Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.

<p>Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.</p>

I detta arbete har jag gjort en studie om fritidslärares uppfattningar kring att planera och motivera för rörelseaktivitet. Jag har valt att studera detta område då jag själv är fysiskt aktiv och har läst i kurslitteratur och i artiklar om att det idag finns ett problem med allt fler stillasittande elever. Detta är något som även arbetskollegor har talat om. Det som har framkommit i denna studie är att ett vanligt synsätt kring planering av rörelseaktiviteter på fritidshemmet sker spontant under en verksamhetsdag. Det verkar handla om att utgå från hur elevgruppen är och vilka behov som finns under den aktuella dagen. Samtidigt finns det också uppfattningar att det är bra att få med eleverna i planeringen av rörelseaktiviteter för att de ska lära sig det här med elevinflytande, samt att lära sig planera och ta eget ansvar för aktiviteter. Uppfattningarna kring att motivera för rörelseaktivitet handlar mycket om det sociala samspelet mellan inom elevgruppen. Rörelseaktiviteter ses som ett bra verktyg för eleverna att träna på att skapa relationer och att uppträda på ett hänsynsfullt sätt gentemot varandra. Vad gäller att motivera eleverna till att delta så handlar det enligt respondenternas utsagor i mångt och mycket om att vara en god förebild som vuxen. Detta kan ske genom att själv starta upp och vara med i aktiviteter tillsammans med elevgruppen. Sedan finns det också uppfattningar om att föra diskussioner med eleverna kring nyttan med rörelseaktiviteter är viktigt, men fritidsläraren bör undvika att själv hamna i centrum och att hålla sig kortfattad och tydlig för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-11-13</p>

I detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie med syftet att besvara frågeställningarna vad anser eleverna själva är motiverande samt hur kommer elevernas motivation till uttryck under skrivuppgifter? Då vi i vårt tidigare examensarbete upptäckte en kunskapslucka i årskurs fem och sex, valde vi att rikta in oss på dessa årskurser (Larsen &amp; Myslek, 2021). Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med elever, observationer i klassrummet samt uppgifter anpassade utefter elevernas svar på intervjufrågorna. I studien har det deltagit två klasser, en femteklass och en sjätte klass, på två olika skolor i två olika städer.  Det fanns ett tydligt samband mellan resultatet av våra intervjuer och den tidigare forskningen som redan gjorts gällande vad som motiverar elever till att skriva. Eftersom målet med studien var att öka kunskapen om vad eleverna anser vara motiverande, ville vi även se om det stämde överens med praktiken. Därför skapades det uppgifter som var uppbyggda på svaren från intervjuer. När eleverna genomförde uppgifterna förde vi observationsloggar utifrån hur eleverna arbetade, uppträdde och fick för resultat. Det visade sig i slutändan att det som eleverna ansåg vara mest motiverande istället bidrog till att de hade svårt att komma igång med sitt arbete och hålla sig inom ramen för genren för texten. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teori om att barn lär i interaktion med varandra. Vi har även tagit del av det kognitiva perspektivet och Piagets teori om att barnet lär av att låta eleverna själva få testa sig fram för vilken metod de anser motiverar dem bäst.

I detta examensarbete har det gjorts en systematisk litteraturöversikt ur ett tolkande perspektiv. Målet med studien har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elever i årskurs 4–6 motiveras att utveckla sitt kreativa skrivande, även om skolans pågående digitalisering påverkar dem i den processen. I arbetet lyfts forskning som rör hur eleverna på ett bra sätt kan använda sig av sin kreativitet och hur lärare motiverar och inspirerar elever till att utveckla sitt kreativa skrivande. Efter att ha sammanställt och analyserat åtta stycken olika studier är den övergripande slutsatsen att det är elevernas fantasi som ligger till grund för kreativt skrivande men att de behöver öva på hur de ska omvandla fantasin till ett kreativt skrivande. Eleverna hämtar erfarenhet av sin omvärld i sitt skapande men behöver även stöd från undervisningen för maximal motivation till kreativt skrivande. Elever lär i interaktion med varandra, därför bidrar även parskrivning och att läsa texter tillsammans till att de får en ökad motivation till att utveckla sitt kreativa skrivande. Digitaliseringen har förändrat den moderna skolan och enligt vissa studier föredrar eleverna mestadels att skriva digitalt. Eleverna anser att det är enklare att orientera sig i texten samt fokusera “på rätt saker”. Digitaliseringen innebär även flertalet digitala hjälpmedel som talsyntes, inläsningshjälp och rättstavning. Dock finns det även forskning som konstaterar att skrivning analogt med visuella och verbala hjälpmedel leder till förbättrad skrivteknik samt en klar förbättring av läsförståelse och språkliga kunskaper. Detta leder till att undervisningen ej bör utesluta handskrift helt. Det framkommer även att elever själva föredrar att skriva digitalt, vilket motiverar dem att utveckla sitt skrivande.

