Studiens syfte var att undersöka hur EU-migranter framställs i de två mest spridda nyhetstidningarna i Sverige år 2015, Aftonbladet och Expressen. En kritisk diskursanalys användes som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens teoretiska fundament utgjordes av socialkontruktionism, kritisk diskursanalys och teorier kopplade till andrafiering. Studiens huvudresultat visade att de två nyhetstidningarna beskrev EU-migranter som romer, bulgarer eller rumäner och som sjuka, fattiga samt utsatta levandes under osanitära förhållanden. Vidare så beskrevs att de protesterade och etablerade olagliga bosättningar. De framställdes som beroende av svenskars hjälp och att deras handlingsutrymme var begränsat. Tre diskurser hittades: Rättsdiskurs – med krav på lag och ordning gällande hanteringen av EU-migranter, Offerdiskurs – fokus på EU- migranternas utsatthet och hjälpbehov, samt Ansvarsdiskurs - vem bär ansvaret för att hjälpa EU-migranterna i deras situation. EU-migranter andrafierades som avvikande, onormala samt ett hot mot svensk lag, ordning och värderingar. / The purpose of the study was to examine how EU-migrants was depicted in the two top selling newspapers in Sweden year 2015, Aftonlandet and Expressen. A critical discourse analysis was used to answer the purpose and questions of the study. The theoretical foundation consists of social constructionism, critical discourse analysis and theories linked to otherness. The main result showed that the two newspapers described EU- migrants as romas, Bulgarians or Romanians and being sick, poor and vulnerable, living in unsanitary conditions, setting up illegal settlements. They were depicted as having limited agency and being dependent of the help from swedes. Three discourses were found: Legal discourse – demanding law and order in handling the EU-migrants, Victims discourse – focusing on the EU-migrants vulnerability and need of help, and Responsibility discourse – discussing who’s responsible for helping the EU-migrants out. EU-migrants was constructed as the other by portraying them as deviant and a threat to Swedish law, order and values.

Introduktion: Migrationen har ökat markant det senaste decenniet. Detta leder till svårigheter att tillämpa vård på lika villkor för patienter som inte har sitt modersmål i landet de befinner sig i. Detta kräver att en tredje part som är tolk blir involverad för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser vid användning av tolk i kommunikation med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. Datainsamling genomförd i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv utvalda artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012).  Resultat: Patienters upplevelser av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården var varierande. Resultatanalysen redogörs i fem kategorier; Jämlik vård, oro för missförstånd och bristande tillit, informella tolkar, professionalism hos tolken, tillfredsställelse med telefontolk/videotolk respektive fysisk närvaro. Slutsats: Tillgången till auktoriserade tolkar upplevdes avgörande för att få en jämlik vård. Däremot upplevde deltagarna att det uppstod brist på auktoriserade tolkar samt information om tillgången till auktoriserade tolkar. Patienterna beskrev positiva såväl som negativa aspekter av tolkanvändning. Den negativa upplevelsen gentemot den auktoriserad tolken beskrevs som att det förekom dialektskillnader som ledde till missförstånd, bristande tillit över tolkens översättningsförmåga samt tolkens sätt att vara objektiv och neutral i sitt uppdrag. Detta resulterade i att patienterna valde att använda informella tolkar bland annat familjemedlemmar som saknade medicinska språkkunskaper. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att uppnå patientdelaktighet och personcentrerad vård.   Nyckelord Tolk, patienters upplevelser, migranter, kommunikationssvårigheter, hälso- och sjukvård. / Introduction: Migration has increased significantly in recent decades. This leads to difficulties in applying care on equal terms to patients who don’t have their mother tongue in the country in which they are located, which requires the involvement of a third party who is an interpreter to facilitate communication between healthcare professionals and patients. Aim: the purpose is to investigate patients' experiences of using an interpreter in communication in health care.   Method: A general literature study based on scientific qualitative articles. Data collection was performed in the databases CINAHL and PubMed. Twelve selected quality articles were reviewed based on the SBU quality review template (2012).     Results: Patients' experiences of interpreter use in health care vary. The results analysis is presented in five categories; Equal care, Concerns about misunderstandings and lack of trust, non-formal interpreters, professionalism of the interpreter, Satisfaction with telephone interpreter / video interpreter and physical presence.   Conclusion: The availability of authorized interpreters was perceived as crucial in order to receive equal care. However, the participants felt that there was a shortage of authorized interpreters and information about the availability of authorized interpreters. Patients described positive as well as negative aspects of interpreting. The negative experience towards the authorized interpreter was described as that there were dialect differences that led to misunderstandings, lack of trust in the interpreter's translation ability and the interpreter's way of being objective and neutral in his assignment. This resulted in patients choosing to use informal interpreters, including family members who lacked medical language skills. Which in turn led to difficulties in achieving patient participation and person-centered care.   Keywords Interpreters, patients' experiences, migrants, communication difficulties, health care.

