In the last decade, Professional Learning Communities (PLCs) are increasingly used as models for teachers’ joint efforts in developing their teaching. The overall aim of this licentiate thesis is to expand the knowledge of PLCs in mathematics, by deepening the understanding of aspects that influence the establishment, organization, and implementation of PLCs in mathematics. Specifically, the aim is to contribute with an overview of how PLCs in mathematics are organized and framed, and also to explain what may enable and hinder PLCs in mathematics. To fulfill the purpose, two studies are conducted where Cultural Historical Activity Theory (CHAT) is used as a conceptual and analytical framework. In the first study, previous research of PLCs in mathematics are synthesized through a configurative literature review, resulting in a description of how PLCs in mathematics are organized and framed. In the study, similarities, and differences between different models of PLCs in mathematics are examined regarding subjects, objects, mediating artifacts, rules, community, division of labor and outcomes. The result shows three different activity systems, with different objects or motives for implementing the PLCs. The activity systems vary concerning the use of mediating artifacts, and what norms regulate the activity system, but are similar regarding participants, context, and division of labor. In the second study, contradictions, and their manifestations in PLCs in mathematics are analyzed. Contradictions may enable or hinder the work of PLCs depending on whether they are identified or not. Contradictions, and their manifestations, are in the study examined through interviews with teacher leader coaches with experience in coaching teacher leaders of PLCs in mathematics. In the study, four contradictions, in and between activity systems, are identified. These four contradictions are manifested through 26 conflicts and dilemmas. The identified contradictions are connected to the norms and traditions that are part of mathematics as a discipline as well as the teacher profession. Taken together, the result of the two studies can be useful in establishing, organizing, and implementing future PLC endeavors. / Kollegialt lärande har det senaste decenniet blivit väletablerat i skolans värld som modell för lärargemensam undervisningsutveckling. Det övergripande syftet med den här licentiatavhandlingen är öka kunskapen om kollegialt lärande i matematik genom att fördjupa förståelsen för aspekter som kan påverka etablering, organisering och genomförande av kollegialtl ärande i matematik. Mer specifikt är syftet att bidra med en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas, samt att hitta möjliga förklaringar till vad som möjliggör och vad som hindrar kollegialt lärande i matematik. Detta görs genom två studier där verksamhetsteori använts för att konceptualisera och analysera kollegialtl ärande. I den första studien sammanställs tidigare publicerade studier om kollegialt lärande i matematik i en konfigurativ litteraturstudie, vilket resulterar i en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas. I studien analyseras likheter och skillnader mellan olika metoder för kollegialt lärande i matematik med avseende på de verksamhetsteoretiska begreppen subjekt, objekt, medierande artefakter, regler, gemenskap, arbetsdelning och utfall. Tre olika objekt, det vill säga motiv för att genomföra kollegialt lärande, identifieras som konstituerar tre olika verksamhetssystem, där objekt, normer och medierande artefakter skiljer sig åt. Subjekt, arbetsdelning och gemenskap är lika mellan de tre verksamhetssystemen. I den andra studien analyseras vilka motsättningar, det vill säga oförenligheter, som manifesteras i kollegiala lärgrupper i matematik. Motsättningar kan hindra eller möjliggöra kollegialt lärande beroende på om de identifieras eller inte. Motsättningar och deras manifesteringar har studerats genom att lärledarcoacher, som coachat lärledare för kollegialt lärande i matematik, intervjuas. I studien identifieras fyra motsättningar inom och mellan verksamhetssystem, manifesterade genom 26 konflikter och dilemman. De identifierade motsättningarna är sprungna ur matematikämnets och läraryrkets traditioner och normer. De två studiernas resultat sammantaget kan vara användbart vid organisering och genomförande av framtida kollegiala lärprojekt.

Abstract  The study is based on the judgments of the labor court which depict the employers and the employees experience of the rehabilitation situation. The origin and cause of the communication and cooperation problems are explained by putting them in relation to the interaction in organisations, the function of the leader for the employees and the importance of teamwork for the employee in sick leave.  The study resulted in three themes: lack of commitment, passivity and dissatisfaction, and limitations in influence. These themes describe in more detail how the employer and the employee act based on their experience of the rehabilitation situation, how other actors make the rehabilitation situation more difficult and how the difficulties of dealing with a long-term rehabilitation situation are expressed and handled.  Previous reseach clarifies that work-related ill health is rooted in stress factors at the workplace and difficulties in adapting the workplace to the employees rehabilitation needs. The long-term sick leave is explained as a consequence of the organizations streamlining. The organizations ability to adjust work is described as important in order to prevent long-term sick leave.

