behov av stöd hos SFI-eleverna, många lider av psykisk ohälsa, har behov av särskilt stöd men är outredda och saknar diagnos, eller blir kvar på utbildningen under lång tid. Kuratorerna beskriver återkommande att eleverna har en ansträngd livssituation, ofta kopplat till krav från myndigheter att göra progression i studierna för att ha rätt till inkomst. Resultatet visar att kuratorerna spelar en stor roll i att stötta eleverna genom utbildningen bland annat genom stödjande samtal men även i elevernas kontakt med övriga samhället. De viktigaste slutsatser vi drar är att kuratorerna, genom hur de tolkar elevernas stödbehov, använder sitt begränsade handlingsutrymme för att kunna fånga upp och stötta elever med en bred problembild och att kuratorerna ofta fyller luckor som andra professioner eller myndigheter egentligen borde fylla. Kuratorerna spelar därför en viktig roll i att stötta elevernas i deras utbildning, och i förlängningen för att minimera de konsekvenser långvarig social utsatthet kan få, både för individ och samhälle. Kommuner och beslutsfattare bör ta med detta i beaktning vid beslut om resurser till vuxenutbildningen.

The aim of this thesis is to examine female migrants’ experiences of separatist activation policies for a more inclusive labor market, and to contribute to a more nuanced and heterogeneous view on "immigrant women" in Sweden. I interviewed five women who have participated in these types of programs. The empiric material was analyzed from a social constructionist perspective and using postcolonial feminist theory. The result of this thesis is that the separatist room worked as a form of consciousness-raising. It also shows how the interviewees both identify themselves with, and disidentify themselves from a stereotypical image of “immigrant women”.

ABSTRAKT Hansson, M & Shabdulloeva, H. Migranters erfarenheter av hälso-och sjukvården utifrån olika kulturell bakgrund. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Under de två senaste decennierna har invandringen ökat markant i Sverige. Detta påverkar alla samhällssystem, och så även hälso- och sjukvårdssystemet. Att ge personcentrerad och god vård är centralt i sjuksköterskans arbete, samt att tillgodose säker och jämlik vård till hela befolkningen. För att uppnå detta krävs det att patienters kultur beaktas i vårdmötet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva migranters erfarenheter av vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tolv vetenskapliga studier. Studiens fokus var på migranter i vuxen ålder >18år och deras upplevelser och erfarenheter av mötet med vården. Studier som var skrivna efter år 2010 inkluderades. Innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultat visar att migranternas erfarenheter av vården påverkades av kommunikationssvårigheter, migranters erfarenheter av bemötande, känslor av utsatthet samt deras egna förväntningar på hälso-och sjukvård.Konklusion: Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter påverkar migranters tillgång till hälso- och sjukvård i det nya landet. För att uppnå målet att ge god och jämlik vård till hela befolkningen krävs det inom vården en medvetenhet om kulturens inverkan på vårdmötet. / ABSTRACTHansson, M & Shabdulloeva, H. Migrants' experiences of health care service from different cultural backgrounds. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and society, Department of Care Science, 2020. Background: In the last two decades, immigration has increased significantly in Sweden. It also affects all social systems, including health care. Providing person- centred, good, safe and equal care to the entire population is essential to thenurse’s work. To achieve this, the patients’ culture must be considered in the care meeting. Aim: The literature study aims to describe migrants' experiences of health care. Method: A qualitative literature study was performed based on twelve studies. The focus of the study was on migrants in adulthood > 18 years, their experiences of the encounter with a health care. Studies published after 2010 were included in this review, and content analysis was used to compile the results. Results: The results indicated that immigrants' experience in the health care system was influenced by barriers such as communication, migrants’ experiences of treatment, feelings of vulnerability and expectations of health care.Conclusion: Cultural differences and communication difficulties affect migrants' access to health care in new country. Therefore, the awareness of the cultural impact on the care meeting is required to provide good and equal care to the entire population.