I Sverige har till dato endast en fällande dom för människohandel för tvångsarbete meddelats, trots att statistik och rapportering i media indikerar att problemet är omfattande. Av media och myndighetsrapporter framgår att de som utsätts för arbetskraftsexploatering ofta är personer som befinner sig i Sverige som asylsökande eller som helt saknar tillstånd att vistas och arbeta i landet. Detta är även en grupp som på grund av deras prekära migrationsstatus, bristande tillgång till myndighetsskydd och begränsade försörjningsmöjligheter identifierats som särskilt utsatt för människohandel. Trots detta har inget åtal för människohandel för tvångsarbete avsett exploatering av papperslösa eller asylsökande, och åtal har heller aldrig väckts för fall där migranten rekryterats i Sverige. I denna uppsats diskuteras och problematiseras den internationella och den svenska definitionen av människohandel ur ett rättighetsperspektiv, med särskild fokus på arbetskraftsexploatering av irreguljära migranter och skyddet för deras rättigheter. Det konstateras att eftersom definitionen av människohandel utformats inom ramen för ett brottsbekämpningsuppdrag har de utsattas rättigheter hamnat i skymundan. Staternas ovilja att garantera de irreguljära migranternas rättigheter har påverkat definitionens utformning och lett till att den exploatering denna grupp utsätts för hamnar utanför dess tillämpningsområde. Vidare visas att svenska domstolars tolkning och tillämpning av straffbestämmelsen har ytterligare begränsat dess tillämplighet i sammanhanget. Mot denna bakgrund anförs att människohandelsbestämmelsen inte på ett tillfredsställande sätt förmår förebygga och bekämpa den typ av människohandel som idag är av störst praktisk betydelse. Straffbestämmelsen misslyckas även med att beskydda de irreguljära migranternas rättigheter, en grupp som är särskilt utsatt för rättighetskränkningar av olika slag men som har en mycket begränsad tillgång till myndigheternas beskydd. Avslutningsvis diskuteras behovet av en mer ändamålsenlig rättstillämpning eller en reviderad straffbestämmelse. Såsom människohandel definierats av internationella organisationer avses den handelsprocess som leder till exploatering, och inte exploateringen i sig. Särskilt de irreguljära migranter som rekryteras i Sverige har sällan utsatts för en sådan handelsprocess. Det anförs därför att det ur ett svenskt perspektiv vore angeläget att istället anta en straffbestämmelse som möjliggör bestraffning av den fortgående exploateringen.

The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age.  Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b   betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande.

