Tillsammans med bland annat digitaliseringen av musik och den illegala fildelningen är musikstreaming en av de största förändringarna som vi har varit med om i musikbranschen. I takt med att musikstreamingen har växt och blivit mer populär har det även inneburit att artister inte längre behöver skriva skivkontrakt med skivbolag om de inte vill. Artister har nu istället möjligheten att själva lägga upp sin musik på diverse musikstreamingtjänster vilket har resulterat i att musikbranschen är fylld utav personer som vill bli etablerade på musikmarknaden till den grad att de kan försörja sig på musiken. Eftersom möjligheterna till att synas i traditionell marknadsföring i form av exempelvis tidskrifter och intervjuer oftast är reserverat för de artister som har ekonomisk backning av skivbolag använder sig istället artister utan skivkontrakt utav sociala medier i hopp om att sticka ut i mängden och på så sätt sprida sin musik. Utöver spridningen på sociala medier har även den traditionella ljudproduktionen, med producenter och kompositörer samt låtskrivare, förändrats så att en enda person nu kan inneha alla dessa roller när de ska släppa sin musik vilket har skapat fler möjligheter för musiker att tjäna pengar på sin musik.

I denna studie föreslås en vidareutveckling av den analysmetod som presenteras av Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011) för operationaliseringen av nätverksbilder som analytiskt verktyg. Detta med syfte att undersöka huruvida nätverksbilder som analytiskt verktyg kan användas vid fallstudier i kontexten av atypiska nätverk. Utifrån fyra fallstudier av aktörer som är verksamma inom indiedelen av den svenska musikbranschen, presenteras och analyseras fyra nätverksbilder, vilka definieras utifrån begreppen bredd och omfattning. Studien finner att den anpassade analysmetoden går att använda i ett atypiskt nätverk och att de resulterande nätverksbilderna kan användas både för att bättre förstå de individuella fallen och för att jämföra fallen med varandra. Studien bidrar således till en potentiell breddning av nätverksbilder som analytiskt verktyg. För att ytterligare bredda applikationsområdet kan framtida forskning inkludera flera dimensioner i analysen, exempelvis utifrån Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011), eller använda andra typer av urval för fallen än det som använts i denna studie.

Jämställdhet är ett ämne som frekvent diskuteras inom musikbranschen, men trots det finns det en tydlig manlig dominans på ledande och kreativa poster. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt hur organisationer inom musikbranschen arbetar internt och externt med jämställdhet samt hur de avser komma till rätta med problematiken att kreativa och ledande positioner domineras av män. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med respondenter för att låta deras röster komma till tals. Slutsatsen visar att jämställdhet är något hela branschen anser viktigt att arbeta med, men det finns olika åsikter hur förändringen konkret ska gå till väga. Organisationerna tycks gå mot en jämn könsfördelning, men problematik med horisontell och vertikal könssegregering är fortfarande högst aktuellt, varför en normkritik på den egna organisationen är viktigt. Ett konkret verktyg för förändring är en medveten rekrytering. Något som efterfrågas är högre krav från samhället på jämställdhetsarbete, då det tvingar organisationer och påskyndar förändringsprocessen. För att vi ska nå ett jämställt samhälle krävs det att alla organisationer i samspel med samhället tillsammans strävar mot samma mål. / Gender equality is a subject that is frequently discussed within the Swedish music business, but there is despite that still an evident male dominance on leading and creative positions. We have done a qualitative research where we studied how organisations within the music business are working internally and externally with gender equality, and how they intend to solve the issue of men and women not having the same possibilities to achieve career. We have done semi-structured interviews with respondents, to let their opinions be heard and make their perspective the main focus of our research. The conclusion of this study is that the Swedish music business believe that gender equality is important to work with, but the opinions on how to do so differs depending on whom you ask. The organisations tend to move towards an even distribution between the sexes, but issues with horizontal and vertical gender segregation is still very current, why it is important to question the existing norms within one’s organisation. A specific tool to achieve a more gender equal organisation, is to be more aware when recruiting. Something that is being requested is that society make higher demands on gender equality work, as that would force organisations to change more rapidly. To reach a gender equal society, all organisations together with the society must have the same goal and collectively work to reach it.

Anpassa eller dö, är en kartläggning av musikaggregatorer i den svenska musikindustrin. Uppsatsens syfte är att kartlägga musikaggregatorers olika funktioner i en föränderlig musikbransch för att förstå dess olika funktioner i svensk musik industri.  Uppsatsen är forskad genom en induktiv ansats med kvalitativ forskning och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observation, som valda metoder.  Uppsatsens slutsats har visat att musikaggregatorers primära funktion handlar om att distribuera musik till olika streamingtjänster men behöver ständigt anpassa sig i en föränderlig musikbransch för att kunna överleva.

