La détresse morale est un phénomène observé en premier chez les infirmières . Dans le cadre de ce mémoire, la définition utilisée est celle de Morley et al. (2019, p. 3) d’« un lien causal entre l’expérience d’un événement moral et d’une détresse psychologique » [traduction libre]. La détresse morale peut entraîner plusieurs conséquences psychologiques, physiques et organisationnelles. La COVID-19 exacerbe et ajoute des éléments contraignants contribuant à la détresse morale des infirmières des unités des soins intensifs (USI). Le cadre de référence est la typologie de la détresse morale écrite par Morley, Sese et al. (2020). Le but vise à mieux comprendre l’expérience de la détresse morale vécue par les infirmières d’une USI adulte durant la pandémie de la COVID-19. Un devis qualitatif d’ethnographie ciblée de Bourbonnais (2015) est utilisé. Les méthodes de collectes de données sont des observations accompagnées de notes de terrain, des échanges informels avec des informateurs généraux, des entretiens semi-structurés et des questionnaires sociodémographiques auprès d’informateurs clés et un journal réflexif. La méthode d’analyse de données est celle de comparaison constante de Côté et al. (2020). Huit informateurs clés âgés de 26 à 50 ans ont participé. Quatre thèmes principaux en ressortent : temporalité, facteurs influençant, détresse morale ainsi que les besoins de formation à l’expérience et la détresse des infirmières. Les résultats de cette étude ont plusieurs retombées pour la discipline infirmière dont la formation, pratique, gestion, recherche et politique. / Moral distress is a phenomenon that was first observed in nurses. The definition used in this thesis is provided by Morley et al. (2019, p. 3) who define moral distress as "a causal link between the experience of a moral event and psychological distress." Moral distress can lead to several psychological, physical, and organizational consequences. COVID-19 exacerbates and adds to the constraining elements contributing to moral distress in intensive care unit (ICU) nurses. The framework of this thesis is the typology of moral distress written by Morley, Sese et al. (2020). The purpose is to better understand the experience of moral distress by nurses in an adult ICU during the COVID-19 pandemic. To accomplish this, a qualitative focused ethnography design from Bourbonnais (2015) is used. The data collection methods are observations with field notes, informal exchanges with general informants, semi-structured interviews and sociodemographic questionnaires with key informants, and a reflective journal. The method of data analysis is the constant comparison method of Côté et al. (2020). Eight key informants between the ages of 26 and 50 participated. Four main themes emerged: temporality, influencing factors, moral distress, , and the need for education about nurses' experience and distress. The results of this study have several implications for the nursing discipline including education, practice, management, research and policy.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär rätten till god och meningsfull vård intill livets slut, och innefattar lindrande behandling för att nå största möjliga livskvalitet. Sjuksköterskan har med sitt patientnära arbete och omvårdnadsansvar en central position inom palliativ vård, särskilt i kommunikation mellan patient, närstående och läkare. Knappa resurser, bristande kunskapsläge och kommunikativa svårigheter inom ett område där tiden är knapp och där de existentiella aspekterna är ständigt närvarande, kan resultera i etiskt problematiska situationer. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av de etiska problem som uppkommer i samband med palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ansats till metasyntes. Översikten bygger på 17 kvalitativa primärstudier med totalt 341 legitimerade sjuksköterskor med erfarenheter av palliativ vård. Resultat: Översikten fann tre huvudteman och 9 subteman vilka illustrerade sjuksköterskors upplevelser av etisk problematik i palliativ vård. Huvudteman var kommunikation, organisation och utbildning samt smärtlindring och sedering. Dessa teman illustrerar de sammanhang där upplevelsen av etisk problematik var som störst. Slutsats: