Följande studie har genomförts i syfte att undersöka om spelande i samband med klimatinformerande påverkade och motiverade deltagaren mer till klimatagerande jämfört med då deltagaren endast fick läsa information om klimatet. Detta undersöktes med hjälp av en spelprototyp som skapats i detta syfte. Spelprototypen skapades i Scratch, vilket är ett interpreterande dynamiskt visuellt programmeringsspråk, och spelet innehöll tre olika nivåer. Mellan dessa nivåer så fick deltagaren information om klimatet som var relaterat till nivån de precis spelat. Efter att ha gjort experimentet skulle deltagaren besvara en enkät, som innehöll frågor där deltagaren skulle uppskatta, med hjälp av likertskalor, om denne kände sig påverkad och motiverad. Svaren på enkäten analyserades med ett Mann Whitney U test. Resultaten från dessa frågor var inte signifikanta, och därför kan inga slutsatser dras om spelet i samband med informationen hade en positiv påverkan. Även om resultaten inte var signifikanta så bör ytterligare forskning utföras inom ämnet, då tidigare forskning visat hur spel kan påverka beteende, och hur människors klimatagerande kan påverkas till det bättre genom spel.

Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats. Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov. De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. En viktig del av astma/KOL sjuksköterskans roll är att motivera patientgruppen till ökad fysisk aktivitet då de ofta är fysiskt inaktiva på grund av sitt hälsotillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva astma/KOL sjuksköterskans erfarenheter av att motivera patienter med KOL diagnos till ökad fysisk aktivitet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod och nio semistrukturerade intervjuerna genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i analysen. I den första kategorin Strategier beskrevs olika tillvägagångssätt för hur astma/KOL sjuksköterskan motiverade patienterna till ökad fysisk aktivitet. I den andra kategorin Samverkan med andra framkom vikten av att samverka med andra professioner för patientens bästa, men även en fungerande samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor var av stor vikt. Slutsats: Astma/KOL sjuksköterskan beskrev att det var viktigt att hitta individanpassade strategier för att kunna motivera till ökad fysisk aktivitet. Att hjälpa patienten att hantera känslor av skam och skuld som ett led i att motivera var betydelsefullt enligt sjuksköterskorna. Beroende på vilket sjukdomsstadie patienten befann sig i kunde sättet att motivera se olika ut, men det var alltid den enskilda individen som satte ramen för på vilket sätt sjuksköterskorna motiverade. Anhöriga involverades endast till liten del. Då patienterna ofta var i behov av styrda råd användes motiverande samtal (MI) endast i liten utsträckning. Interprofessionell samverkan och samverkan mellan astma/KOL sjuksköterskor har betydelse för en bra vård för patientgruppen. Om mer tid och resurser ges ökar detta förutsättningarna till en bra vård. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common diagnoses in primary care. An important part of the asthma/COPD nurses’ role is to motivate the patient group to increased physical activity, as they are often physically inactive due to their state of health. Aim: The aim of the study was to describe the asthma/COPD nurses’ experiences of motivating patients with COPD diagnosis to increased physical activity. Method: Qualitative design with an inductive approach was chosen as the method. Nine structured interviews were conducted. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories emerged in the analysis. The first category Strategies described different approaches for how the asthma/COPD nurse motivated patients to increase physical activity. In the second category Collaboration with others, the importance of collaborating with other professions for the patient´s benefit emerged, but also a functioning collaboration between asthma/COPD nurses was of great importance. Conclusion: The asthma/COPD nurse described that it was important to find individualized strategies to be able to motivate increased physical activity. Helping the patient deal with feelings of shame and guilt as part of motivating was important according to the nurses. Depending on the patients stage of illness the motivation could look different, but it was always the individual who set the framework in which way the nurses motivated. Relatives were only slightly involved. As patients were often in need of guided counseling, Motivational Interviewing (MI) was used only to a small extent. Interprofessional collaboration and collaboration between asthma/COPD nurses is important for good care for the patient group. If more time and resources are given, this can increase the conditions for a good care.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.