Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors fysiska och psykiska ohälsa. Ambulanssjuksköterskan är oftast den första personen i vårdkedjan som möter våldsutsatta kvinnor i en prehospital miljö. Syfte: Syftet med studien var att få en djupare beskrivning av ambulanssjuksköterskans upplevelser av att identifiera våldsutsatta kvinnor prehospitalt. Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades och vid intervjuerna användes Critical Incident Technique. Studien genomfördes på två ambulansstationer i ett län i Sverige där åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien. Analys av intervjuerna utgick från fenomenologin som inriktade sig på ambulanssjuksköterskans levda erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Resultat: Analysen ledde fram till tre teman som benämndes våldets uttryck, våldets kommunikation och våldsrelaterad kunskap och erfarenhet. De tre teman genererade i åtta underteman. Konklusion: Det upplevdes enkelt att misstänka våld av flera skäl men att det var svårare att få våldet bekräftat och identifierat på grund av flera hinder i omhändertagandet. Alla hinder baserades på att det saknades tillräckligt med erfarenhet, kunskap och utbildning om ämnet. / Background: Men's violence against women is a global problem and a serious threat to women's physical and mental illness. The ambulance nurse is usually the first person in the care chain to meet abused women in a prehospital environment. Aim: The purpose of the study was to get a deeper description of the ambulance nurse's experiences of identifying abused women in prehospital care. Method: A qualitative interview study was applied and the Critical Incident Technique was used in the interviews. The study was performed at two ambulance stations in a county in Sweden. Eight ambulance nurses participated in the study. Analysis of the interviews was based on a phenomenological method that focused on the ambulance nurse's lived experiences of meeting abused women. Results: The analysis led to three themes called violence expression, violence communication and violence-related knowledge and experience. The three themes generated in eight sub-themes. Conclusion: It was experienced that it was easy to suspect violence for several reasons, but it was more difficult to get the violence confirmed and identified due to several obstacles in care. All obstacles were based on lack of sufficient experience, knowledge and training in domestic violence.

Introduction: Women exposed to intimate partner violence is common and a major healthproblem globally. It is considered one of the biggest causes of illness in women, which can beof a physical, mental or psychosomatic nature. Identifying these women in health care istherefore of the utmost importance in order to be able to implement health-promotingmeasures from a person-centered perspective. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with intimate partner violence. Method: A literature review based on 18 qualitative original articles from 2016-2021 viaPubMed and CINAHL that have been quality reviewed and analyzed with qualitative contentanalysis. Findings: After analysis, three themes were identified: Living under threat, Scarred for lifeand Sense of hope and six subcategories: Fear, Isolation, Physical illness, Mental illness,Hope for change and Hopelessness. Conclusion: Intimate partner violence occurs all over the world. The women feel threatened,which leads to fear and isolation from the outside world. Some have feelings of hope forchange, while others experience hopelessness. The injuries that occur as a result of violenceare not always visible, many women live with mental and psychosomatic disorders. / Introduktion: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är vanligt förekommande och ettstort hälsoproblem globalt. Det räknas som en av de största orsakerna till ohälsa hos kvinnoroch kan vara av fysisk, psykisk eller psykosomatisk karaktär. Det är av största vikt attidentifiera dessa kvinnor i hälso- och sjukvården för att kunna sätta in hälsofrämjandeåtgärder ur ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i en våldsnära relation.Metod: En litteraturstudie baserad på 18 kvalitativa originalartiklar från 2016-2021 viaPubMed och CINAHL som kvalitetsgranskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys identifierades tre teman: Att leva under hot, Men för livet och Känslaav hopp samt sex underkategorier: Rädsla, Isolering, Fysisk ohälsa, Psykisk ohälsa, Hopp omförändring och Hopplöshet. Slutsats: Våld i nära relationer förekommer över hela världen där kvinnorna upplever sighotade, vilket leder till rädsla och isolering från omvärlden. Vissa har känslor av hopp omförändring, medan andra upplever hopplöshet. De skador som uppkommer till följd av våldetär inte alltid synliga, utan många kvinnor lever även med psykiska och psykosomatiskabesvär.

