Bakgrund Kvinnor världen över utsätts för våld i nära relationer. Våldet orsakar fysisk, psykisk och sexuell skada och lidande. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer söker vård inom alla olika instanser av hälso- och sjukvården. Flera studier indikerar att hälso- och sjukvårdspersonal inte får tillräcklig utbildning samt har bristande kunskap om våld i nära relationer. Därmed saknar hälso- och sjukvårdspersonal kompetens att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer samt undviker att ställa frågan om våld vilket riskerar att dessa kvinnor inte får rätt vård. Aktuell forskning behöver sammanställas för att öka vårdpersonalens kunskap och förståelse för våld i nära relationer och vad som krävs för ett gott bemötande av kvinnor utsatta för denna typ av våld. Syfte Att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Studien har utförts med metoden icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord för studiens syfte. För att säkerställa en god kvalité, blev samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskade med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier, fyra subkategorier samt ett bifynd identifierades utifrån artiklarna, vilka beskrev kvinnor utsatta för våld i nära relationer och deras upplevelser av mötet med hälsooch sjukvårdspersonal. Huvudkategorierna var; det trygga vårdmötet, det otrygga vårdmötet, samt ett bifynd med; faktorer som hindrar att berätta om våld. Ett empatiskt förhållningssätt och aktivt lyssnande hos vårdpersonalen utgjorde ett tryggt vårdmöte. Personal som saknade detta förhållningssätt och bemötte kvinnorna på ett otrevligt sätt kunde orsaka ytterligare stress och oro. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnor utsatta för våld i nära relation ska känna tillit till vårdpersonal och våga berätta om våld. Det behövs en större kunskap om våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården samt att frågan om våld behöver ställas rutinmässigt. Därför bör det finnas rutiner på hur och när frågan ska ställas samt vad för information och hjälp som hälso- och sjukvårdspersonalen ska ge kvinnan. / Background Women all over the world are exposed to intimate partner violence. The violence causes physical, psychological and sexual harm and suffering. Women exposed to violence seek care in all different instances of health care. Several studies indicate that health personnel do not receive sufficient training and lack knowledge about intimate partner violence. As a result, health personnel lack the competence to identify victims of violence and avoid asking questions about violence, which may risk that these women do not receive the right care. Current research needs to be compiled to increase healthcare personnel’s knowledge and understanding of intimate partner violence and what is required for good care of women exposed to intimate partner violence. Aim The aim of this study was to describe women, exposed to intimate partner violence, their experiences of meeting with health care personnel. Method The study has been written using the method non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using relevant keywords for the purpose of the study. To ensure a good quality, all 15 articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. The result was compiled with an integrated data analysis. Results Two main categories, four subcategories and one secondary finding were identified based on the articles, which described women exposed to intimate partner violence and their experiences of the meeting with health personnel. The main categories were; the safe meeting with health personnel, the unsafe meeting with health personnel, but also a secondary finding; factors that prevent disclosing violence. An empathetic approach and active listening by healthcare personnel constituted a safe meeting with health personnel. Health personnel who lacked this approach and treated the women in an unpleasant manner could cause further stress and anxiety. Conclusions This literature review showed that good treatment is a prerequisite for abused women to trust healthcare personnel and to talk about violence. There is a need for greater knowledge about intimate partner violence within healthcare and the question about violence needs to be asked routinely. Therefore, there should be routines on how and when the question should be asked, as well as what information and help the health personnel should provide these women.

Auditor independence is a well-discussed topic. Previous research shows that it is difficult to know where to draw the line of independence and highlights several factors that affect the auditor's independence in a negative direction. However, there is a lack of studies on how auditors' independence is affected by being active in a smaller city. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of how auditors' independence is affected by operating in smaller cities. To achieve the aim, a qualitative method has been used, in the form of semi-structured interviews with accountants operating in smaller cities. The results of the study show that there are certain problems with being an active accountant in a small town. It can be stated that the familiarity threat is more tangible, which is natural as relationships and contact networks become more intertwined. However, this does not mean that the auditors compromise their independence, but it requires higher demands on the individual auditor's morals and integrity in his professional role in order to withstand threats and pressure. Threats of self-interest and threats of self-review were also threats that increased in the smaller city. However, these threats could be counteracted through implemented procedures, which resulted in these threats not being considered to affect the auditors' independence. Something that was considered to strengthen independence was the awareness of the importance of maintaining a good reputation and trust in the smaller city.