No description available.

En av konsekvenserna av pandemin är att distansarbete blivit ett vardagligt arbetssätt som efterfrågas av många. Detta har tvingat organisationer att anpassa sig till nya situationer och utmaningar gällande den interna kommunikationen. För fortsatt organisatorisk framgång krävs det att ledare bibehåller företagets kollektiva strävan om att nå uppsatta mål. Nya kommunikationsverktyg och förändringen av ledarens uppgifter vid distansledarskap med utifrån olika ledarskapsstilar är relevanta perspektiv att ta hänsyn till. Syftet med studien är att bidra till förståelsen kring hur kommunikationen påverkas för ledare vid distansarbete.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra ledare i olika företag har intervjuats. Ledarna är verksamma inom skilda branscher med ansvar för medarbetare som de kommunicerar med på distans i olika utsträckning. Vid intervjuerna har vi förhållit oss till följande kategorier, grundade ur operationaliseringen:• Föra ut information och formulera budskap.• Motivera och engagera.• Föra igenom förändringar.Resultatet av studien baseras på en rad slutsatser där vi har konstaterat att kommunikationen vid distansledarskap både påverkas och förändras. För det första är det mer mer tidskrävande för ledaren att kommunicera på distans. Därtill kom vi fram till att det är svårare att bibehålla personliga relationer om inte synkron kommunikation används. Även att kommunikationen behöver förändras baserat på graden av självständighet hos medarbetarna. Till sist slår vi fast vi att det krävs både transaktionellt och transformativt ledarskap för att uppnå maximala resultat med utmaningarna som följer av distanskommunikation. Transformativa ledare står inför större utmaningar och tvingas bli mer transaktionella i sin ledarroll

Det självständiga arbetet analyserar tillkommande och bortfall från originalboken AnneFranks dagbok (1982) av Anne Frank till serieboken Anne Franks dagbok (2020) av AriFolman. Syftet med analysen är att undersöka om en seriebok kan användas för att nå målenkopplade till läsning i ämnet svenska. Detta är en kvalitativ studie som utgår från enkomparativ analysmetod och en ikonografisk bildanalysmetod. Analysen bygger på valdadelar ur de båda versionerna av Anne Franks dagbok och tidigare forskning. Ur analysenframkommer det att en seriebok kan användas i undervisning om valet är noggrant övervägtav läraren.

<p>Målet med uppsatsen är att hjälpa reklambyråers ägare och ledning att förstå vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbättra dess konkurrenskraft och på så sätt överleva på den hårt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrås värde består av de personer som arbetar där och det är således genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har därför den interna organisationen fått stå i fokus när konkurrensstrategier har studerats.</p><p>Genom fallstudier på tre Stockholmsbaserade reklambyråer har författarna ämnat analysera och utvärdera byråernas konkurrensstrategier med hänsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har därför genomförts med anställda på byråerna för att få en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsättningar för att skapa värden har sedan ställts emot en undersökning av vad de tillfrågade reklaminköpande företagen värdesätter hos sin leverantör, för att se om reklambyråerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.</p><p>De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyråer ska lyckas förbättra sin konkurrenskraft är flera. En av de mest framträdande har visat sig var förmågan att skapa långsiktiga kundrelationer som medger en djupare förståelse mellan kunden och byrån. Långa och nära samarbeten leder till att byrån och kunden lär känna varandra och att värden kan skapas tillsammans. Undersökningen har även visat att det är en klar fördel om byråns ledning har förmåga att motivera sina anställda, då människorna i organisationen är avgörande för den tjänsteutvecklingen som krävs i denna bransch. Kompetent personal har också visat sig vara väsentliga, men den kundspecifika kompetensen är sannolikt högst värdesatt.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur två av chefens ledarskapsförmågor (kommunikationskompetens och förmåga att motivera) predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes utifrån en nätbaserad enkät på ett företag inom försäkringsbranschen. Totalt 74 respondenter deltog i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire och Motivating Language Scale. En multipel regressionsanalys visade att chefens kommunikationskompetens predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse i högst grad och att chefens förmåga att motivera inte visades predicera medarbetarnas arbetstillfredsställelse. / Title: The manager's leadership skills and its impact on employees' job satisfaction. The purpose of the study was to investigate how two of the managerial leadership skills (communicator competence and ability to motivate) predicts the employees' job satisfaction. The study was conducted on the basis of a web-based survey of an insurance company. A total of 74 respondents participated in the study. The measuring instruments that were used for the study were Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire and Motivating Language Scale. A multiple regression analysis showed that the manager's communicator competence predicts the employee's job satisfaction to the fullest extent and the manager's ability to motivate was shown not to predict the employee's job satisfaction.