Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

The subject of my essay concerns the images of refugees that have been taken on Lesvos during the last year. The aim of this essay is to examine the relationship between the photographer, the camera and the island as a scene för photographers, through the images that were taken there. The main scene is the beaches of Lesvos where tragedies and (sometimes) even comedies take place. I am working in a field where photography, aesthetics and social anthropology intersect. As regards to method, I have applied researcher Ruben Anderssson's ”extended field site” to my own field studies concerning Lesvos. The refugee situation that recently found its centre on the Greek islands is built up of networks that stretch far and wide across the globe. Events in one part of the world affect what is happening on Lesvos and vice versa. The media and NGOs are also part of larger networks. Therefore the field site needs to be extended beyond the geographical borders of Lesvos. I did field studies on Lesvos two times during the last year. I interviewed photographers and volunteers and took photographs of my own. Intuition is an integral part of my work and I have also applied it to my field studies. One of my starting points has been Judith Butler’s thoughts on what makes a life grievable. Butler's main hypothesis is that we view certain lives as having less value than others and thereby we will be less likely to grieve the passing of such lives. I examine the images of refugees to see if photography can help us better regard their lives as grievable. Refugees are people whose exposed bodies live precarious lives. Photographers can capture this in images but it is the spectator who has the final say in how images affect him or her. I end the essay by examining the spectator and what happens when we are confronted with disturbing images. Images of refugees in need exhort us to react whether we want to or not. We can turn away, but once images have entered out consciousness, there is no turning back.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

Att möta flyktingar och migranter - vårdpersonalens erfarenheter Bakgrund: Sverige har gått från en homogen population med fyra procent av befolkningen födda i ett annat land år 1960 till 17 procent år 2015. Med tillströmningen av över 160 000 flyktingar under 2015 står det svenska samhället och i synnerhet sjukvården inför nya utmaningar, studier har visat att flyktingar har högre prevalens av psykisk sjukdom. Tidigare studier där man undersökt vårdpersonals erfarenheter av att vårda flyktingar och migranter påvisar att språkbarriärer, kulturella skillnader, ökad arbetsbelastning och att migranter har bristande kunskaper i hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar är vanliga erfarenheter. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att möta och vårda migranter och flyktingar. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningarna har skett i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. De fyra huvudkategorierna är: Att skapa förtroende, Hinder för att skapa en god omvårdnadsrelation, Ett system som försvårar arbetet och Ett behov av kunskap. Konklusion: Vården står inför nya utmaningar i och med att det sker stora folkomflyttningar. För att kunna möta dessa utmaningar krävs goda kunskaper om andra kulturer, och att vårdpersonalen kan anpassa sig efter individens behov. Nyckelord: Asylsökande, erfarenheter, migranter, vårdpersonal. / Meeting refugees and migrants: Experiences from the perspective of health care personnel Background: Sweden has gone from a homogenous population with four percent of its inhabitants originating from another country in 1960 to 17 percent in 2015. With the influx of over 160 000 refugees in 2015, the Swedish society and health care in particular faces new challenges. Studies have shown that this group has higher rates of mental illness and other previous studies on the experiences of from the personnel suggests that language barriers, cultural differences, increased workload and the migrants´ lack of knowledge about the health care system are common experiences. Aim: The aim of this study is to explore the experiences of health personnel working with migrants and refugees. Methods: A literature study based on ten articles with qualitative approach. The articles were reviewed, analyzed and compiled. The search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Result: The result is presented in four main categories and ten subcategories. The Four main categories are: Creating trust, Barriers to creating a good caring relationship, A system that complicates the work and A need of knowledge. Conclusion: New challenges faces the health care system due to the big movement of people. Nurses need knowledge about different cultures and the skill to adapt to the needs of the individual to give a professional care. Keywords: Asylum seekers, caring personnel, experience, migrants, nursing staff.