Uppsatsens syfte har varit att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, undersöka hur olika grupper framställs journalistiskt i nyhetsrapporteringen av mässlingsutbrottet i Göteborg under vintern 2017-2018. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys och resultaten har analyserats med postkolonial teori samt teorier om nyheter som kulturell gemenskap och nyhetslogik. I material framkom två huvudsakliga diskurser; folkhälsodiskursen och antivaccinationsdiskursen. Vid sidan av dem framkom en latent främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att medial konstruktion av ”den andre” sker gällande två grupper i materialet; vaccinationsmotståndare och migranter. Det undersökta materialet är inte direkt främlingsfientligt men indikerar tydligt en främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att det finns kvar postkoloniala idéer som tar sig uttryck genom konstruktion av migranten som ”den andre” i materialet. / The purpose of this paper has been to study the journalistic portrayal of different groups in the news coverage regarding the measles outburst in the winter of 2017/2018, from a social constructionist perspective. The study has been carried out using critical discourse analysis. The results have been analyzed using postcolonial theory and theories about news logic and news as cultural community. Two main discourses emerged in the material, the public health discourse and the anti-vaccination discourse. A latent xenophobic discourse also emerged in the material. The study shows medial construction of “the other”, regarding two groups; the vaccination-objector and the migrant. The study does not show that the material is explicit xenophobic. However, the material clearly indicates a xenophobic discourse. Therefor the study shows that there are still postcolonial ideas, that are manifested through construction of the migrant as “the other” in the material.

In this globalized world, more and more people are moving for different reasons and immigrating to other countries. The overall aim of this study is to analyze five migrants` views on migration in this globalized world. The migrants in this study have for various reasons moved to Sweden. Four of these migrants are members of the Congolese association Kongo Moko. I want to compare the migrants´ views on globalization. To also understand how migrants from two different continents perceive globalization and migration. How do migrants view globalization as a phenomenon? What do they see as the advantages and disadvantages of globalization? How do they describe their own place of belonging in Sweden and in the world? What connection do they have to the "homeland"? The material of this study consists of qualitative interviews and observations. The results of this study show that the migrants have some issues with identifying them selft in the new country they moved to.

Introduktion: Migration har alltid förekommit i större delar av världen, men har under de senaste 25 åren ökat. Enligt World Migration Report fanns det över 280 miljoner migranter under 2020, varav 90 miljoner befaras vara flyktingar eller asylsökande. Att integrera i ett nytt land kan vara svårt och många migranter möter både interna och externa barriärer vid den vidare bosättningen. För migranten är den digitala utvecklingen vital och kan på många sätt underlätta integrationen i samhället. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka digitala möjligheter och utmaningar migranter ställs inför i ett nytt land.  Metod: Den metod som applicerades var en strukturerad litteraturstudie, där artiklar samlades in i databaserna CINAHL, Scopus och Web of Science. 11 artiklar inkluderades, och analyserades genom en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i identifierandet av sju teman, samt 14 underrubriker. Resultatet påvisade en komplex relation mellan migranters digitala möjligheter och utmaningar. Digitala medel kan gynna integration i samhället, men är också en risk för socialt utanförskap. Slutsats: Digitala möjligheter reflekteras genom olika aspekter som underlättar integrationen i samhället. Likväl, är dessa möjligheter endast befintliga för de individer som har tillgång och kunskap att bruka digitala medel. / Introduction: Migration has always occurred around most parts of the world, but has increased in the past 25 years. According to the World Migration Report there was over 280 million migrants during 2020, which of 90 million was refugees or asylum seekers. To integrate in a new country can be challenging and many migrants face both internal and external barriers during their settlement. For the migrant, the digital development is vital and can aid the integration in the new society. Aim: The aim of this study is to examine what digital opportunities and challenges migrants face when settling in a new location.  Methods: The applied method was a structured literature review, where articles were gathered from the databases CINAHL, Scopus and Web of Science. 11 articles were included and analysed through thematic analysis with an inductive approach. Results: The thematic analysis resulted in the identification of seven themes, and 14 subcategories. The result demonstrated a complex relation between migrants’ digital opportunities and challenges. Digital means can help integration in society, but also pose as a risk for social exclusion.  Conclusion: Digital opportunities is reflected through several aspects which facilitates integration in society. Yet, these are possibilities only for the individuals who has access and knowledge on how to use digital means.