Syfte- Studien syftar på att belysa lärares erfarenheter av utbildning i svenska för nyanlända och dess möjlighet till integration i det svenska samhället med hjälp av det svenska språket. Studien kommer även utgå från ett elevperspektiv för att se hur utbildning i SFI (Svenska för Invandrare) hjälper elever att integreras i det svenska samhället. Syftet är även att med hjälp av Lefebvres teori om det sociala rummet tolka och förstå om svenskundervisning är till hjälp för integration i det svenska samhället. Metod- Det empiriska materialet kommer att samlas in genom kvalitativ metod, då semistrukturerad intervjuer kommer att användas. Deltagarna i intervjuerna är en rektor med stor erfarenhet av migration i skolan, en SFI- lärare och även en SFI-elev. Resultat- Att migranter får lära sig det svenska språket ökar migranters möjlighet till integration. Likaså är det av stor vikt att migranters kunskapsnivå kartläggs för att kunna erbjuda rätt undervisning. Migranters möjlighet att använda det svenska språket på fritiden utanför skolan är också en erfarenhet som har framkommit vilket ger migranter möjlighet till integration. Slutsats- Det sociala rummet vid svenskundervisning ger migranter stora hjälpmedel att lyckas integrera sig till det svenska samhället. Då deras tal och skrivning etableras som hjälper migranter att lyckas känna sig ett medlandet. / Purpose- The study refers to highlight teachers experiences in education in Swedish for new arrivals and its possibility for integration into Swedish society with help of the Swedish language. The study will also start from a student perspective to see how education in SFI (Swedish For Immigrant) helps students to integrate in Swedish society. The purpose is also to interpret and understand, with help of Lefebvres theory of the social room, whether Swedish education is helpful for integration into Swedish society. Method- The empirical material will be collected through a qualitative method and semi structured interviews will be used. The participants in the interviews are one principal with great experience of migration in school, one SFI teacher and one SFI student. Result- That migrants learn Swedish language increases the migrants opportunity for integration. It is also of great importance that the migration level of knowledge is mapped in order to offer the right education. One experience that emerged is migrants' ability to use Swedish language in their free time outside school will give migrants the opportunity for integration. Conclusion- The social room in Swedish education gives migrants great tools to successfully integrate into Swedish society. As their speech and writing are established that help migrants succeed in feeling integrated with the country.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.

Introduktion: Ökad migration av människor mellan länder har bidragit till språkliga ochkulturella variationer i samhället. Det ställer högre krav på hälso- och sjukvården och utmanarambulanspersonal i sitt arbete när det saknas ett gemensamt språk. Syfte: Att belysaambulanspersonalens upplevelser när det förekom språkliga barriärer i prehospital vård.Metod: En litteraturöversikt vars resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar; sexkvalitativa, sex kvantitativa och 1 av mixad metod. Analysen genomfördes enligt Whittemoreoch Knafls modell. Resultat: Resultatet presenteras i form av fyra kategorier: upplevdautmaningar i det vårdande mötet, patientsäkerhet och vårdkvalitet, ambulanspersonalenshandläggning och behov av utveckling samt sju subkategorier. Konklusion: Språkliga barriärerinnebar en ökad risk för missförstånd och felbehandling. Ambulanspersonalen hanteradespråkliga barriärer genom anpassningsstrategier för verbal och icke- verbal kommunikation.Informationsbrist och kunskapsbrist påverkade vårdkvalitet och patientsäkerhet. Detidentifierades behov av anpassade hjälpmedel för prehospitalt bruk och utbildningefterfrågades för att nå ökad förståelse vilket kunde underlätta kulturell anpassning ochförbättra ambulanssjukvårdens patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det saknades riktlinjer kringspråkbarriärer prehospitalt. / Introduction: Increased migration between countries have increased the presence of culturaland language variations, which enhances demands on the healthcare and on ambulancepersonnel when they are caring with the presence of language barriers. Aim: The purpose ofthis paper was to illuminate ambulance personnel ́s experiences of language barriers inprehospital care. Method: A literature review with results from 13 scientific articles; sixqualitative, six quantitative and one with mixed method. The analysis was based on the methodfrom Whittemore and Knafl. Results: The result is presented in four categories: experiencedchallenges in the caring meeting, patient safety and quality of care, the ambulance personnel ́shandling and need for development as well as seven subcategories. Conclusion: Languagebarriers increased the risk of misunderstanding and maltreatment. Ambulance personnelhandled language barriers through strategies such as adapting to the situation and throughverbal and non-verbal communication. Lack of information and knowledge affected quality ofcare and patient safety. Need for custom aids designed for prehospital settings and educationwas requested to reach increased understanding, which could simplify cultural adaption andimprove prehospital quality of care and patient safety. Guidelines regarding language barrierswere missing.

