No description available.

We have identified entrepreneurial methods and brand strategy as significant factors for growth in the music industry. The digital transformation is marked by innovation, knowledge orientation, networking and brand awareness. Authenticity, identity and distinctiveness are the primary factors for success, both in terms of increasing listenership and collaboration with companies for business purposes. In conclusion, the study shows that growth in the changing music industry means to approach a combination of administrative,creative and marketing tasks.

Hur gör man för att starta upp en lyckad artist i dagens musikbransch? Det är något jag klurat på länge men inte förstått mig på hur man ska gå tillväga. Jag har under hösten 2019 fått förmånen att arbeta som producent på ett skivbolag, där jag även fått möjligheten att starta upp ett eget artistprojekt tillsammans med dem. Utifrån detta har jag blivit intresserad av hur de har jobbat med mig som artist, vilket gjort mig nyfiken på hur hela branschen fungerar kring detta. En person som varit min mentor och vägledare på detta skivbolag är Sissi Hagald, som jag har intervjuat i denna uppsats för att få svar på mina frågor. Till en början trodde jag att jag skulle läsa mig till svaren som jag behövde, men Sissis erfarenhet från branschen gav mig mer än nog att jobba med. Arbetet har därför blivit en blandning av Sissis långa erfarenheter från musikbranschen, till mina egna observationer som ny artist. Det som visade sig vara mest intressant för mig var hennes syn på hur hon tänker sig att en ny artist ska vara, där hon jämför processen med att starta upp ett aktiebolag. Det behövs ett syfte, en plan och ett mål utöver de musikaliska alstren. Arbetet har väckt nya frågeställningar hos mig kring hur dagens musikbransch fungerar, men även gett mig en nyfunnen kärlek till varför jag jobbar med musik.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

The purpose of this study is to examine which characteristics increase a person’s employability in the music industry, more specifically in the creative positions such as A&R, marketing and promotion. The study is qualitative and based on five interviews with people on recruiting positions, such as general managers and human resource managers, at different companies within the music industry. The results of the study show that the most important characteristics that increase employability are personal characteristics. An extrovert personality type is more suited for a job in the music industry, because of the need to socialize and network. The personal characteristics also have to fit in with the organizational culture and be suitable with other personalities in the company. The other important characteristics that increase employability are social skills and other competences. The role of music industry is discussed, and the results show that an education is not crucial to be recruited for a creative position in the music industry. However, an education can increase a person’s employability by developing desirable generic skills.

Det är en vanligt förekommande uppfattning att Sverige anses vara framgångsrikt inom den globala musikindustrin, utan att dylika påståenden hänvisar till fakta. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka just det fenomenet – varför Sverige anses vara en framgångsrik musiknation och vad som ligger till grund för denna föreställning. Studien visar att kunskapsläget om den svenska musikindustrin är brokigt men att det ändå går att urskilja några tydliga huvudspår i forskningen som ger näring åt bilden av en bransch i framgång. Dessa spår handlar bland annat om den svenska musikutbildningens betydelse, den svenska musikindustrins struktur, nätverket inom industrin, den svenska hemmamarknaden och om användningen av musik som marknadsföringsstrategi för nationen Sverige. En slutsats i studien är att dessa faktorer tillsammans kan förklara varför det finns en föreställning om ett ”svenskt musikunder”.

This thesis explores the opinion of different participants in the music business regarding music being made available at the public libraries. The aim of the thesis is to answer the following questions; which are the most important issues concerning the distribution of music? How do the informants perceive the public libraries mission and activity in regard to make recorded music available? Which are the benefits/disadvantages with music being made available at public libraries? Seven qualitative, semi-structured interviews were conducted with representatives from the following organisations; SKAP (The Swedish Society of Popular Music Composers), FST (Society of Swedish Composers), SAMI (Swedish Artists and Musicians Interest Organisation) SMF (The Swedish Society of Musicians), SOM (Swedish Independent Musicproducers), IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) and EMI Music Sweden. A study of literature and articles generated nine themes, which constitutes the frame of reference for the thesis. The result shows that several of the informants have not reflected upon the public library as an important actor when it comes to the distribution of music. However, during the interviews many interesting thoughts and ideas were discussed. One of the most important roles of the public library is to inform and supply information about music, according to the respondents. The importance of the public library can be expressed in two dimensions, the local distribution of music and for supporting local cultural activities, but the public library needs to make efforts on a national level to become a more well known actor when it comes to matters concerning music. / Uppsatsnivå: D

<p>Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.</p><p>En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.</p><p>Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”<em>Det kommer från hjärtat</em>”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.</p>