The purpose of the essay is to examine and analyze the media image and portrayal of Bosnian migrants in a selection of Swedish daily press between the years 1993 and 2022. The used theories are framing theory, semiotics, stigma, and xenophobia. Media has a great impact on society; therefore this becomes an important aspect to examine. If an ethnic group is portrayed positively in the media, it may contribute to society having a positive image of the ethnic group. If there is a negative portrayal of an ethnic group, society can have a negative attitude toward the ethnic group, and xenophobia and stigma can arise. The method used in this study is text analysis. It is a central aspect of the social sciences. Texts affect society by describing and explaining what happens in society and what it looks like so that people will then read it and create opinions and ideas about it. How relations between different groups look in society can depend on how the different groups are presented in texts. It can also affect the groups themselves and how it is presented who belongs to which group. By further analyzing these texts, worldviews and different views of society are created, which in turn lead to influencing how people relate to each other. The result and conclusion of this study are that Bosnian migrants are portrayed mostly positively, but there are also negative representations of the group. The positive representations are about a generally positive portrayal of Bosnians, their arrival, and integration. The group is compared to many other groups of migrants and the discourses are mainly about integration or immigration. Finally, Bosnians are also mostly portrayed as easier to integrate than other groups. This is done through comparisons with groups for whom integration has gone worse.

Varje år flyr tusentals människor sina hem på grund av olika anledningar, år 2018 var 70,8miljoner människor på flykt. Många av dessa människor bor i olika typer av flyktingläger, ochutsätts dagligen för olika prövningar. Sverige tar emot omkring fem tusen människor varje årpå flykt från sina hem. Studiens fokus undersöker genom semi strukturerade intervjuer hur sjurespondenter påverkats av sin flykt till Sverige. Hur har respondenternas resa och dessutmaningar påverkat respondenterna fysiskt och psykiskt. Samt hur har miljön och omgivningi flyktingläger bidragit till denna påverkan. Studien redogör för sju unga mäns resa till Sverigeoch beskriver huruvida respondenterna levt i en trygg miljö eller inte. Studien beskriver om deunder vistelse och själva resan känt en koppling till de platser de vistats på. Studien presenterautmaningar respondenterna mött, deras känslor och identifierar hur miljö och omgivningpåverkat dem och andra runt omkring dem.

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ”the rights of others” appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Benhabibs teori tydliggör nationalstaters rädsla gentemot det främmande och bekräftar att det sker en kränkning av de mänskliga rättigheterna när människor saknar medborgarskap. Slutsatsen av denna studie är att orsaken till att romska grupper ofta faller utanför det skyddsnät som finns är på grund av avsaknaden av subjektivitet. Nationalstater ser ofta romska grupper som icke-hanterbara och det smittar av sig på civilsamhället och den generella attityden gentemot romer är negativ. / This thesis highlights the problem with the use of the concepts “EU-citizen” and “EU-immigrant”, as well as what determines whether someone should be considered one or the other. Since freedom of movement is granted EU-citizens between member states, problems arise when groups that technically do not qualify as citizens, but are classified as migrants, utilize the freedom of mobility. The difference between being classified as an EU-citizen vs an EU-immigrant is the differences in the ability to enjoy the social safety net provided by the state. The Roma people will be used as an example throughout the thesis, as the history of the group is unique, and it is currently a topic of discussion in the EU.Through a comparative study of welfare states, along with a discourse analysis utilizing Benhabib’s theory of ”the rights of others”, a discussion will examine whether everyone in the EU have the opportunity to enjoy human rights.Benhabib’s theory clarifies the nation state’s fears of that considered foreign and confirms the violations of human rights that occur when people lack citizenship.The conclusion of the study is that the reason Roma groups often fall outside the social safety net is because the lack of subjectivity of states. Nation states often view Roma groups as non-manageable, the perception rubs off on civil society and generates generally negative attitudes towards the Roma.