Denna studie undersöker skillnader i rapporteringen om två olyckor på havet och hur dessa gestaltas i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgsposten. Resultatet visar att migrantbåten Adriana ofta beskrivs med ett kollektivt dödstal eller refereras som en homogen grupp medan offren på ubåten Titan får en grundlig beskrivning av sina ursprung och ekonomiska status. Dessutom namnges dessa oftare än offren på Adriana. Det visade sig även att rapporteringen om ubåten Titan fick mer plats i medierna då det skrevs 75 fler artiklar om den olyckan än olyckan på Medelhavet. Flera olika gestaltningar har undersökts för att försöka svara på hur och om offren beskrevs olika på olyckorna. Slutligen blev det tydligt att offren på ubåten Titan fått en djupare och mer detaljrik historia än de på migrantbåten Adriana. Författarna till artiklarna har även försökt göra olyckorna mer dramaturgiskt intressanta genom att använda värdeladdade uttryck eller genom att försöka peka ut en ansvarig aktör för varje olycka. Studien genomfördes med hjälp av en metodtriangulering där kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys var de centrala metoderna. Detta för att både kunna ta fram resultatet om mängden artiklar i rapporteringen och hur offren i olyckorna beskrevs. Resultatet har i sin tur analyserats med hjälp av nyhetsvärderingens principer, gestaltningsteori och andrafiering tillsammans med tidigare forskning inom angränsande forskningsområden. Tillsammans visade resultaten från dessa metoder att en andrafiering kunde identifieras. Det vill säga att medierna genom sin nyhetsrapportering bidragit till en känsla av utanförskap i flera av artiklarna.

I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen med gymnasie- eller högskoleutbildade utomeuropiska migranters övergång mellan skola och arbete. De kommer från olika länder utanför Europa. Informanterna kommer från Afghanistan, Iran, Syrien, Pakistan, Bolivia, Etiopien och Thailand och de har minst gymnasieutbildning. Majoriteten av informanterna har högskoleutbildning och har haft yrkeserfarenheter såsom lärare, företagsekonom, revisor och DJ samt programledare från sina hemländer. Fem av informanterna har migrerat till Sverige med anknytning till sina anhöriga och tre av informanterna har migrerat till Sverige av asylskäl. Informanterna som ingår i denna studie har det gemensamt att de saknade erfarenheter av det svenska utbildningssystem och inte heller kunde svenska när de anlände till Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter. Hur deras drömliv bli i det nya landet och hur viktigt språket är för dessa migranter, hur de hanterar kulturella skillnader i Sverige, samt vilket stöd de har fått av studie- och yrkesvägledare under deras övergång mellan skola och arbete. I studien har använts en kvalitativ metod och genomförts intervjuer med fem kvinnor och tre män mellan 31–63 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur viktigt språkets roll är för migranterna, hur kulturella skillnader hanteras i värdlandet, hur migranternas drömliv blir i det nya landet, samt vad studie- och yrkesvägledare spelar för roll under migranternas övergång. Studiens resultat visar att informanterna har haft både positiva upplevelser av övergången och även tuffare perioder med hinder och osäkerhet som har präglat deras övergång. Vissa informanter upplever att de har nått sina mål trots att de idag arbetar med det yrket som de inte utbildat sig till och vissa har fått sadla om och arbetar med det de trivs med idag.

This study aims to analyze the underlying factors and barriersinfluencing undocumented adults' access to healthcare in Sweden. By focusing on the experiences of five respondents associated with the Swedish Red Cross, the essay seeks to shed light on and enhance the understanding of the limitations faced by undocumented adults, regarding their access to healthcare in Sweden. This study has a qualitative research approach with semi-structured interviews. The studyaddresses three theories for understanding the factors and barriers that affect the access to healthcare by using Goffman (1963) stigma, Young (2011) social justice and Rothstein (2003) trust and social contract theory. The result of the study shows insights information from five respondents of the factors affecting undocumented adults' healthcare access in Sweden. The study ultimately reveals that stigmatization, trust, fear, and social networks are underlying factors that impact the access to healthcare for undocumented adults in Sweden. Additionally,socio-economic barriers are identified as limiting the opportunities for undocumented adults to access healthcare in Sweden. The research highlights that these challenges are not merely individual choices or priorities but rather a result of complex factors and structural impediments. Therefore, addressing the obstacles and underlying factors requires a collective approach to observe and understand the root causes affecting the access to healthcare in Swedenfor undocumented adults.