This essay revolves around Synchronization management & Synchronization licensing, or in short sync. The development of sync as a career choice and profession has been fast and is still ongoing. It is not until later years that sync has become a proper profession, whereas before it was just part of a publisher or sales person’s regular work. In short, sync deals with the commercial use of copyright protected music. A synchronization manager negotiates fees and licensing agreements while handling the dialogue between commercial businesses, publishers and in some cases song writers. Once a deal has been made a Synchronization license is granted by the owner of the copyrighted music, allowing the licensee (the person wanting to use the material) to use the music according to the agreement. A Synchronization license is most commonly used when a company wants to use music in either commercial, television or any kind of visual media. To get a better understand of Synchronization management a series of interviews were conducted to get three different perspectives. The first interview helped establish what a synchronization manager actually does, and was held with a person who works with the profession in question. To better grasp the song writing point of view when it comes to sync an interview with a person who was writing for sync briefs was conducted. Lastly, a publisher was interviewed to help understand synchronization licensing from a publishing point of view. The result generated by the interviews in combination with already written articles about Synchronization management helped get a better understanding of the profession and how different individuals are using it in their daily life in music. The main question of this essay was to establish if sync is a reliable source of income for “up-and-coming” song writers and music producers.

<p>Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.</p><p>Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet.</p><p>Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv.</p> / <p>This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities.</p><p>What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful.</p><p>In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.</p>

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm. Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet. Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. / This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities. What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful. In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm &amp; Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter. Studien lyfter fram och problematiserar artistens entreprenörskap som utöver det konstnärliga utövandet även innefattar roller såsom exempelvis agent, distributör, marknadsförare och företagare. Musikern som individ använder, med utgångspunkt från drivkraften att musicera, branschen och dess arenor för att framhäva sig själv på marknaden. Undersökningen visar indikationer på att det finns essentiella faktorer när det gäller marknadsföring av artister, där grunderna baseras på att tala om att verksamheten finns, förklara vad som är bra med den, upprepa budskapet och sedan leva upp till det. Respondenternas strategier för att försörja sig som frilansmusiker går ut på att med hjälp av olika redskap hålla verksamheten levande och lönsam. Det gör de genom att exempelvis göra sin musik lättillgänglig och visa en tydlig profil samt genom att bygga ett kontaktnätverk, synas i gynnsamma miljöer och dra nytta av olika bidragsmöjligheter. Det har också framkommit att folkmusikernas marknadsföring och varumärkesbildande utförs till största del över Internet via hemsidor, sökmotorer, e-post och sociala medier. / The paper aims to gain insight into how freelance musicians in Sweden are doing to launch themselves as artists, the resources used and their function. This has been examined through qualitative interviews with four freelance musicians in the genre of folk music. The changing conditions of the music industry, in relation to Lundberg, Malm &amp; Ronström’s concept görare, vetare and makare, are the theoretical basis for the paper. These concepts have in the paper been transformed to the three new concepts of the individual, the arena and the industry. The results show that the respondents' role as an artist is a deliberate process that consists of many components. The study highlights and discusses the artist's entrepreneurship that goes beyond the artistic exercise, and also includes roles such as agent, distributor, marketer etc. The musician as an individual, with the urge to make music as a point of departure, uses the industry and it’s arenas to highlight him or herself in the market. The study indicates that there are essential elements in the marketing of artists which are based on informing people about the activity, explain what is good about it, then repeat the message and live up to it. Respondents' approaches to living as a freelance musician is to keep the business alive and profitable by using various tools. They do this for example by making their music accessible, show a clear profile, build a contact network, be seen in favourable environments and take advantage of various funding possibilities. It has also become apparent that the musicians´marketing and trademark creation is carried out largely over the Internet through websites, search engines, email and social media.

Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor: Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen? Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen?   Metod Denna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal. Jag har genomfört sex intervjuer, varav tre är med anställda inom företaget och tre är med intressenter till företaget. Fem av dessa genomfördes face-to-face och en via Skype.   Slutsatser Genom den empiriska analysen samt i slutdiskussionen framkommer vad som är vitalt för att skapa ett starkt varumärke – varumärkesidentitet och positionering. Company TEN har haft en klar vision sedan start, men vad som kunnat identifieras är att företaget inte nyttjat profilen de skapat, det nätverk som finns samt utvecklingen av den virtuella världen, tillräckligt väl för att tillåta det egna varumärket växa. Företaget kan, efter tio år, påverka hur pass väl deras varumärke kommuniceras på marknaden, både via en varumärkesstrategi, nätverket som skapats samt i den virtuella världen.   Nyckelord: Varumärke, identitet, positionering, nätverk, virtuella världen, kommunikation, varumärkesstrategi. / The purpose of this work is to describe and analyze how Company TEN built and communicate their brand and how they are perceived by other companies. And the intention is to describe and analyze how corporate network relationships are used and contributes to their brand marketing. With this aim I’ve developed two research questions: • How can a small company build a strong brand and image in the music industry? • How can a small company manage and use their network relationships with other companies to build a strong brand in the music industry? This paper is a qualitative case study investigation with somewhat of an abductive nature. The company I have chosen to study is Company TEN, a small music company that works with 360 contracts. I have conducted six interviews, three of the employees within the company and three's with stakeholders of the company. Five of these were conducted face-to-face and one via Skype. Through the empirical analysis, and in the final debate it’s revealed what is vital to create a strong brand - brand identity and positioning. Company TEN has had a clear vision from the start, but what has been identified is that they have not been able to use the profile they have created, the network's and the development of the virtual world, well enough to allow the own brand to grow. The company can, after ten years, affect how well their brand is communicated in the market, both through a brand strategy, through the network created and in the virtual world with all its possibilites.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.