Palliativ vård medför särskilda etiska utmaningar för sjuksköterskan. Brister relaterade till sjuksköterskans utbildning, arbetsplats och/eller tvärprofessionell kommunikation kan resultera i uppkomsten av etiska problem och moralisk stress. Mer specialistutbildning för sjuksköterskor och förbättrad tvärprofessionell kommunikation kunde vara en början till förändring. Palliativ sedering och smärtlindring utgör en särskilt känslig situation för sjuksköterska, patient och familj där möjligheten till en bättre omvårdnad till en del ligger i hur den etiska problematik som uppstår kan hanteras på ett sätt som resulterar i mindre moralisk stress för sjuksköterskan och gör det till en tvärprofessionell angelägenhet. Ökad farmakologisk kompetens kunde också ge sjuksköterskan en förstärkt trygghet i palliativ läkemedelsadministrering. / Background: Palliative care entails the right to good and meaningful healthcare until the end of life. The nurse, working closely with the patient, the next of kin and the doctor, holds a uniquely central position in palliative care. Lack of resources, inadequate specialist knowledge and communication problems can lead to ethically complicated situations in this area of healthcare, in which time is already pressured and existential complexities abound. Aim: To shed light on nurses’ experiences of the ethically complicated situations that arise in palliative care. Method: A qualitative literature review with attempted metasynthesis perspective. The review is based on 17 primary studies with a total of 341 partaking registered nurses with experiences from palliative care. Results: The review found three main themes and 9 sub themes, illustrating nurses’ experiences with ethical problems in palliative care. Main themes were communication, organization and education plus pain medication and sedation. These themes point towards the areas in which nurses’ experiences with ethical problems were the most prevalent. Conclusions: Palliative care, from the nurse’s perspective, comes with its own set of ethical challenges. Lack of nurses’ specialist competence, poor organisation and inadequate cross-professional communication has an immediate secondary effect in the rise of ethical problems and experience of moral distress in the nursing community. Higher specialist education levels among nurses, and better cross professional communication, would begin to help these issues. With the complex area of palliative sedation and pain management, the betterment potential is less of a structural improvement and more of learning how to handle the existential quandaries in a way which might alleviate the moral stress put on the shoulders of nurses and make it a cross professional issue. Increased pharmacological competence among nurses would, however, be likely to ease nurses’ anxiety around palliative pain management and sedation.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

V disertační práci se věnuji etickým problémům, se kterými se setkávají zdravotníci při péči o umírající nemocné. první kapitole přibližuji problematiku péče o umírající pacienty, předkládám pohled do historie péče o umírající a zaměřuji se na klíčová kriteria při péči o umírající, kterými jsou potřeby nemocných. druhé kapitole popisuji metodologickou část kvalitativního výzkumu, kterého se zúčastnilo 15 sester ze standardních oddělení, jednotky intenzivní péče a anesteziologicko resuscitačního oddělení Nemocnice Na Bulovce. Cílem výzkumného šetření bylo, prostřednictvím rozhovorů se sestrami, vyhledat a popsat etické problémy, se kterými se setkávají sestry při péči o umírající kontextu tří různých prostředí a v konkrétních situací Ve třetí kapitole uvádím komentované výsledky rozhovorů, ze kterých vyplynulo, že se sestry zamýšlejí nad ochranou lidského života v jeho kvalitou, dystanázií, marnou léčbou, rozdílem mezi ponecháním pacienta zemřít a eutanázií, autonomií, lidskou důstojností a poskytováním paliativní péče. Jednotlivé podkapitoly se skládají z teoretického zarámování a jsou doplněny o výpovědi respondentek výzkumného šetření a rozšířeny o můj komentář. Hlavním zjištěním je, že dotazované sestry trpí tzv. morálním distresem, který ovšem prezentují především v sérii konkrétních výhrad...