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna. / Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem. Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation. Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursingis to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett växande problem. Närmare en femtedel av övergreppsfall som rapporterades 2019 inträffade i nära relationer. Syftet med följande studie är att utforska och illustrera barriärer som kan uppstå i mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan. Ett vidare mål är att utforska vilka verktyg som kan användas för att minska på dessa barriärer. Studien använder social konstruktivism och symbolisk interaktionism som teoretisk ramverk. Studien bidrar till en förståelse för ett socialpsykologisk perspektiv hur sjuksköterskornas kvalifikationer att arbeta med våld i nära relationer. Tio respondenter i olika åldrar har valts ut för en semi-strukturerad intervju vilket användes och analyserades genom tematisk analys. Studien visar att de flesta respondenterna upplevde barriärer vid det första mötet med den våldsutsatta kvinnan. De främsta barriärerna som identifierades var maktlöshet, tidsbrist, kunskapsbrist, språksvårigheter och kulturella barriärer. Studien visar även att sjuksköterskornas främsta verktyg som använts för att underlätta mötet var ökad kunskap, samtalsteknik samt journalföring. / Men’s violence against women in close relationships is a rising issue. Further, a fifth of abuse cases reported in 2019 happened in close relationships. The purpose of the following study is to explore and illustrate the barriers that might appear in the meeting between the nurse and the abused women. A further goal is to explore what tools can be used to abate these barriers. The study uses social constructivism and symbolic interactionism as theoretical framework.The study contributes to an understanding for the social psychological perspective regarding nurse’s qualifications to work with violence in close relationships. Ten respondents in mixed ages participated in semi-structured interviews which was further analysed using thematic analysis. This study shows that most informants had experienced barriers in their first meeting with abused women. The main barriers that were experienced were powerlessness, lack of time, lack of knowledge, language barriers and cultural barriers. The study also shows that the nurses' main tools used to facilitate the meeting were increased knowledge, conversational techniques, and record-keeping.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem och många kvinnor söker ofta vård för sina skador även om de inte uppger att skadorna är relaterade till våld. Sjuksköterskor är ofta den första kontakten som den våldsutsatta kvinnan har med vården och sjuksköterskor bör arbeta för att skapa en förtroendefull och trygg relation till kvinnan. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design. Analysen av materialet genomfördes i enlighet med Fribergs femtegsanalys. Resultat: I resultatet framkom två teman. I det första temat, Utmaningar i arbetet, upplevde sjuksköterskorna organisatoriska svårigheter, brist på tid och bristande kunskap. I det andra temat, Känslomässig påverkan, beskrev sjuksköterskorna att de upplevde olika negativa känslor och en känsla av maktlöshet. Slutsats: Det behövs mer utbildning och riktlinjer i sjuksköterskors möte med kvinnor som erfarit våld i relationen. Sjuksköterskor behöver mer stöd och handledning.

Socialt arbete har en viktig roll i att förstå utsattheten och effekterna av mäns våld mot kvinnor. För att klara av att stötta kvinnor som har drabbats av våldet är kunskap om rättsprocessen ett viktigt verktyg. Studiens syfte har varit att undersöka kvinnojourspersonals erfarenheter av rättsprocessens påverkan på våldsutsatta kvinnor. Studien bygger på en kvalitativ ansats med tematisk analys av de intervjuer som genomförts med personalen. Det sociala arbetets perspektiv på rättsprocessen har synliggjort vad som behövs för att ge våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess det stöd de är i behov av och har rätt till. Resultatet visar att bemötandet från professioner inom rättsväsendet kan bidra till det erkännande som krävs för att stärka kvinnans självbild, vilket i förlängningen kan hjälpa henne att frigöra sig från våldets konsekvenser och medverka till en förändring av sin situation. Samtidigt kan ett bemötande som missaktar riskera en försämring av kvinnans självbild, vilket hindrar möjligheten till trygghet och självaktning som kan få konsekvensen av att det blir svårare att ta sig ur våldet. Erkännandet eller uteblivandet av detsamma, påverkar därför kvinnans syn på sig själv både som individ och som medlem i ett samhälle. Det faktum att kvinnans mest privata blir offentligt när en rättsprocess drar igång kan leda till både erkännande och missaktning beroende på vilket bemötande som uppstår. Studien ger en fördjupad förståelse av bemötandets påverkan på våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den mest dominerade formen av våld mot kvinnor globalt. Våld i nära relationer är ett mönster av handlingar som sker vid upprepade tillfällen och kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller frihetsinskränkningar samt ekonomisk utsatthet. Våldet kan te sig som subtila, verbala kränkningar eller grova brott som misshandel. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors attityder och erfarenheter vid mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga studier varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Förmåga att hantera mötet, Hinder i att hantera mötet och Att ställa frågan till alla kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att sjuksköterskor menar att de har kunskaper för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer men att det saknas strategier för konkret handling i en vårdsituation. Sjuksköterskors attityder och uppfattningar om våld i nära relationer är av betydelse i mötet med våldsutsatta kvinnor. Diskussion: Diskussionen är indelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens genomförande, svagheter samt styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet relaterat till litteraturöversiktens syfte, Jean Watsons teori om mänsklig omsorg, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner.

