Inledning: Intensivvårdsförvärvade muskelsvagheter är en av de vanligaste komplikationer inom intensivvården som kan uppstå efter bara några timmar av mekanisk ventilation och orsakar kort- och långsiktiga komplikationer i form av nedsatt fysisk funktion. Syfte: Att undersöka hur tidig mobilisering och tidig nutrition under vårdvistelse inom intensivvården påverkar intensivvårdsrelaterade muskelsvagheter. Metod: Beskrivande design har använts med litteraturstudie som metod. Det valdes ut 16 artiklar för att besvara studiens syfte som analyserades med integrerad analys. Resultat: Viss otillräcklig näringstillförsel kan gynna patienter i första skeden av sjukdomens förlopp, då det verkar förebyggande för muskelförvärvade svagheter. Tidig och intensiv enteral och parenteral nutrition kan öka risken för mortalitet med 5,67 gånger, men tidig enteral nutrition har vid andra tillstånd visat sig kunna förhindra muskelnedbrytning. Mobilisering av olika slag kan bidra till att motverka och minska intensivvårds förvärvade svagheter genom att öka muskelstyrka och bibehålla muskelmassa.  Elektrisk muskelstimulation (EMS) visade sig vara en effektiv mobilisering metod för att bevara och öka muskelstyrka. Slutsats: Tidig nutrition påverkar muskelförvärvade svagheter både positivt och negativt och påverkan varierar beroende på nutritionsval. Tidig mobilisering däremot visade sig bara ha positiva effekter på muskelförvärvade svagheter, men olika stark effekt av insatser beroende på mobiliseringsform.

The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offers new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analyzing the content of the movement’s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describe the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement’s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement’s framing that can be possible explanations for the success of their mobilization.

<p>Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.</p>

<p> </p><p>Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.</p><p>Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.</p><p>Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.</p>

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ”de andra”. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap i hur boende och föreningsaktiva personer i Trygg i Trollhättan upplever stadsdelen Kronogården, samt hur de mobiliserar sig för dess utveckling. Studien har haft en kvalitativ metod där både deltagande observation, informantintervjuer och respondentintervjuer genererat det empiriska material som analyserats utifrån tidigare forskning samt samhällsarbete och social mobilisering. Resultatet visar att Kronogården är en bra stadsdel där personer från många länder lever och verkar tillsammans, dock finns det vissa problem som exempelvis kriminalitet, problem som enligt de intervjuade har fått för stora proportioner i media. Det som behöver utvecklas i stadsdelen är att fler mötesplatser skapas samt att nyanlända invandrare inte enbart erbjuds bostäder i de redan segregerade områdena. Genom rätt motivation kan de boende engagera och mobilisera sig för förändring i stadsdelen, och genom Trygg i Trollhättan har ungdomar i området fått goda förebilder och en mer aktiv fritid, mammor har fått en starkare självkänsla och är tryggare i sin föräldraroll samt pappor har stärkts i föräldrarollen och är ute och nattvandrar och deltar i skolorna för att öka tryggheten.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete. Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering. Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet. Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.

Den svenska integrationspolitikens generella omfördelning av resurser har bytt skepnad och vi ser idag en allt mer selektiv och riktad politik. Statliga insatser för att främja integration blir allt mer geografiskt riktade och detta kan få effekten att olika former av problematik förknippas med de områden som insatserna riktas mot istället för att ses som ett separat fenomen. Forskning inom området har visat att samhället genom olika maktmedel definierar ”svenska” värderingar och förhållningssätt som norm och att integration har blivit en fråga om att anpassa ”de andra” till denna norm. Ytterligare forskning behövs inom området och  det behövs en större klarhet i vilken typ av problem som integrationspolitiken vill finna en lösning på. Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för hur insatser för ökad integrering uppfattas av människor involverade i dem. Studien har strukturerats utifrån fyra intervjuer med människor som varit professionellt engagerade i ett riktat integrationsprojekt i Trollhättans kommun. Resultaten illustrerar brister i kommunikation mellan makthavare och de människor som blir föremål för insatserna men pekar även på möjligheter till samarbete och gränsöverskridande gemenskaper om det sker utifrån rätt motiv. Vikten av att initiativ till förändring kommer underifrån har varit ett centralt tema.

This study examines whether social media had an influence on the revolution in Egypt. Social media was an important tool for the revolution since the president Hosni Mubarak and the Egyptian regime strictly controls the media. However social media was not the determining factor for the revolution, the revolt evolved due to many underlying factors. Social media facilitated communication, made the mobilization effective and, spread information to the inhabitants and to the rest of the world. The authors are discussing this theme from the new institutionalism perspective, democracy- and revolutionary theories and based on six selected interview persons; activists, researchers and journalists.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap. Sociala medier ses som en negativ trend som kan orsaka hälsorisker. Yrkesrollen har påverkats i och med tillgången av sociala medier, där personalen anser att ungdomarna kan bli utsatta för mobbing och få tillgång till droger. Enligt behandlingsassisterna kunde man utifrån studiens resultat även se att ungdomarna försökte höja sin självkänsla genom hur de framställer sig på de sociala medierna. Förslag på framtida forskning är en fördjupning i hur social medier används av ungdomar vid organisering och mobilisering i olika kontext exempelvis idrottssammanhang, demonstrationer m.m. Detta ur ungdomarnas synvinkel eller andra yrkesverksamma personer som kommer i kontakt med ungdomar så som lärare, fritidsledare m.m. / This study purposed to increase the understanding of social media’s (Facebook, Twitter, blogs, forums) role of young people in care and treatment through interviews with professionals who work at HVB-homes (homes for care or residence). An additional purpose was to investigate whether the use of social media affects the work situation and work methods among the professionals. The study was based on a qualitative research approach with a thematic analysis. The result is based on semi structured interviews with five informants whose profession is care assistants.  The results showed that the informants experienced social media as a free zone, which creates problems, but also a sense of community. Social media is seen as a negative trend that is believed to lead to health risks and access to crime, but still gives them a sense of participation. By the results of the study we can see that young people are trying to increase their self-esteem and status by how they’re presenting themselves through social media. Suggestions for future research are a continuation of how social media are used by young people in the organization and mobilization in different contexts such as sports, demonstrations, and others; this from the young people’s point of view or other professionals who are in contact with young people.