La nature éthique intrinsèque de la pratique médicale procure à l’éthique clinique une place essentielle dans le cursus des étudiants au doctorat en médecine. La faculté de médecine de l’Université de Montréal a donc récemment introduit des ateliers de discussion et d’écriture sur des situations complexes vécues pendant les premiers stages d’externat. Ce projet de maîtrise consiste en une analyse thématique des textes rédigés par les étudiants. Nous avons ainsi répertorié les principaux enjeux éthiques rapportés, en avons fait un portrait quantitatif et nous avons analysé ce que provoquait le vécu de ces situations complexes chez les étudiants grâce à l’interrogation des passages narratifs de leurs récits. Les étudiants sont confrontés à des situations complexes liées à la communication, au consentement et à l’autonomie des patients, à la justice ou encore à la déontologie. Une proportion significative des enjeux décrits sont spécifiques à leur statut d’étudiant, c’est-à-dire ceux liés à l’apprentissage et à l’autorité. Nous avons également documenté que leur vécu des situations se traduit par des sentiments et de l’émotivité, par l’adoption d’une posture critique sur les événements, des descriptions du rôle qu’ils ont joué, des propositions et solutions ainsi que des réflexions sur l’impact qu’on eues sur eux ces situations. Nos résultats démontrent que le rôle de l’externe dans le milieu hospitalier demeure très hiérarchique, ce qui est à la source de plusieurs situations complexes et influence leur vécu et leur façon de réagir à celles-ci. Nos constats suggèrent que les thèmes répertoriés ainsi que la façon dont les étudiants en discutent sont en partie le reflet de la formation reçue, qui contribue notamment à l’omniprésence du souci pour le meilleur intérêt du patient retrouvé dans les vignettes. Finalement, l’introspection générée par la rédaction de tels travaux est d’une grande richesse pour la formation éthique, professionnelle et personnelle des étudiants. Il est essentiel de continuer à s’intéresser aux enjeux éthiques spécifiques aux étudiants, d’être sensibles à la détresse qu’ils peuvent engendrer et de provoquer davantage de situations de discussions de nature éthique pendant et après la formation. / The intrinsic ethical nature of medical practice makes clinical ethics an essential part of the medical school curriculum. The Faculty of medicine of the University of Montréal has recently introduced discussion and writing workshops on complex situations experienced by students during their first clinical rotations. This project is a qualitative thematic analysis of the students’ writings. We have listed the main ethical issues retrieved, have reported them quantitatively and have analyzed what was experienced by students while going through these complex situations by focusing on narrative passages of their stories. Students face ethical dilemmas related to communication, consent and autonomy of patients, justice or deontology. A significant proportion of the issues are specific to their student status, namely issues related to learning and authority. We have also documented that their personal experiences with complex situations are conveyed by discussion about feelings and emotions, by adopting a critical stance on events, by naming the role they have played in the case, by putting forth solutions, and by reflecting on the impact that these situations have had on them. Our results show that the students’ status in hospitals remains very hierarchical, which entails several complex situations and influences their experience and how they react to them. Our findings suggest that the themes identified and the way in which the students discuss them partly reflect their medical education, which among others stands for the universal concern for patients’ best interest observed through their works. Finally, the introspection generated by such narratives is of great interest for students’ ethical, professional and personal growth. It is important that students’ specific ethical dilemmas and the distress they can engender remain an ongoing concern, and we need to make even more room for ethical discussions and writings during and after medical training.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares position genom deras upplevelser av hur lagstiftning, kommunala riktlinjer samt egna värderingar harmonierar i arbetet med missbruksärenden. I studien besvaras frågor gällande hur socialarbetare upplever att deras värderingar och kompetens harmonierar med lagstiftning och kommunala riktlinjer men även hur socialarbetare hanterar eventuella spänningsförhållanden mellan lagstiftning, kommunala riktlinjer, egna värderingar samt klienters förväntningar. Uppsatsen bygger på sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som i sitt dagliga arbete handlägger missbruksärenden och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat ger inte en lika negativ bild av socialarbetarnas upplevelser som tidigare forskning pekar på. Studien visar att socialarbetare upplever olika situationer där deras värderingar inte överensstämmer med kommunala riktlinjer eller lagstiftning. Exempel på situationer där socialarbetare upplever konflikter är hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt den rådande tvångslagstiftningen gällande missbruk. Beroende på vilken motstridighet som upplevs varierar hanteringen av denna. Hanteringen av motstridigheterna handlar i denna studie om hur socialarbetaren i situationen väljer att agera genom att exempelvis vara lojal och anpassa sig, protestera i någon form eller det sista alternativet, göra en sorti, vilket innebär att man lämnar organisationen. / The purpose of the study is to examine the position of social workers through their experiences of how legislation, municipal guidelines and their own values ​​harmonize in the work with substance abuse cases. The study answers questions not only regarding how social workers feel about their values ​​and skills harmonizing with legislation and municipal guidelines, but also how social workers handle any tensions between legislation, municipal guidelines, their own values ​​and clients' expectations. The essay is based on six semi-structured interviews with social workers who in their daily work handle substance abuse cases and the collected material was analyzed with the help of a qualitative content analysis. The results of the study do not give us a negative picture of the social workers' experiences as previous research points out. The study shows that social workers experience different situations where their values ​​do not comply with municipal guidelines or legislation. Examples of situations where social workers experience conflicts are a high workload, limited room for maneuver and the current coercive legislation regarding abuse. Depending on the contradiction experienced, the handling of this varies. The management of the contradictions in this study is about how the social worker in the situation chooses to act by, for example, being loyal and adapting, protesting in some form or the last alternative, making a sortie, which means leaving the organization.