According to the World Health Organization (WHO), violence against women is defined as a public health problem. Violence can be expressed physically, psychologically, sexually, materially and economically and several forms of violence often occur in combination. Violence in close relationships is a particularly major public health problem and the most common form is that women are subjected to violence by a man with whom they have or have had a relationship. This has significant consequences for the exposed woman as well as relatives and society at large.  The aim of the study is to investigate societal actors' perceptions of the preventive work to combat men's violence against women in close relationships. The present study has used a qualitative method with a targeted sample with complementary snowball sample. Six people from different government agencies have been interviewed to create a more in-depth understanding of the preventive work.  The results show that political governance is a central part of preventive work, including through legislation and allocated resources. There are both obstacles and opportunities with the governance and there was a desire for more resources to prevent men's violence against women in close relationships. Success factors for the work are a well-functioning collaboration between the actors working together. Furthermore, there are perceptions that ignorance about violence in close relationships is widespread in society and that more knowledge is needed. It also emerged that knowledge about gender-changing measures is needed already in preschool to prevent violence from occurring.

Syftet med denna uppsats var att genom yrkesverksammas upplevelser undersöka hur våld i nära relationer mot äldre med demenssjukdom kan yttra sig och vilka möjliga orsaker som kan finnas. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio informanter genomfördes. Resultatet analyserades tematiskt med utgångspunkt i ålderism samt våld- och maktlöshetsteori. Resultatet påvisade enighet bland informantgrupperna kring orsakerna till att våld uppstår, en orsak var utmattning hos anhöriga. Flera riskfaktorer framgick i resultatet, som att anhöriga var motvilliga till att ta emot hjälp. Demenssjukdom i sig kan ses som en riskfaktor då funktionsnedsättningen kan orsaka att personen hamnar i beroendeställning till anhöriga samt att de inte alltid förstår sin utsatthet. I resultatet framkom att informantgrupperna uppfattade psykiskt våld samt försummelse som de mest förekommande typerna av våld. En slutsats som drogs var att stöd till anhöriga och hjälp i tid var viktigt för att motverka våld. / The purpose of this essay was to, through professionals, investigate how domestic violence against elderly with dementia can manifest and possible causes for violence. The essay had a qualitative onset with focus group interviews as a data collection method, four focus group interviews with a total of ten informants was conducted. The result was analyzed thematically based on ageism and violence- and powerless-theory. The result showed that all informants perceived fatigue as a cause for violence. Several risk factors emerged from the result, for example a relative’s aversion to receive help. Dementia can be perceived as a risk factor since the disability may cause the person to become dependent on others. The informants perceived psychological abuse and neglect as the most common types of violence. A conclusion that could be drawn was that support for the relative and help in time was important to prevent and counteract violence.

Denna studie fokuserar på hur fenomenet sexuellt våld beskrivs som problem i det sociala arbetets fält. Dess syfte är att undersöka hur de som i sin yrkesutövning möter sexuellt våld uppfattar och definierar problemet. Studien utfördes ur kvalitativ ansats och genomfördes medelst halvstrukturerade intervjuer, vars resultat sedan analyserades genom genusteori och feministiska perspektiv. Dess övergripande resultat visar att problemet sexuellt våld i socialt arbete förstås som ett särskilt svårt och känsligt problem med tydliga kopplingar till föreställningar om kön. Det beskrivs som nära knutet till andra typer av våld men särskiljs genom sin anknytning till sex och sexualitet. Av studien framgår vikten av att utmana vår förståelse av genus och att söka mer kunskap om problemet sexuellt våld för att kunna arbeta vidare med problemet på ett adekvat sätt. / This study focuses on how the phenomena of sexual violence is formulated as a problem within the field of social work. The purpose of the study is to examine how those who face the problem of sexual violence in the execution of their duties perceive it and and define it. The study was performed from a qualitative viewpoint and was conducted through semi-structured interviews, the results of which were consequently analyzed using gender theory and feminist perspectives. The overall result indicates that the problem of sexual violence is considered an especially complicated and sensitive subject, and largely subject to individual respondents conceptions about gender. Sexual violence is generally perceived as closely linked to other types of violence, but also differentiated by its connection to sex and sexuality. This study reveals the importance of challenging our understanding of gender and of seeking additional knowledge in order to further our understanding of sexual violence in order to appropriately work with it in the future.