In this thesis I reframe theories of love-relationships in late modernity (by Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck & Elisabeth Beck-Gernsheim) in relation to a general framework of discursive theory (inspired by Michel Foucault). I suggest that current developments and contradictions in the field of love-relationships with advantage can be understood in terms of discourse and discursive conflict. Utilizing the discursive framework, I conceptualize two conflicting discursive regimes (as romantic love and individualized freedom), and their components. With these components in mind, I explore how contradicting discursive components are problematized in established risk-discourse, using cases of popular culture as illustrative reference. Risk-discourses force short-term practical solutions, and put pressure on further discursive change by inducing anxiety and cognitive dissonance. Future discourse will have to adapt to several conditions, including the (in)compatibility of discursive components, how well practical strategies work out, how social interaction is organized, and how discursive deconstruction unavoidably have consequences for the fundaments of love itself. / I uppsatsen omtolkar jag senmodernitetsteorier om kärleksrelationer (av Anthony Giddens, Zygmunt Bauman och Ulrich Beck & Elisabeth Beck-Gernsheim) till ett generellt diskurs­teoretiskt ramverk (inspirerat av Michel Foucualt). Uppsatsen redogör för hur samtida utvecklingar och motsättningar inom fältet kärleksrelationer med fördel kan förstås i diskursteoretiska termer. Med hjälp av detta ramverk utvecklar jag två diskursiva regimer och deras respektive komponenter (konceptualiserade som romantisk kärlek och individualiserad frihet). Med dessa komponenter i åtanke granskar jag hur konflikterande komponenter problematiseras genom etablerade riskdiskurser, med fallstudier av populärkultur som illustrativa exempel. Jag menar att att dessa riskdiskurser driver fram kortsiktiga praktiska lösningar, och orsakar ångest och kognitiv dissonans vilka motiverar ytterligare diskursiva förändringar. Kommande diskursiva förändringar måste förhålla sig till flertalet omständig­heter inklusive diskurskomponenternas (in)kompabilitet, huruvida praktiska lösningar är hållbara, hur social interaktion organiseras i allmänhet och hur diskursiv dekonstruktion oundvikligen får konsekvenser för kärlekens fundament.

We live in a high tech era of electronic media, which is changing our lives (Giddens, 1999). Apps are examples of technologies that affect our lives. An interesting question in this context is what apps will have for significance; on one hand for the development of technology, and on other hand for humans’ relation to technology. Since the development and change process are central issues in the science of education I will explore the development of applications. The purpose of this paper is to seek knowledge about applications (apps) development from a design and user perspective. This dissertation discusses activity theory as an academic framework for understanding of apps development from two different types of operating systems or practices, to be precise design practice and user practice. To clarify my point, I have defined the following questions: why user apps are designed, how user apps are designed, and what contradictions occur between the design and the use of apps? My research is based on a qualitative approach with an abductive approach. I used multiple case studies as research approach based on three data collection techniques: interviews, observiews (interviews and observations) and observations of social media and an archived document of wireframes about apps. The result shows that apps designed and published either for their function or for promotional purposes. The design process is fast and dynamic process where applications are published before they are ready and constantly updated later. The use of apps characterized by either an active or a passive use operations. In the passive activity apps are tested through trial and error, and when they do not meet the user's expectations they are thrown away. This activity contributes in relation to previous research on technology and social change to the consumer’s throwaway culture. While in the active using, activities becomes part of the development activities where development aspects are communicated through social media – interact active users and designers to develop the app, which is both an artifact and an object of their own development. Activity theory thus contributes to theories of design by considering design not only as production but also as a fully operational system itself with the production, consumption, exchange and distribution. / Vi lever i en högmodern tid som präglas av elektroniska medier som förändrar vårt liv enligt Giddens (1999). Appar är exempel på teknik som påverkar vårt liv. En intressant fråga i detta sammanhang är vad appar får för betydelse för – å ena sidan utveckling av teknik å andra sidan människans förhållande till teknik. Eftersom utveckling och förändringsprocesser är centrala i pedagogik vill jag studera