Title: Analysis of the relationship motor docility, emotional stability and reactibility. Aim : The objective was to gain insight into the theoretical knowledge of motor docility. Try to analyze the correlation between the motor docility, reactibility and emotional stability of students of physical education UJEP. Methods: The level of motor docility was measured by IOWA BRACE test, the shift in learning new motor skills in selected sports during the semester and expert assessment. Reactibility was through disjunctive test reaction times observed temporal variability of response times. Emotional stability was diagnosed with neuroticism dimension in the EPQ-R. Results: The sample had the expected characteristics due to the emotional stability. It was proved relation between values of neuroticism and temporal variability in reaction time test reactibility. Partly succeeded confirm the relationship between motor docility (test progression in learning new motor skills) and temporal variability of response times. The relationship between the level of motor docility and emotional stability was not demonstrated. Keywords: motor docility, neuroticism, EPQ-R, IOWA BRACE.

Aim of thesis: The aim of this thesis is to monitor the relationship between the place of residence and the mastered level of motor skills together with the quality of children's speech. At present, there is a more frequent postponement of school attendance, caused by deficiencies in speech or insufficient level of motor skills. The nature of the activities of preschool children has changed considerably, mainly due to the influence of technology. Physical activities and an active way of spending free time have a significant effect on the development of children's motor skills. Other goals of this thesis are to find out whether children have an adequate level of motor skills and speech before starting school and to prove whether there is a connection between delayed motor skills and speech problems. Method of thesis: The motor test MABC-2 was used to develop the research of this diploma thesis; articulation test according to Hrušková using picture cards for children; a questionnaire which five questions in paper form, which was distributed to the parents of the tested children; an interview with eight kindergarten teachers, where I had prepared three questions and then left room for free discussion and analysis of school education programmes of individual kindergartens with regard to the educational...

No description available.

The study will be based on a qualitative method with a focus on describing seven preschool teachers' different perceptions of the forest as a learning environment for all age groups in preschool. Further in this work, we want to contribute knowledge about the forest's possibilities for gross motor development, learning and influence for all children in preschool. As the curriculum for preschool (Skolverket, 2018) writes, it is the preschool teachers' responsibility that the children are stimulated and challenged in their cognitive and motor development and that the children should feel participation and influence in education. Furthermore, the curriculum states that no child in preschool should be subjected to discrimination on the basis of age. The study used semi-structured interviews as a method and is based on a phenomenographic approach. The results showed differences between the preschool teachers' perceptions in preschools with outdoor education and traditional education, where the preschool teachers in preschools with outdoor education perceived the forest as only positive with unlimited possibilities related to the age of the group of children. They perceived that everything you can do inside can also be done outside with all children, while those with traditional pedagogy highlighted some limitations in the forest linked to the age of the group of children. The conclusion of the study shows that the preschool teachers are unanimous in their opinion that the forest is an educational environment. / Studien kommer att utgå från en kvalitativ metod med fokus på att beskriva sju förskollärares olika uppfattningar om skogen som en lärmiljö för alla åldersgrupper i förskolan. Vidare i detta arbete vill vi bidra med kunskap kring skogens möjligheter för den grovmotoriska utvecklingen, lärande och inflytande för alla barn i förskolan. Som läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skriver är det förskollärarnas ansvar att barnen stimuleras och utmanas i sin kognitiva och motoriska utveckling samt att barnen ska känna delaktighet och inflytande i utbildningen. Vidare skriver läroplanen att inget barn i förskolan ska bli utsatt för diskriminering på grund av ålder. Studien använde halvstrukturerade intervjuer som metod och utgår ifrån en fenomenografisk ansats.  I resultatet visade sig skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar på förskolorna med utomhuspedagogik och traditionell pedagogik där förskollärarna på förskolorna med utomhuspedagogik uppfattade skogen som enbart positiv med obegränsade möjligheter relaterat till barngruppens ålder. De uppfattade att allt man kan göra inne även kan göras ute med alla barn medan de med traditionell pedagogik belyste en del begränsningar i skogen kopplat till barngruppens ålder. Slutsatsen i studien visar att förskollärarna är eniga i sin uppfattning om att skogen är en lärorik miljö.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I Lgr 22 under kunskapskravet i svenska för åk 3 uttrycks det att eleverna ska kunna skriva med en läslig handstil men det framkommer inte vad en läslig handstil innebär samt på vilket sätt en sådan undervisning ska bedrivas. Studiens syfte är därför att studera hur speciallärare arbetar för att stödja elever med finmotoriska skrivsvårigheter när det gäller handstil och om de upplever något samband mellan finmotoriska svårigheter och dyslexi. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från det sociokulturella perspektivet. Åtta speciallärare deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Studiens resultat visar att enligt de intervjuade speciallärarna ökar en varierad undervisning med olika material elevernas motivation till att skriva. Vidare lyfter speciallärarna fram hur rätt ergonomi påverkar eleven positivt, både gällande handstil och uthållighet i skrivandet. I resultatet framför speciallärarna att de saknar tid till särskilt stöd i att stödja elevernas handstilsutveckling. Det saknas därför även dokumentation i åtgärdsprogram av elevers finmotoriska handstilssvårigheter.

Sammanfattning Syftet med denna sammanställning var att sammanföra och beskriva arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja finmotorisk utveckling hos barn i yngre skolåldern.   Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskningen resulterade i att tio kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet resulterade i två delar. Del ett illustrerar tre kategorier som samlade undersökta artiklar i tre olika fokus för interventionerna. Dessa blev: Lekaktivitet som intervention, Skrivaktivitet som intervention samt Dataaktivitet som intervention. I del två beskrivs interventionernas effekt och evidens. Resultatet av denna sammanställning visade att arbetsterapeutiska interventioner baserade på lek och pysselaktiviteter föreföll bidra till goda resultat hos yngre barn och uppfattades oftast som roliga och lekfulla. För barnen i den äldre gruppen fokuserade interventionerna på skapandet av en god läsbar handstil genom korrekt inarbetat handlingsmönster. Användandet av teknik och applikationer gav möjlighet att anpassa uppgiften efter enskilda barns behov. Det framkom att användandet av teknik behöver kompletteras med uppgifter med papper och penna, för att skapa den viktiga memoreringen av tecken och bokstäver som bidrar till framtida utveckling hos barn och unga. I interventionerna bland de äldre barnen återfanns även självutvärdering och kamratrespons som ett positivt resultat, vilket tycktes öka deras engagemang och självkänsla. Samarbete mellan arbetsterapeut och pedagog och samverkansundervisning i klassrummet bidrog till skapandet av en gynnsam miljö för barnet att utvecklas i. Det undersökta området är ännu relativt outforskat men denna sammanställning visar att arbetsterapeutiska interventioner som syftade till att främja yngre barns finmotoriska utveckling kan bidra till förbättrad finmotorisk förmåga och ökad skriftberedskap hos barn 3–6 år samt ökad skrivkunskap hos barn 5–8 år samt förbättrat självförtroende vid handskrift. Trots goda resultat i studierna så är området relativt outforskat och ytterligare studier behövs för att fastställa arbetsterapeutiska interventioners effekt. Författaren till denna litteratursammanställning ser ett behov av vidare forskning inom området i en svensk kontext.