Bakgrund : Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga: Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige. Detta gör vi genom två delsyften där vi tydliggör: 1. Hur projekt Talangcoaching coachar sina Talanger i förhållande till musikbranschens synsätt på entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. 2. Hur projekt Talangcoaching kan förbättra och utveckla sin coaching av sina Talanger inom entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. Metod: Denna uppsats har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie som består av 6 intervjuer och 2 fokusgrupper. Vi har studerat projekt Talangcoaching som är ett pilotprojekt beläget i Kalmar Län med syfte att hjälpa unga Talanger att skapa sig en framtid inom musikbranschen. Resultat och slutsatser: I vår forskning har vi sett att den coaching som projekt Talangcoaching tillhandahåller Talangerna i praktiken brister, även om det teoretiska synsättet stämmer överens med hur branschfolk arbetar. Det finns stora möjligheter till förbättringar inom coachingen av entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring, vilket vi anser kan gynna både projektet och Talangerna. Vi har konstaterat att en artists egna entreprenöriella egenskaper är en grundläggande förutsättning för utvecklandet av ett personligt varumärke, vilket i sin tur påverkar effekterna av den digitala marknadsföringen inom social media. Detta konstaterande redogör vi för med hjälp av en egen modell, som besvarar vår forskningsfråga. Nyckelord: projekt Talangcoaching, musikbranschen, entreprenörskap, personligt varumärke, social media