The aim of this report was to study how men abused by female perpetrators experienced intimate partner violence and the treatment they received from the society while seeking help and support. The report was based on qualitative research which included four interviews which have been analyzed with a hermeneutic research approach, through the theories of gender and masculinity, the normalization process, stigma, recognition and denial, forms of capital and the concept of codependency. The results of the study showed that intimate partner violence affecting men often consisted of psychological violence, which made it more difficult to report and led to great amounts of hidden statistics regarding its extent. This could also lead to difficulties for friends and family of the abused men, facing the problem and the ongoing situation, which led to difficulties for the men, receiving help from them. Another contributing factor to why the problem is unknown might be the lack of formal help where abused men can seek help, which may also lead to a lack of reports regarding the problem. This lack of help may contribute to the men distrusting the help that society can offer. / Syftet med studien var både att studera hur våldsutsatta män med kvinnliga våldsutövare upplevde våld i nära relationer samt det bemötande de erhöll från omgivningen när de sökte hjälp och stöd. Studiens empiri byggde på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, detta material analyserades utifrån en hermeneutisk ansats och med hjälp av teorier om genus och maskulinitet, normaliseringsprocess, stigma, erkännande och missaktning, former av kapital samt begreppet medberoende. Studiens resultat visade på att våld i nära relationer som drabbar män till stor del utgjordes av psykiskt våld, vilket gjorde det svårare att rapportera och ledde till stora mörkertal gällande dess omfattning. Detta kunde även försvåra för de drabbade männens närstående att bemöta den situation som männen befann sig i, något som sannolikt komplicerade för männen att erhålla informell hjälp. En annan bidragande orsak till att problemets utsträckning sällan framkom kan berott på avsaknaden av formella stödinstanser som våldsutsatta män kunde vända sig till, varför våldets förekomst inte kartlades. Denna brist bidrog hos samtliga informanter till en sviktande tillit gällande samhällets sociala skyddsnät.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor kan ta sig uttryck på flera olika sätt, vilket innebär att sjuksköterskan kan möta våldsutsatta kvinnor inom alla områden av vården och dess verksamhet. Bemötandet kan vara avgörande i mötet med en våldsutsatt kvinna för att hon ska känna trygghet och öppna upp om sin historia. Sjuksköterskan har som ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tolv artiklar genom kvalitativ design har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet delades upp i två teman, vilka var utmaningar i vårdmötet och ansvar i vårdrelation.  Slutsatser:  Sjuksköterskor upplever att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer som komplext. Det visade sig att sjuksköterskor behöver utbildning, stöd och tydliga riktlinjer i ämnet för att kunna uppleva trygghet och kompetens i mötet. Vid ökad trygghet och erfarenhet ges möjlighet att identifiera kvinnor som är våldsutsatta, vilket leder till bättre vård. Vidare forskning i ämnet behövs för att kunna förbättra sjuksköterskors arbetssituation. / SUMMARY Background: Violence in close relationships is a global public health issue.  Violence against women can be expressed in several different ways which means that nurses can meet women exposed to violence in all different parts of the healthcare system. The caring can be crucial in the meeting with a woman who has been exposed to violence for her to feel safe and open. The nurse is responsible for identifying women who been exposed to violence.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in close relationships.   Method: A literature review where twelve articles through qualitative design have been analyzed with the support of Friberg's five-step model.  Result: The results of the literature review showed challenges in the encounter with women exposed to violence. The results were divided into two themes which were challenges in the care meeting and responsibilities in the care relationship.  Conclusions: Nurses experience that meeting women exposed to violence in close  relationships are complex. It turned out that nurses need training, support and clear guidelines on the subject to be able to experience competence and a sense of comfort in the meeting. With increased comfort and experience, it is possible to identify women who are victims of violence, which leads to better care. Further research on the subject is needed to be able to improve the work situation for nurses.