Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och skapar ett lidande hos de utsatta på flera plan och dessa kvinnor är i särskilt behov av stöd. Vårdpersonal har en viktig roll i att möta dessa kvinnor, där hela människan måste tas i beaktande. Kunskapsbrist och organisatoriska brister försvårar mötet med kvinnor som blivit utsatta för våld. Syfte: Beskriva hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplevde omvårdnaden från vårdpersonalen. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkommer det fyra huvudteman och två subteman. (1) Vårdpersonalens attityder och bemötande; vikten av tid, utsatt patientgrupp. (2) Betydelsen av att vårdpersonal frågar om våld. (3) Fokus på symtom. (4) Upplevelser av stöd och hjälp. Konklusion: Vårdpersonal behöver mer utbildning, tydliga riktlinjer och stöd/handledning från arbetsplatsen. Relationen mellan vårdpersonal och den utsatta kvinnan behöver präglas av en trygg miljö, tillit och medmänsklighet. / Background: Violence against women is a major public health problem and creates a suffering on several levels and these women are in particular need of support. Healthcare professionals have an important role in meeting these women, where the whole person must be considered. Lack of knowledge and organizational shortcomings complicate the encounter with women who have been exposed to violence. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of care whom been a victim of violence in close relationship. Method: Literature review where eleven qualitative articles were analyzed. Result: The result shows four main themes and two sub-themes. (1) Attitudes and treatment of healthcare professionals; the importance of time, exposed patient group. (2) The importance of healthcare professionals asking about violence. (3) Focus on symptoms. (4) Experiences of support and help. Conclusion: Healthcare professionals need more education, clear guidelines and support/supervision from the workplace. The relationship between healthcare professionals and the women needs to be characterized by a safe environment, trust and compassion.

Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar främst kvinnor. Normaliseringsprocessen får kvinnan att anpassa sig efter mannen, detta medför isolering, känslor av skam och värdelöshet vilket resulterar i ett lidande. Sjuksköterskans ansvar är att möta och lindra lidande genom ett förhållningssätt som bygger på respekt och empati. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera sex självbiografier. Resultat: I resultatet framkom nio kategorier med tre teman; Anpassning, Att leva under hot och Att kontrollera situationen. Slutsats: Genom kvinnors upplevelser kan sjuksköterskan få ökad kunskap angående våld i nära relationer. Förståelse för vikten av att ställa frågan angående våld och ett respektfullt bemötande var avgörande för att tillit ska skapas. / Background: Violence in close relationships mainly affects women. The normalization process causes the woman to adapt to the man, this results in isolation, feelings of shame and worthlessness which results in suffering. The nurse's responsibility is to meet and alleviate suffering through an approach that is based on respect and empathy. Purpose: The aim was to highlight women's experiences of intimate partner violence. Method: A qualitative method was chosen and a qualitative content analysis was used to analyze six autobiographies. Result: In the result, nine categories with three themes emerged; Adaptation, Living under threat and To control the situation. Conclusion: Through women's experiences, the nurse can gain more knowledge about intimate partner violence. Understanding the importance of asking the question about violence and a respectful manner was crucial to creating trust.

Bakgrund: Tidigare studier har påvisat att vårdpersonal inte besitter tillräcklig kunskap i ämnet, och bortser från våldets konsekvenser för kvinnors hälsa. Dåligt bemötande och ointresserad attityd får kvinnorna att isolera sig mer och inte vill berätta om våldet. Syfte: Syftet är att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötande från personal inom den öppna hälso och sjukvården Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter innehållsanalysen. Kvinnors farhågor, hinder genom vårdpersonal, positiva egenskaper från vårdpersonal och kommunikation. Kvinnors farhågor beskriver att kvinnorna hade liten tilltro till hjälp, var rädda för att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal sågs som förminskning av kvinnorna, tidsbrist samt personalens okunskap kring dilemman, som kunde uppstå för kvinnorna vid separation. Positiva attityder från vårdpersonal kunde bestå i en god relation till personalen, att kvinnorna blev trodda i berättelsen, personalens empatiska förmåga. Det som var viktigt inom kommunikationen var att personal lyssnade, visade viljan att vilja hjälpa och var närvarande även i den icke-verbala kommunikationen. Slutsats: Litteraturöversikten visar att det fortsatt finns problem inom primärvården gällande att bemöta och hjälpa denna patientgrupp. Framsteg genom 2000 talet är att fler inom vården har förbättrat bemötandet och kvinnorna vågar berätta om det finns en tillitsfull relation till vårdgivaren. Fortsatt forskning inom området anses nödvändigt för att belysa vad kvinnor önskar i mötet med primärvård, likaså behövs ytterligare utbildning till personal inom primärvård. / Background: Previous studies have shown that healthcare professionals do not have sufficient knowledge of the subject and ignore the consequences of violence on women's health. Poor and uninterested attitudes cause women to isolate themselves and not disclose violence. Purpose: The purpose is to elucidate how women exposed of intimate partner violence experience the treatment in open healthcare. Method: Literature review with qualitative content analysis. Results: Four themes emerged after the content analysis. Women's fears, barriers from healthcare professionals, positive attitudes from healthcare professionals and communication. The women's fears describe that women had little faith in receiving help and were afraid of not be taken seriously. Negative attitudes were experience of diminution, lack of time and healthcare professional‟s ignorance of the dilemma that could arise, for women during separation. Positive attitudes were a good relationship between professionals and patients, the women were believed in their story, the empathic ability of the professionals. Important in communication was that healthcare professionals listened, wanted to help, and were present in the non-verbal communication. Conclusion: The literature review shows that there are still problems in primary care regarding responding and helping this patient group. Progress through the 2000s is that more healthcare professionals have improved their attitudes and women choose disclosure if there is a trusting relationship with the caregiver. Continued research and increased knowledge from healthcare professionals is necessary in order to understand what women expect from primary care.

