Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov. I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen. Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring. / The purpose with the study was to examine whether some resilient youths who grew up in state institutions in Romania, feels that close relationships had a meaning for their lives. The questions asked in the study have been whether there have been important persons during their childhood and whether these relations have fulfilled important basic needs. In the study a qualitative method were used, based on interviews with four different resilient youths. The study has taken an interactionistic perspective according to the theoretical approach and Turner’s (2002) transactional needs have been used as the theoretical framework. The results of the study show that all of the respondents have had close relations during their childhood. These relations have to a great extent fulfilled important needs such as verifying self, trust, regards, group inclusion and a sense of facticity.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet. Resultaten visade bland annat att socialsekreterarna upplevde att deras handlingsutrymme förbättrats sedan de tilldelats myndighetsutövning och att de upplevt samarbetet med olika organisationer som problematiskt i vissa fall. Vi använde oss av ett upplevelseperspektiv samt av organisationsteori för att analysera våra resultat. Tidigare forskning visade att det fanns en efterfrågan hos våldsutsatta kvinnor efter mer kunskap och erfarenhet hos myndigheter som har i uppgift att hjälpa dem. Kvinnofridsteamet kunde tillgodogöra sig den kunskapen och erfarenheten i arbetet med de misshandlade kvinnorna.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats. Analysen är uppdelad i de tre temana relationernas början, våldets utveckling samt våldets bindande kraft. Slutsatserna av studien är att de våldsutsatta kvinnorna genomgått ett nedbrytningsförlopp som männen styr över där de successivt brutits ner och manipulerats. Slutsatserna visar även att de känslor som kvinnorna beskrivit har haft en bindande verkan till männen vilket bidragit till att de stannat kvar i de destruktiva relationerna under en längre period.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man. I denna artikel presenteras tidigare forskning som berör utsatta män. För att ta reda på vad socialjour, mansjour, polisen och brottsofferjouren i Stockholm anser om problematiken utsatta män har fyra intervjuer genomförts. Finns det utsatta män vilket Brå´s statistik tyder på, kommer verksamheter i kontakt med de utsatta männen och i så fall finns det någon hjälp att ge dem?

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora. Det är angeläget att investera i stöd och hjälpinsatser för alla inblandade parter. Att minimera våld i nära relationer är utifrån vårt resultat viktigt både ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv. För att en god fortsatt utveckling skall ske bör det enligt oss göras fler och grundligare utvärderingar kring de behandlingsmetoder som används för män som brukar våld i nära relationer.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera. Sexuellt våld kan vara misshandel vid samlag och tvång till olika sexuella handlingar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och barn drabbas direkt eller indirekt av våld i nära relationer. Regeringen har presenterat en handlingsplan med åtgärder och insatser för att bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor. Polisen utbildas för att bättre kunna bemöta och hjälpa utsatta kvinnor. Ideella organisationer finns där kvinnor och barn kan få stöd och hjälp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av våld i en nära relation. Metod: Metoden som användes var litteratur-studie. Databaser som användes var Academic Search Elite och PsycINFO. Resultat: Den trevlige och charmige mannen som kvinnor mött visade sig efter hand vara en våldsam man. Våldet kom smygande och ökade sedan successivt i förhållandet. Kvinnor skuldbelade sig själva för våldet. De skämdes över sin situation och de höll upp en fasad utåt. Graviditet sågs inte som något skydd mot våldet. Kvinnor upplevde både att det fanns stöd runt omkring och att stödet inte kom dem till gagn. Skyddad identitet blev ett alternativ för några. Implikation: Det komplexa och ökande problemet Våld i nära relationer behöver komma upp mer på dag-ordningen. Det är av stor vikt att vidare forskning bedrivs i Sverige inom området och att kunskapen omvandlas till praktiska redskap i samhället. / Introduction: Intimate partner violence is a public health problem. 12 422 cases of indoor assault in the intimate partnership against women over 18 were reported in 2010. An average of 30 women dies each year in Sweden due to physical violence. 17 of them are killed by their current or former partner. Psychological violence may be constituted by threats, control and harassment and can be difficult to identify. Sexual violence can be abuse during sex and compulsion into various sexual acts. Intimate partner violence occurs in all social classes and children are affected directly or in-directly by domestic violence. The government has presented a plan of action with measures and efforts to, among other things, fight men’s violence against women. The police are trained to better treat and help vulnerable women. Women and children can receive help and support from nonprofit organizations. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of violence in an intimate partnership. Method: The method that was used in this study was based on facts from literature. The Databases that were used was Academic Search Elite and PsycINFO. Result: The nice and charming man that women met proved over time to be a violent man. The violence came stealthy and it increased gradually in the relationship. Women blamed themselves for the violence. They were ashamed of their situation and tried to keep up an appearance. Pregnancy did not seem to be any protection against the violence. Women experienced both that there was support around them and that the support did not came them to the benefit. Protected identity became an alternative for some women. Implication: The complex and growing problem of intimate partner violence needs to be a frequent topic on the agenda. It is of great importance that further research is conducted in Sweden in this area and that the knowledge will be transformed into practical tools in the community.