Bakgrund: I dagens samhälle är det vanligt att människor flyttar från ett land till ett annat. Sjuksköterskor möter i bland patienter som har ett annat språk och kulturell bakgrund men som har svårt att förstå språket i det land som de kommer till. Kommunikationshinder kan uppstå på grund av språkbrister och därför leda till att patientens hälsa och livsvärld påverkas negativt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i mötet med patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund som har svårt med språket i det land som de kommer till. Metod: En litteraturbaserad studie där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Ur analysen framkom fyra områden som benämndes: Tiden påverkar kommunikationen, Behov av interkulturell kompetens, Strategier till att överkomma kommunikationshinder och Betydelse av tolkanvändning. Sjuksköterskor behöver ta hjälp av kommunikationsstrategier och tolk för att förbättra kommunikationen i vårdmötet. Sjuksköterskor påvisar att tid och närvaro behövs för att bilda en respektfull och trovärdig relation som påverkar kommunikationen positivt. Behovet av interkulturell kompetens skapar en bättre uppfattning om hur patienter med annan kultur och språk som gynnar kommunikationen. Slutsats: Att vara närvarande, ge tid och skapa tillit och trygghet för patienten var viktiga för sjuksköterskor men det saknades tid för detta. Sjuksköterskor kan använda kroppsspråk och tolk som verktyg för att möta kommunikationshinder i möte med patienter som har svårt med språket. / Background: In today's society, it is common for people to move from one country to another. Nurses encounter people who have a different language and cultural background who have difficulty understanding the language of the country they come to. Communication barriers can arise due to language shortages and can therefore lead to a negative impact on the patient's health and life world. Aim: Describe nurses' experiences of communication in the meeting with patients with a different language and cultural background who have difficulty with the language of the country they come to. Method: A literature-based study analyzing 10 qualitative articles. Result: Four subjects were identified from the analysis: Time effects communication, Need for intercultural competence, Strategies for overcoming communication barriers and Importance of use of interpreters. Nurses need help from communication strategies and interpreters to improve communication in the healthcare meeting. Nurses demonstrate that time and attendance are needed to form a respectful and credible relationship that positively affects communication. The need for intercultural competence creates a better idea of ​​how patients with different cultures and languages ​​benefit the communication. Conclusion: Being present, giving time and creating trust and security for the patient were important for nurses but there was no time for this. Nurses can use their body language and an interpreter as a help to overcome communication barriers with patients who have difficulty with the language of the country they come to.

Inledning: Antalet flyktingar har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Tyskland, Sverige, och Norge. Sverige tog emot 54605 flyktingar under åren 2016 och 2017. Det har även rapporterats om att flyktingar som flyr till europeiska länder har en ökad risk för psykisk sjuklighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som är betydelsefulla vid en migrationsprocess i västvärlden.Flyktingar som flyr till och lever i europeiska länder kan löpa en ökad risk för psykisk ohälsa. Metod: Att utifrån en litteraturöversikt kartlägga och få en samlad bild kring olika faktorer för psykisk ohälsa hos vuxna flyktingar som lever i västländer. Resultat: I resultatet identifieras fyra faktorer för psykisk ohälsa hos flyktingar som flytt till västländer. Det kan utläsas att faktorer så som traumaupplevelser, socialt kapital, tillgång till vård samt språk och kultur har en påverkan hos den enskildes psykiska mående. / Introduction: The number of refugees has increased in recent years in Europe and mainly in countries such as Germany, Sweden and Norway. Sweden received 54605 refugees in 2016 and 2017. It also has been reported that refugees flying in to European countries have an increased symptoms of psychological disease. Purpose: The purpose of the literature study is to demonstrate different factors that are important in a migration process in western countries.There may be a connection with refugees who flee to and live in European countries that they may run an increased risk of psychological disease. Method: To obtain an overall picture of various factors for psychological symptoms in adult refugees living in western countries based on a literature review. Results: The result identifies four factors for psychological disease mental illness among refugees who move to Western countries. It can be deduced that factors such as trauma experiences, social capital and access to hospital care, language and culture have an influence on the individual's psychological attitude.