<p>Intimate partner violence is a problem which is increasingly drawing attention in society. The authority responsible for providing care and support to victims of intimate partner violence and their children is the social services. The purpose of this study was to show how social workers deal with intimate partner violence and to create a description of how this work is currently carried out in seven municipalities in the north-west of Stockholm. This was done through a quantitative survey including all investigating social workers in the municipalities concerned. The results were analysed with concepts from organizational theory. The findings showed that there is a need for further education related to intimate partner violence. The differences observed between the municipalities were derived mainly to the presence of a coordinator for issues concerning violence against women. Furthermore, results showed that social workers believe that the best possibilities to help victims of intimate partner violence lay outside the own organization. To better fulfil their statutory responsibility regarding intimate partner violence the next step for the municipalities would be to make sure that social workers gain further knowledge about intimate partner violence.</p>

The study aims to illustrate how women victims of male violence in intimate relationships are treated during the legal process and with professional perspective describe what women’s experiences considered to be in the legal process. The study also aims to draw attention to the interventions for abused women during the legal process. The results are based on interviews with professionals in the justice system, and on observations in the courtroom. Overall our results show that abused women are in need of a great quantity of help and support before, during and after the negotiation. The legal process is very stressful for the women. In conclusion, we believe that the social services should take greater responsibility for abused women during the legal process and provide support to women so that they are able to get through the legal process without a great deal of emotional damage.

The purpose of this study is to examine certain aspects of work with men who use violence in intimate relationships. In a Government bill in late 90s the Government presented its action plan on what is expected to be done in each municipality, but investigations show that the work is stationary. 46 percent of the men, who are in treatment, choose to cancel it. We wanted to find out how society will meet up with men who use violence in their intimate relationship and how to go about in the meeting.  Those who lead us to the answers in this qualitative method are three social workers and a therapist who has the task of helping these men. The study is based on interviews from three municipalities in southern Sweden, the municipalities made ​​as in between 30-60 000 residents and businesses are startups; theoldest has been in operation for five years. The results showed that they had chosen to put these activities under the sections of the Social Services but is counted as a separate project, as the driving force may apply for funding via the County Council. A strong commitment shines through these projects and go- getter momentum is necessary. The interviewees express great concern that the men are those who fall away unless they receive more money next year. The meetings with these clients are like with the other clients, at any time, you treat them with respect and curiosity for the person you have in front of you. The main work of social welfare officers do is to motivate them to come to the therapist. The therapist is the one late to capture the man and persuade him to remain in treatment, through the verse and effluents and recognition.