Bakgrund: En bra relation motverkar ångest och depression medan en dålig relation är sämre för den psykiska hälsan än att vara singel. Bra kärleksrelationer består av komponenter som exempelvis nöjdhet, intimitet, kärlek och engagemang. Nöjdhet predicerar dessutom nöjdhet senare i relationen. Kärlek belyses utifrån definitionerna romantisk kärlek, kamratlig kärlek, vuxen anknytningskärlek och medkännande kärlek. Medkännande kärlek innefattar ömhet, omsorg, förståelse, vård, stöttning och hjälpsamhet. Hängivenhet innebär att vara lyhörd inför sin partners behov och hjälpa denne.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur man i tidigare forskning beskrivit hur hän-givenhet och medkännande kärlek i en kärleksrelation påverkar förhållandet. Metod: En litteraturstudie där åtta artiklar om hängivenhet och medkännande kärlek i förhål-landen undersöktes. Genom en innehållsanalys av de åtta artiklarna skapades temat ”Att bry sig om sin partner”, samt huvudkategorierna ”Att ha kärlek att ge” och ”Upplevelsen av att ha fått något”. Resultat: Personer som har mycket kärlek att ge upplever att de får mycket kärlek tillbaka då de betraktar sin partner till stor del utifrån sig själva och att denna syn på sig själva och sin partner skapade mer omtanke och bättre förhållanden vilket var ömsesidigt förstärkande. Omtanken kunde vara förankrad i människors identitet och det fanns mycket som indikerade att omtänksamma personer kände högre grad av medkänsla mot sin partner. Medkänslan och den positiva synen på partnern var delaktig i den genuina viljan och glädjen över att hjälpa sin part-ner och att den glädjen behövde upprätthållas genom att personen fick omtanke tillbaka. Diskussion: Resultatet från analysen diskuteras utifrån anknytningsteorin som teoretisk referensram där det fanns indikationer för att medkännande kärlek, hängivenhet och trygg anknytning skulle kunna vara ömsesidigt förstärkande. / Background: A good relationship counteracts anxiety and depression, while a bad relationship is worse for the mental health than being single. Good romantic relationships consist of com-ponents such as satisfaction, intimacy, love and commitment. Satisfaction also predicts satis-faction later in the relationship. Love is illuminated according to the definitions romantic love, companionate love, adult attachment love and compassionate love. Compassionate love include tenderness, caring, understanding, care, supportiveness and helpfulness. Devotion (communal) means to be responsive to your partner's needs and help them. Purpose: The purpose of this study is to examine how the previous research has described how devotion and compassionate love in a love relationship affect the relationship. Method: A literature study where eight articles about the dedication and compassionate love in relations were investigated. Through a content analysis of the eight articles the theme "Caring about your partner” was created, as well as the main categories "To have love to give" and ”The experience of have been given something". Results: People who have much love to give experience that they recieve much love in return as their perception of their partner is largely based on themselves and that this view of themsel-ves and their partners created greater care and better conditions, which were mutually reinfor-cing. The thoughtfulness could be rooted in people's identity and there was much that indicated that thoughtful people felt a greater degree of compassion towards their partners. The compass-ion and the positive perception of the partner were a part of the genuine will and joy of helping their partners and in order for the joy to be maintained, the person needed to recieve care in return. Discussion: The results of the analysis are discussed with attachment theory as a theoretical reference frame where there were indications that compassionate love, devotion and secure attachment could be mutually reinforcing.