This is a theoretical study of changing relations between men and women in the context of modernisation. Ideas derived from a general theoretical discussion will be illustrated by examples from countries that are going through societal changes affecting the lives of men and women; Uganda, Morocco and Mexico. Focus will be on connections between changes in the public sphere and interpersonal relations in the private sphere. One part examines certain effects of women’s increased participation in politics and in the workforce, concluding that these changes may cause conflicts with traditional values and consequently tensions in inter-gender relations. The following part examines sexuality and respectability in relation to societal changes where people’s material conditions change and attitudes are affected by information flows from other countries. The examples in this part illustrate how young people, especially women, feel trapped between the demands from their new reality and traditional norms about how to behave. I then go on to discuss power structures that affect women’s possibilities to live the lives they want and also how it may affect their values and interests. The concept of empowerment will be discussed as well as the indicators used to measure women’s empowerment. In this section I will also briefly explain development projects directed towards women and how they sometimes fail to capture all dimensions necessary. The conclusions are that the definition of modernisation that I had when I started this work is not sufficient to understand the processes that people go through. It is important to understand that changes in people’s material conditions, their economic environment etc. are not always caused by, or even followed by, changes in attitudes, values and interpersonal relations. When societal changes do not come from within the society they will cause conflicts between norms that shape peoples perceptions and the demands from their new material environment. Another conclusion is that in measuring women’s empowerment we need to look at other factors besides economic and political participation, such as women’s status in the family and their control over their own bodies.

Det finns något som gör varje plats unik. Små specifika egenheter som skiljer platser från varandra och skapar en viss typ av känsla. I staden är det är en del av alla invånares vardagliga liv, det ger en speciell mening till platser och påverkarhur människor upplever sin omgivning. Detta något är vad vi kallar platsersidentiteter. I vår studie fokuserar vi på platsers identiteter och hur det påverkamänniskor i offentliga stadsmiljöer. Vi undersöker dragkampen mellanspecifikhet och generalitet som blir alltmer påtaglig då globalisering har gjortkultur, tekniker och trender från hela världen mer tillgängliga vilket lett till enhomogenisering i gestaltningen av byggd miljö. Begreppen place och space i relation till place attachment, place identity och sense of place har varit centrala förstudien och skapat det teoretiska ramverket för definitionen av platsersidentiteter. Vi har intervjuat personer som jobbar inom gestaltning av byggdmiljö vilket har berikat studien med professionskunskaper och olika yrkesv-erksammas erfarenhetsbaserade kunskap. En diskussion formades kringplatsers identiteter som blir för starka eller för svaga i relation tillglobalisering och homogenisering, samt hur detta påverkar stadens invånareoch samspelet mellan människor och platser. / There is something that makes every place unique. Small specific featuresthat differentiate places from each other and create a certain type of feeling.Within the city it’s part of everyday life, it gives a special meaning to placesand affects how people perceive their surroundings. This is what we call platsersidentiteter or places’ identities. In our research we focus on places identities andits effects on people in public urban environments. We examine the conflictbetween the particular and generalized which is becoming increasinglyevident as globalization makes culture, technologies and trends from aroundthe world more accessible which has led to homogenization in the designof built environment. The terms place and space in relation to place attachment,place identity and sense of place have been central to the study in creating thetheoretical framework for the definition of places identities. We haveinterviewed professionals from various professions within the field ofbuilt environment, which has enriched the study with experience-basedknowledge. A discussion was formed about the issue of places identitiesthat become too strong or too weak in relation to globalization andhomogenization, as well as how this affects city residents and the interactionbetween people and place.

Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur och varför verksamheter i Uppsala stadskärna förändrats från år 2004 till år 2021. Detta skapar en utgångspunkt och används sedan för att diskutera stadskärnans förändrade funktion i nutid och framtid. I uppsatsen används Uppsalas stadskärna som empiriskt exempel. För att besvara syftet har fler kvalitativa metoder använts för att induktivt angripa ämnet från olika vinklar. Den empiriska grunden för analysen är insamlad via observationer, litteratur, artiklar och intervjuer. Resultatet som presenteras är att Uppsala stadskärnas innehåll har diversifierats och moderniserats. E-handeln, externa köpcentrum och förändrade konsumtionsmönster har krävt denna förändring hos både stadsplaneringen och verksamhetsägare för att city ska hållas levande. Stadskärnan och dess verksamheter har genomgått en evolutionär period, där de verksamheter som inte anpassat sig efter samtidens konsumtionsklimat har sållats bort och ersatts av nya verksamhetstyper. Förändringen har skapat ett nytt utseende av stadskärnan som fyller fler nya funktioner. De nya trenderna i stadsfunktionen har en karaktär av beblandning, kvalitet och flexibilitet; dessa erbjuder ett komplement till staden som handelscentrum. Den nya stadsfunktionen är nu även en mötesplats för rekreation och nöje.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.

Purpose: Since the perception of what characterizes a modern building changes with time, it’s important for companies in the housing business to be updated on how the market and customer preferences change. For companies, with long-run standardized production systems, to not lose market shares as a result of the inability to change the exterior appearance of the product a new building should be produced to meet the customers’ requirements. The aim of the study is to create an aesthetically modernized building and study how it changes the production process and affect the cost of production. Method: The methods used in the study consist of qualitative data collection in the form of in-depth analyzes of literature studies, semi-structured interviews and collection of documents. Through the use of these methods a theoretical background and empirical data have been compiled into a result. Findings: The elements that are considered as modern according to literature and customer preferences are horizontal panels, well thought out window placement with abundant glass surfaces and details that affect the aesthetic appearance. To introduce these elements to production the standard needs to be reviewed and more alternatives added. The findings show that with exterior changes, in regards to modernity, does not increase the cost of production more than that the company, for which the study was conducted, is able to keep the total price lower than competitors. Implications: Higher flexibility in the production process needs to be introduced to meet the demand of the market. The work that’s considered to be flexible today may mean standards tomorrow. The conclusion is that companies should keep their standardized production patterns with elements of flexible work. A more detailed study in a technological solution may be followed by this study. Limitations: The study has been conducted in cooperation with a company in the catalogue home industry where only exterior changes for a single storey house are taken into consideration of the study. A further limitation is that a detailed cost calculation is excluded. Keywords: standardization, prefabrication, construction elements, production systems, customer segments, modernization.