Previous research shows that women who are victims of intimate partner violence and also have asubstance abuse have difficulties getting access to services to aid with their experience of violence.This study has examined social workers experiences of working with women with these problems,what types of services are provided and how their service needs are assessed. The study has ahermeneutical approach and the data consists of interviews with nine social workers in lines ofwork that come into contact with women in the previously described client group. The data hasbeen analyzed using content analysis. The result of the study indicates that women who are victimsof intimate partner violence and also have a substance abuse do not get their needs provided forthrough the current services in the field of social work. These women are described as havingcomplex problems and are therefore in need of more and other services than those currentlyprovided. The result suggests that these women need long-lasting and coordinated services and thatthere is a need for a shelter where this group of client is welcome. To get there work is needed fromthe social services, in part by reaching out to these women and in part by providing services toalleviate the feeling of guilt and shame these women are experiencing. The result indicates that thesocial services are not good at identifying both sides of the multi problematic these women haveand therefore have difficulties offering services adapted to the needs of these women. Instead eitherside of the problem is prioritized regarding services in the line of social work. Continued work isneeded to give this client group a higher priority because they are discriminated against based ontheir gender. / Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik har svårt att fåtillgång till insatser för sin våldsutsatthet. Denna studie har undersökt socialarbetares erfarenheterav att arbeta med kvinnor med denna problematik, vilka insatser som ges och hur deras insatsbehovbedöms. Studien har en hermeneutisk ansats och studiens datamaterial består av intervjuer med niosocialarbetare inom verksamheter som kommer i kontakt med kvinnor inom den ovan beskrivnaklientgruppen. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Studiens resultatantyder att våldsutsatta kvinnor med ett missbruk inte får sina behov tillgodosedda genomnuvarande insatser inom socialtjänsten. Dessa kvinnor beskrivs ha en komplex problembild ochdärför behövs fler och andra insatser än vad den nuvarande insatsrepertoaren kan erbjuda. Resultatetpekar på att dessa kvinnor behöver långvariga och samordnade insatser samt att det finns behov avett eget skyddat boende där denna klientgrupp kan vistas. För att nå dit krävs ett arbete frånsocialtjänsten, dels med att nå ut till dessa kvinnor och dels med olika insatser för att minska denskuld och skam dessa kvinnor känner. Resultatet indikerar också att socialtjänsten är dålig på attidentifiera båda sidorna i dessa kvinnors multiproblematik och har därför svårigheter med atterbjuda insatser anpassade till dessa kvinnors behov. Istället prioriteras antingen den ena eller denandra delen i problemet när det gäller insatser i det sociala arbetet. Ett fortsatt arbete krävs med attge denna klientgrupp en högre prioritet då de diskrimineras utifrån sin könstillhörighet.

Intimate partner violence is a problem which is increasingly drawing attention in society. The authority responsible for providing care and support to victims of intimate partner violence and their children is the social services. The purpose of this study was to show how social workers deal with intimate partner violence and to create a description of how this work is currently carried out in seven municipalities in the north-west of Stockholm. This was done through a quantitative survey including all investigating social workers in the municipalities concerned. The results were analysed with concepts from organizational theory. The findings showed that there is a need for further education related to intimate partner violence. The differences observed between the municipalities were derived mainly to the presence of a coordinator for issues concerning violence against women. Furthermore, results showed that social workers believe that the best possibilities to help victims of intimate partner violence lay outside the own organization. To better fulfil their statutory responsibility regarding intimate partner violence the next step for the municipalities would be to make sure that social workers gain further knowledge about intimate partner violence.

Increasing attention has been given to men’s experiences as victims of intimate partner violence in the Western world, mostly in quantitative research, within different research fields. The aim of this research paper is to explore men’sspecific experiences of intimate partner violence in heterosexual relationships in a Swedish context, through a gender perspective and with a qualitative research approach. The paper begins by briefly mentioning key findings in existing quantitative and qualitative research, focusing on Sweden. Additionally, areas of divergence with regard to definitions and differing research approaches are discussed. The theoretical framework builds upon theories of patterns of intimate partner violence and constructions of masculinities. In the five narratives representing the primary data of the study, varying experiences of psychological and physical violence and views on gender relations and masculinities are expressed. Some key elements are identified in the narratives and these are analyzed in relation to prior research findings/theoretical framework. Prior research findings, as well as theoretical suppositions regarding men as victims of intimate partner violence in heterosexual relationships as either unthinkable or stigmatizing, are manifested also in the narratives.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor förekommer i hela världen. För att upptäcka de kvinnor som blir utsatta för våld är det viktigt att våga ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta sjuksköterskor på en akutmottagning i mellansverige. Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen kände överlag att de inte hade tillräckligt med utbildning och beredskap för känna sig trygga med att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. I Intervjuerna framfördes att det både fanns positiva och negativa aspekter på att ställa frågan om våld till kvinnor. Det fanns delade meningar om att frågan om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor som söker vård. Vissa sjuksköterskor ansåg att det skulle vara bra att akutmottagningen hade det som rutin, medan andra ansåg att det skulle blir slentrianmässigt. Att ställa frågan om våld samt tankar kring den våldsutsatta kvinnans situation skapade många känslor. Slutsats: Studien visade på starka känslor kring ämnet våld i nära relationer och att sjuksköterskorna upplevde det som komplext att ställa frågan om våldsutsatthet till kvinnor som söker vård. Brist på tid i mötet med den våldsutsatta kvinnan samt avsaknad av utbildning i ämnet påverkade känslan av beredskap för att kunna ställa frågan om våld i nära relationer rutinmässigt och det rådde delade meningar om huruvida detta bör vara en rutinmässig fråga eller inte.