utveckling av appar. Syftet med denna uppsats är att söka kunskap om apputveckling ur ett design- och användarperspektiv. I uppsatsen används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk för att förstå apputveckling utifrån två olika typer av verksamhetssystem eller praktiker, nämligen designpraktiken och användarpraktiken. För att närmare precisera mitt syfte har jag definierat följande frågeställningar: varför designas respektive används appar, hur designas respektive används appar, och vilka motsättningar uppstår/finns mellan design och användning av appar? Min uppsats bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats som innebär en pendling mellan teori och empiri. Jag använder flerfallsstudien som forskningsansats, med tre datasamlingstekniker: intervjuer, observjuer och observationer av sociala medier och ett arkiverat dokument med skisser över appar. Resultatet visar att appar designas och publiceras antingen för sin funktion eller i marknadsföringssyfte. Designprocessen är en snabb, dynamisk process där appar publiceras innan de är klara och därefter ständigt uppdateras. Användning av appar kännetecknas av antingen en aktiv eller en passiv användning. I den passiva användningsverksamheten prövas appar genom trial-and-error och när de inte motsvarar användarens förväntningar kastas de bort. Denna verksamhet bidrar i relation till tidigare forskning om teknik och social förändring till konsumtionssamhällets slit och slängkultur. Den aktiva användningsverksamheten blir istället en del av utvecklings­verksamheten där utvecklingsaspekter kommuniceras via sociala medier där aktiva användare och designer samverkar i att utveckla appen som blir både en artefakt och ett objekt för sin egen utveckling. Verksamhetsteori bidrar således till teorier om design genom att betrakta design inte bara som produktion utan som ett helt verksamhetssystem i sig med produktion, konsumtion, utbyte och fördelning.

In this paper I’m studying Toni Morrison’s short story Recitatif (2022) through the perspective of deconstruction. I theorise about conceptual meanings and differences that occur and can be found in structures. With deconstruction I can observe where in the text traces of metaphysics lay and what impact they have on the characters that live within the story. The study examines binary oppositions such as white and black; male and female; being rich and being poor; being somebody and being nobody. Questions are raised about found meaning in these categories, what they entail and say about perception of reality, and how all of these categories fit into one much bigger classification: the human. This study follows the text closely, exploring the story in chronological order and focuses on the two main characters, Twyla and Roberta, who symbolise two different ends of the binary opposition white and black skinned. Twyla and Roberta come to define themselves by their contrasts and that is also where deconstruction flows and exists. In the end, it’s the character Maggie – first seen as ”unimportant” – that comes to play a crucial part in the shaping of the story and Twyla and Roberta’s lives. Therefore, through deconstruction and its terms and notions, I further investigate Maggie’s character and her meaning and place in Recitatif. This study concludes with that while binary oppositions – and the perceptions they comprise – are firmly established around the characters and the world so are they not fully bound by them. / I den här uppsatsen genomför jag en läsning av Toni Morrisons novell Recitatif (2022) utifrån det teoretiska perspektivet dekonstruktion. Genom dekonstruktion synliggör, analyserar och problematiserar jag konceptuella världsuppfattningar och strukturer. Jag observerar var i texten metafysik finns och vilken påverkan det har på karaktärerna i berättelsen. I uppsatsen undersöks dikotomier och binära motsättningar såsom vit och svart; man och kvinna; rik och fattig; att vara betydelsefull och att vara oväsentlig. Till följd av dessa strukturella indelningar och inramningar väcks frågor om verklighetsuppfattning och mening samt att de därutöver ingår i en gemensam kategori: människan. Denna uppsats gör en textnära läsning och följer berättelsen i kronologisk ordning med fokus på de två huvudkaraktärerna, Twyla och Roberta, som symboliserar två olika sidor i den binära motsättningar vit och svart hudfärg. Twyla och Robertas mening och föreställning om omvälden samt identitet uppstår genom att deras likheter och olikheter ställs i kontrast mot varandra vilken dekonstruktion blottlägger. Till slut visar det sig dock att karaktären Maggie – som man först inte tror spelar en stor roll i novellen – har en betydande inverkan på berättelsen och hon kommer att omdefiniera både Tywlas och Robertas verklighetsuppfattning. Därför, genom dekonstruktionsperspektivet, undersöker jag Maggies karaktär och vilken funktion den fyller i Recitatif. Uppsatsen avslutas med slutsatsen att medan binära motsättningar – och de konceptuella världsuppfattningar som uppstår till följd av dem – starkt påverkar karaktärerna och världen är de dock inte helt och hållet bundna att förhålla sig efter dem.