Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba alla oavsett socioekonomisk situation. Syftet med studien var att med hjälp av ValMO-modellen beskriva förändringar i kvinnors aktivitetsmönster till följd av mäns våld i nära relationer. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier med såväl manifest som latent tolkning av innehållet. Författarna har identifierat, kondenserat och kodat meningsenheter som sedan mynnat ut i identifierandet av fyra teman – normalt och ändå inte; anpassa sig till omgivande miljön; dölja effekten av våldet; söka och erbjuda hjälp. Varje tema beskriver hur kvinnorna utför olika aktiviteter som är kopplade till relationen och den utsatta position hon befinner sig i och hur dessa förändras över tid. Kvinnornas beskrivning stämmer väl med den forskning som tidigare gjorts och författarna visar att utsatta kvinnor har en negativ livsstilsbalans samt att deras aktivitetsmönster inte är hållbara över tid. Resultatet visar också att med tiden förbättras dessa även om omständigheter som delad vårdnad och en vilja att inte vara bosatt nära sin förövare påverkar de utsatta kvinnornas möjligheter att göra fria val.

Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

No description available.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Background: Violence against women carried out by a partner with whom they have a close relationship is a major problem in our society.  Here, violence is defined as a violent act of a physical, psychological or sexual nature. The violent act carried out against the woman inflicts injury and suffering, regardless of whether the act of violence is committed publicly or at home. When a woman is subjected to violence by a person with whom she has a close relationship, a gradual normalization process takes place. This means that the woman gradually starts to accept acts of abuse and assault that she previously would never have tolerated. Literature on experiences made by health workers show that there is not sufficient guidance and guidelines for health workers on how to best treat women who have been subjected to violence. Violence against women leads to significant costs to society. An estimation puts the annual cost at around 2,7 to 3,3 billion Swedish Krona (SEK). However, it is difficult to assess the exact sum, as women due to fear and the normalization process of abuse, not always state the true reason for seeking health care and treatment.     Aim: The purpose was to examine abused women’s experiences of health care.     Method: The literary review was conducted in accordance with the Friberg method (2012). Our work is based on ten scientific articles. We have used the Cinahl Complete and PubMed databases in our research. The articles have been analysed and the quality has been controlled.     Results: The result of our literary review has been presented in four different categories: The significance of confirmation; When violence is ignored; Women’s feelings of guilt, shame and abandonment; and The significance of the environment and surroundings.     Discussion: The result has been discussed with Katie Eriksson’s care theory as a starting point, along with some of her concepts of consensus: suffering, the individual and health. Women subjected to abuse experienced flawed and deficient health care. The health workers’ lack of knowledge of violence in close relationships also meant that abused women were not viewed from a holistic perspective by the health workers. / Bakgrund: Våld mot kvinnor som utövas av en partner de står i nära relation till är ett stort samhällsproblem. Våld definieras som en fysiskt, psykiskt och sexuellt relaterad våldshandling. Våldet innebär skada eller lidande för kvinnan oavsett om det sker offentligt eller privat. När en kvinna blir utsatt för våld av en närstående sker successivt en normaliseringsprocess vilket betyder att kvinnan börjar acceptera händelser hon tidigare inte skulle ha gjort. Litteratur om sjuksköterskors erfarenheter visar att det saknas vägledning och riktlinjer för hur de ska bemöta våldsutsatta kvinnor. Samhället har stora kostnader för våld mot kvinnor. Uppskattningsvis ligger kostnaderna mellan 2,7 – 3,3 miljarder kronor per år. Dessa siffror är svåra att beräkna eftersom kvinnor på grund av rädsla och att våldet normaliserats inte alltid uppger den verkliga orsaken till kontakten med sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer upplever vården. Metod: Denna litteraturöversikt utfördes i enlighet med Friberg (2012). Tio stycken vetenskapliga artiklar ligger till grund för arbetets resultat. Databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i fyra kategorier: betydelsen av att bli bekräftad, när våldet ignoreras, kvinnornas upplevelser av skuld, skam och övergivenhet, samt miljöns och omgivningens betydelse. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori med några av hennes konsensusbegrepp; lidande, människa och hälsa. Våldsutsatta kvinnor upplevde brister inom vården. Vårdpersonalens kunskapsbrist om våld i nära relationer bidrog till att kvinnor inte uppmärksammas ur ett helhetsperspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa problematiken och behovet av svensk forskning gällande lagstiftning, berörda myndigheter samt åklagare och polisers diskurser kring förhör med barn som har bevittnat våld i nära relationer, respektive psykologiska aspekter på barns upplevelser av förhör, samt hur barn kan påverkas av förhör. Att bevittna närståendes grova misshandel eller död, har traumatiserande verkan oavsett anknytningsmönster. Barns bevittnande av våld i nära relationer definieras som ett område för traumaforskning samt som psykisk och känslomässig misshandel vilket kan ge samma följder, eller värre, som när barn utsätts primärt för fysiskt våld – med verkningar i ett livslångt perspektiv. Tematisk analys av semistrukturerade intervjuer med åklagare och poliser har genomförts rörande deras erfarenhet av fall där barn bevittnat våld. Frågor för arbetet har varit hur åklagare och poliser ser på förhör med barn, hur man uppfattar barn i förhör, hur man beslutar och resonerar om förhör med barn, hur man förhåller sig till barnets bästa. Det händer fortfarande att man missar att uppmärksamma och dokumentera att barn bevittnat våld i de viktiga handlingar som behövs för att barnet ska kunna få rätt till brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.

The purpose of this study is to illustrate how home care staff in Sweden experience the work with violence against elderly people in close relationships. In our earlier research, we can see that violence against elderly people in close relationships may be a public health problem as a result of the aging population. Research shows that there is an ignorance of violence against older people in close relationships and that this can be based on an ageism. Studies show that home care staff are an important factor in identifying domestic violence. Home care staff are in the elderly’s private home and may therefore discover the living conditions of the individual. The study is focusing on home care staff’s experience of addressing elderly victims of violence and experience of support from the organization. Through a qualitative method, we interviewed seven home care staff. The interviews were transcribed and coded for our results. The study has taken its theoretical point of departure in professional ethics as well as the home care staff’s discretion and ageism as a concept. Our study shows that it is important to have a common definition of violence for home care staff in order to address the problem and find appropriate action strategies. The result shows that violence has different meanings for our interviewees, which may affect the staff’s actions. It may therefore affect the support and efforts for the victims of violence. It is a sensitive problem for the staff to approach. Ethical dilemmas may also occur in relation to legislation. It appears that it is also important to have clear guidelines and knowledge for the staff to approach the issue.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.   Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.   Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.   Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.