Fonogramsavtalet är ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag där artisten överlåter exploateringsrätten till sitt framförande till skivbolaget för en ersättning. Detta avtal grundar sig på de rättigheter som upphovsrättslagen ger en artist och på avtalsrätt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken är till stor del upp till de båda parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet är med andra ord stor vilket borde resultera i många kreativa sätt att lösa denna fråga. Varje artist är unik i fråga om musikalisk genre vilket påverkar det sätt som denna artist bör presenteras på marknaden. Dessutom är varje skivbolag unikt i sitt sätt att arbeta samt i fråga om resurser och kompetens. Detta borde leda till en myriad av lösningar på hur dessa parter skall samarbeta och detta borde därmed likaså resultera i lika många olika avtalsutformningar. Det har dock utvecklats en standard gällande fonogramsavtalets utformning som gör att slående många avtal inom branschen är närmast identiska. Jag anser därmed att det är av vikt att undersöka denna standard samt hur den sprids inom musikbranschen. Detta därför att det är viktigt att inse de förutfattade meningar och de rationaliserade myter som ligger till grund för ens handlande. Aktörerna inom musikbranschen har enligt mig en tendens att fokusera på detaljnivå när de utformar ett fonogramsavtal och överser att ifrågasätta varifrån de får den mall de utgår ifrån. Mycket av de viktigaste punkterna inom avtalet ifrågasätts aldrig och rättfärdigas med uttryck likt ”så har vi alltid gjort” och ”så funkar det i branschen”. Detta är en grogrund för ett institutionaliserande av rationella myter och måste därför ifrågasättas så att aktörerna inom branschen kan frigöra sig från dessa myter och införa en vilja till nytänkande. Powell och DiMaggios isomorfismbegrepp ligger till grund för hur jag ämnar beskriva fonogramsavtalsstandardens spridning inom musikbranschen (DiMaggio, Powell 1983/1997). Kortfattat kan man säga att fonogramsavtalsstandarden sprids genom att musikbranschen är en relativt liten och homogen bransch. Interaktion mellan de olika aktörerna möjliggör att nya recept på tillvägagångssätt inom denna avtalsfråga sprids och befästs tämligen snabbt. Musikbranschen är dessutom en bransch som är mycket trendkänslig på grund av att man arbetar med en produkt vars kommersiella gångbarhet är jämförelsevis kort. Detta leder enligt mig till att aktörerna inom musikbranschen är vana vid att följa och imitera varandra vilket leder till ett likstämmigt beteende. De olika intresseorganisationerna inom branschen arbetar alla med att hjälpa sina medlemmar att lösa frågor angående fonogramsavtal. Dessa organisationer jobbar dessutom aktivt med olika utbildningsprojekt för att höja deras medlemmars kunskap om branschen. Jag anser därmed att deras agerande leder till att en standard kring upprättandet av fonogramsavtal sprids bland deras medlemmar. Skivbolag med större ekonomiska resurser anlitar också ofta juridisk expertis vid upprättandet av deras fonogramsavtal. Dessa experter måste förutom det juridiska kunnandet även besitta kunskaper om musikbranschen. Jag vill hävda att eftersom det finns relativt få konsulter som besitter denna expertis så tenderar ett fåtal individer sitta vid flertalet betydande förhandlingar inom musikbranschen. Detta leder till att dessa personer sprider sitt tillvägagångssätt inom branschen vilket i sin tur sprider och befäster fonogramavtalets standard ytterligare. Eftersom fonogramsavtalet är en produkt av förhandlingar så är avtalet likaså en produkt av de båda parternas maktposition jämte varandra. Denna inbördes maktkamp mellan de båda parterna är dessutom en produkt av de maktelement som reglerar musikbranschen som helhet. Därför så ämnar jag beskriva dessa maktelement med hjälp av Michael Porters strukturella analysmodell samt redogöra för hur förändringar inom dessa element påverkar fonogramsavtalsstandarden (Porter 1985). Jag hävdar att skivbolagens maktposition håller på att urholkas något i takt med den digitala revolutionen vilken på sikt säkerligen kommer att göra Internet till den dominerande distributionskanalen för musik. Denna revolution har gjort att inträdesbarriärerna inom branschen har krympt på grund av att distributionen har förenklats. Jag anser att detta kommer leda till att de stora dominerande skivbolagen tappar kontrollen över distributionen och därmed även tappar sin makt över branschen. Artisten kommer följaktligen att få mer att säga till om vid en fonogramsavtalsförhandling, frågan är bara om detta också kommer att förändra fonogramsavtalsstandarden. / The Phonorecord contract is a contract that lets an artist sign away his right to exploit his performance to a record company for the sake of both parties financial benefit. This contract is based upon the copyright act, but how this contract should be formed is very much left to the discretion of the involved parties. This freedom to individually construct the design of the contract should therefore produce an array of different formats, each constructed to fit the artist and the record company’s individual situation. Artists are an individual and therefore unique when it comes to their musical heritage and commerciality. Record companies are also a product of their unique circumstance of economical clout and competence, which should result in many creative ways of designing a phonorecord contract. Still, the music industry has developed a standard when it comes to designing this agreement which has conformed the industries contracts to be very similar in content and design. Therefore I feel it is important to analyze this standard and how this standard is traveling within the industry. This because I see a need to shed some light upon the preconceived notions and rationalized myths, that form the actions of the actors within the music business. These actors tend to focus their attention on details instead of seeing the overall picture and the rationalized myths that constitute their actions. A bulk of the content in the phonorecord contract never even gets questioned and gets rationalized by expressions like “this is the way in which we always operated” and “this is boiler-plate”. This is a telling sign of an industry that rely heavily on institutionalized rational myths. These myths should be questioned to free the industry actors of their narrow minded thought processes and to open up for the possibility of creative thinking. I have based my analysis on Powell and DiMaggios isomorphis concept and used their three kinds of isomorphesis to depict the traveling of the standard in regards to the phonorecord contract (DiMaggio, Powell 1983/1997). To put it briefly, you can narrow down my results by stating that the music business is a very homogenized and small business sector. The daily interaction between the actors within the industry facilitates a fast and easy spread of ideas that quickly becomes standardized. I would also like to claim that the music industry is a very trend sensitive industry since their main product enjoys a very brief commercial lifespan. This makes the actors in the industry accustomed to interact and to keep a close eye on each other, a behavior that leads to the actors copying each other to a vast extent. The different trade groups within the industry work extensively to help their members in resolving different issues revolving the phonorecord contract. These trade groups also undertake different educational projects to educate their members. I think that their willingness to take this active role within the industry helps to spread the perceived standard within the phonorecord contract to their members. Record labels with large economical clout tend to hire legal experts to design their phonorecord contracts. Since there are few legal experts that work on a contractual basis and that also possesses a deep knowledge of the music industry the same consultants tends to be hired on a regular basis. Not only do they get hired by the same companies again and again, but also to a large extent by different companies. Making these consultants take part in several different phonorecord contract negotiations within the industry. These actors therefore help in spreading the standard regarding this issue. Since a phonorecord contract is a product of negotiations, the contract will also be a product of the power relations between the invested parties. This power relationship between the parties also reflects the power relations within the industry as a whole. Therefore I tend to describe these power relations using Michael Porters Structural Analysis model, and by doing so shedding some light upon how this power struggle effects the negotiations between artist and record company. I claim that the record companies’ advantage when it comes to their power position is slowly eroding as a result of the digital revolution within the industry. A digital revolution brought on by that the main way of distribution a phonorecord in the future probably will be through the internet and not through a record store. This revolution has made the entry barriers into the industry smaller because the distribution process has been made easier. The major record companies therefore loose the control of the distribution channels witch in turn erodes their power position. The artist might therefore get a much better position when negotiating with a record company; the question is if this also will lead to a change in the standard in regards to the phonorecord contract.