Den här uppsatsen handlar om hur stadsplanering användes i sekelskiftets Kiruna som medelför att forma arbetares moral och känsla av gemenskap. Kiruna grundades år 1900 av LKAB som var den styrande aktören i processen. Undersökningen handlar om den moral somstadsplanen skulle förmedla till arbetare, både som individer och som social klass. Som en deli detta identifieras några av de moraliska, politiska och sociala problem som stadsplaneringenförväntades lösa. Kirunas stadsplan var den första i norden av sitt slag att realiseras och denutformades efter en för sekelskiftet ny estetik. Gatunätet var inspirerat av medeltidensslingrande gatumönster och estetiken förknippas med jugend och Arts & Crafts rörelsen.Dessa var en del av en socialutopisk rörelse som ville motverka de negativa sociala ochmoraliska konsekvenser de identifierade i det framväxande kapitalistiska samhället.Undersökningen visar att syftet med gatusystemets utformning skulle skapa starkgemenskap och lojalitet som inte grundade sig på klasskänsla. Att ge staden en vissutformning skulle leda till att höja arbetarens moral. Plantager och trädgårdar var något somprioriterades även i det första planeringsstadiet då närhet till naturen ansågs ha en positivinverkan. Målet var att få lugna, lojala arbetare, som var självständiga och hade god moral.Jag menar att tidigare forskning har förbisett Per Olof Hallmans roll. Konsekvensen bliratt det stora området av privata tomter som LKAB sålde till arbetare för att bygga egna hempå har tolkats som ointresse ifrån bolaget och en ovilja att ta det ekonomiska ansvaret. Genomatt utgå ifrån Hallmans bidrag till stadsplaneringen kommer jag visa att detta var en del av ettstörre projekt för att forma arbetarens moral.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om och vilka faktorer som motverkar demokratisering inom oljeexporterande rentierstater. Med stöd av moderniseringsteorin och teorin om rentierstater har tre hypoteser formulerats som sammanlagt innehållit tre oberoende och elva beroende variabler vilka kodades som tidsserier i paneldata. Tjugo ett rentierland har identifierats vilket omfattar hela populationen. Hypotesen har sedan testats med hjälp av en OLS regressionsanalys med panelspecifika standardavvikelser. Hypotesen om att det uppstår en rentiereffekt kunnat bekräftas med två av totalt tre variabler. Hypotesen om att det uppstår en repressionseffekt har bekräftats med höga signifikansnivåer hos bägge oberoende variabler. Däremot kunde hypotesen om att det uppstår en moderniseringseffekt varken bekräftas eller avfärdas. Av de sex förklarandevariabler har tre exkluderats pga. låga signifikansnivåer samt en av de signifikanta variabler uppvisade en motsatt relation med demokrati än den som antogs av hypotesen. De erhållna resultaten måste ses i ljuset av ett bristande statistisk underlag, av vilket endast ett fåtal observationer kunnat användas i de olika regressionsanalyserna.</p>

<p>1989 beslöt Nordiska ministerådet att införa en nordisk, enhetlig miljömärkning som fick Svanen som symbol. 1999 var Svanens kriterier för miljömärkning av hotell färdigställda och kunde sättas i bruk. I detta arbete har det undersökts om hotell som är, eller arbetar för att bli Svanmärkta får en större miljövinst än resten av samhället innom tre områden; osorterade sopor, energi samt vatten. Här undersöks också vilka åtgärder som dessa hotell genomför samt varför de har valt att Svanmärka sig. En undersökning om Svanen uppfyller de intentioner riksdag och regering hade när de införde SIS Miljömärkning genomförs också med de undersökta hotellen som utgångspunkt. Samt hur miljömärkning i stort är kopplat till vissa delar innom ekologisk modernisering. </p><p>Nio hotell har undersökts varav tre konferenshotell och sex stadshotell. Flera utav dessa hotell Svanmärkte sig för att signalera sitt miljöarbete utåt eller för att marknadsföra sig. Att göra något i marknadsföringssyfte tyder på att man tror att de man marknadsför sig för att vara kan leda till större ekonomisk vinst. Detta är en av flera kopplingar mellan ekonomi och miljö. </p><p>Utifrån de undersökta hotellen observeras att de i medeltal minskat sin mängd osorterade sopor med cirka 53 %, mängd använd energi med ungefär 22 % samt mängd använt vatten med runt 7 %. Detta är en större minskning än resten av samhället vad det gäller mängd osorterade sopor samt mängd använd energi. Minskningen av vatten användningen är ungefär lika stor som i resten av samhället. En tolkning av detta är att Svanen, då det gäller hotell, har lyckats relativt väl med att uppfylla den del av regeringens mål som innebär att Svanen ska vara bättre ur miljösynpunkt än andra jämförbara produkter eller tjänster. Dessutom har Svanmärkta varor ökat i popularitet vilket uppfyller en annan del av målet som innebär en stimulering av användning av miljöanpassade varor.</p>

<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>