The free movement of the Roma minority has become questioned within the European Union. This study seeks to understand why this question has reached disproportionally importance in comparison to the number of Roma migrants within the union, and to understand the great attention given to the question. Based on the Copenhagen’s school of securitization, the purpose of this study is to show how this magnification of the question occurs due to the framing of the Roma migrants as a security problem. Focusing on the speech act of the securitization theory, this paper contains a study of political actor’s statements concerning Roma migrants. Using a framing methodology combined with the conditions for a successful securitization, speeches and statements are analyzed to determine how the Roma migrants are framed as societal threats in politics of France, Sweden and the European Commission. The result of the study show that a securitization has taken place in French politics, similar signs of the beginning of the securitizing process can be found in the Swedish political discourse. The Commission’s speech act concern the member states treatment of the Roma migrants, and especially the questioning of their right to free movement.

Migrationen inom Europeiska Unionen har ökat de senaste åren vilket även har påverkat migrationen till Sverige, hemlösa EU-migranter som ofta är socialt utsatta är idag ett förekommande inslag i stadsbilden. Hälsa kan upplevas på olika sätt och det är viktigt att studera denna grupps upplevelser av hälsa då det finns sparsamt med forskning på området. Studiens syfte var att utforska hur EU-migranter upplever hälsa. En kvalitativ metod har använts där data bestod av semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre kategorier; Upplevelser av hälsa, Upplevelser av ohälsa samt Upplevelser av social och ekonomisk utsatthet. Studiedeltagarna upplevde god hälsa främst som avsaknad av sjukdom och som förmåga att arbeta, ohälsa upplevdes främst som känsla av sjukdom, orkeslöshet och smärta. Att lida av psykisk ohälsa upplevdes som värre att drabbas av än fysisk ohälsa. Avsaknad av sjukförsäkring beskrevs av deltagare som att vara utestängd från sjukvården och upplevdes som svårt. Studiens resultat är användbart för hälso- och sjukvårdspersonal i bemötandet av hemlösa EU-migranter. / Migration within the European Union has increased in recent years, this has also affected the migration to Sweden, homeless EU-migrants who are often socially vulnerable are now an occurring sight in the city. Health can be experienced in different ways and it is important to study this group's experiences of health since few previous studies have focused on this topic. The study's aim was to explore how EU-migrants experience health. A qualitative method has been used where data consisted of semi-structured interviews and content analysis resulted in three categories: Experiences of health, Experiences of illness, and Experiences of social and economic vulnerability. Study participants experienced good health mainly as the absence of disease and the ability to work, illness was perceived primarily as a feeling of disease, fatigue and pain. Suffering from mental illness was perceived as worse than suffering from physical illness. Lack of medical insurance was described by participants as being excluded from healthcare and was perceived as difficult. The study results are useful for health professionals in the caring for homeless EU migrants.

Inledning: Vart femte barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2013). Brembeck (2009) menar att barn som befinner sig mellan två olika kulturer kan ha svårigheter i att representera sig själva. Att studera relationen mellan mat och den mänskliga upplevelsen kan generera en förståelse om oss själva, och i en tid av kraftig invandring behöver migranternas mottagarland vara beredda och förstå människornas nya situation (Almerico, 2014). Syfte: Syftet är att undersöka migrerade barns upplevelser av mötet med en ny matkultur i Sverige, och hur de ser på maten som identitetsskapare. Material och metod: Studien baserades utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer både enskilda och i fokusgrupp, samt fotoelicitering- med tillhörande matdagbok. Ljudupptagning användes vid samtliga intervjuer och videoinspelning skedde under fokusgruppen. Respondenterna bestod av sju migranter, alla 11 år gamla. Resultat: Resultatet visade att barnen äter både mat från den svenska matkulturen och från ursprungskulturen och att de ser positivt på det. Studien visade även att de inte anser att maten kan påverka deras identitet samtidigt som de ändå agerade utifrån att maten och identiteten samverkade. Slutsats: Barnen ser inte deras tillvaro mellan två matkulturer som problematiskt, vilket kan ses som ett resultat av att de har en förmåga att anpassa sig till nya situationer snabbt. På det hela taget visar studien på att barnen inte verkar känna eller reflektera kring den nya situationen i vidare utsträckning. Studiens begränsade omfattning gör att utfallet inte är generaliserbart men resultatet kan däremot ses som indikationer på fenomenet inför vidare forskning.

I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".