Domestic violence occurs in our society on a daily basis. This entails that children are both exposed to and witness violence in their home. Domestic violence is considered one of the most serious risks to children's health and development. It is therefore important to protect children against this violence. The purpose of this study has therefore been to gain an increased understanding of how social workers' view investigations concerning children who have experienced domestic violence. The aim of this study has also been to investigate social workers' perceived experiences of the opportunities and limitations they have to protect these children. In this study, a qualitative method of semi-structured interviews has been used to interview five social workers'. To analyze the results of the study, previous research, the ecology of human development theory by Bronfenbrenner, and Lipsky's theory of street-level bureaucrats were used. The study found that social workers' have clear procedures that they follow in cases of violence, and that these can provide security for both the social workers' and the families. The social workers also describe that it is important to map risk factors in children's lives, as well as to be aware of their own prejudices when meeting with the families. The social workers' also describe that they can draw attention to various consequences in both the short and long term, which children develop due to the violence. In order to prevent these consequences, it is therefore important that social services become aware of children who experience domestic violence as early as possible. The study also found that the social workers' in their work can identify and promote individual protective factors for these children. The social workers' also present opportunities and limitations that affect their discretion while working with children who have experienced domestic violence. Limitations that are highlighted are insufficient interventions, parents who do not admit violence, parents who do not want to receive interventions and expectations. Opportunities presented are the social workers' motivational work and experiences.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och påverkar samhället negativt. Kvinnor utsatta för våld kommer ofta i kontakt med sjukvården på grund av fysiska eller psykiska skador. Sjuksköterskor har därmed en central roll i att upptäcka dessa kvinnor för att kunna ge den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgår från tio originalartiklar som analyserats med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Det första temat som identifierades var Barriärer för att identifiera kvinnor utsatta för våld med subtemana: Brist på kunskap och utbildning, Bristande arbetsmiljö, Kulturella utmaningar samt Sjuksköterskors känslor. Andra temat var Faktorer som underlättar identifieringen för kvinnor utsatta för våld med subtemana: Sjuksköterskors kompetens och strategier samt Arbetsplatsens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barriärer samt underlättande faktorer som påverkade identifieringen av kvinnor utsatta för våld. Utifrån dessa framgick att det behövs ökad kunskap och tydligare riktlinjer på arbetsplatsen för att sjuksköterskor ska kunna ge en god personcentrerad vård samt för att öka identifieringen. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and have a negative impact on women and society. Women exposed to violence often encounter the healthcare system because of physical or psychological injuries. Nurses therefor have a central role in discovering these women to provide the help they need. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature study with a qualitative approach based on ten original articles that have been analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis method. Results: The first theme that was identified was Barriers to identifying women exposed to violence with subthemes: Lack of knowledge and training, Inadequate work environment, Cultural challenges and Nurses' feelings. The second theme was Factors that facilitate identification of women exposed to violence with subthemes: Nurses' competence and strategies and Importance of the workplace. Conclusion: Nurses experienced barriers and facilitating factors that affected the identification of women exposed to violence. Based on these, it became clear that increased knowledge and clearer guidelines are needed in the workplace for nurses to be able to provide good person-centered care and to increase identification.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer orsakar stora samhällskostnader, samt skador hos offren vilket leder till behov av akutsjukvård. Därav krävs rätt beredskap hos de sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att på akutmottagningar bemöta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien bestod av en kvalitativ metod med ett urval på sexton sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar i Västra Götaland och som haft kontakt med en kvinna där misstanke om våld i nära relationer funnits. Vid insamlingsmetoden besvarade informanterna nio frågor i ett digitalt frågeformulär som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: misstanke att allt inte står rätt till, viktigt att skapa trygghet, hinder för skapandet av en trygg miljö och förekomst av rutiner. Resultatet pekade på avvikande beteende hos de våldsutsatta kvinnorna och anhöriga, samt förekomsten av suicidförsök eller intoxikationer orsakade av en rädsla för närstående. Behov av kontinuitet i vården, skapandet av tillit, användning av utbildade tolkar, utbildning och mer personal uttrycktes. Konklusion: Resultatet tyder på ett behov av gemensamma rutiner, mer utbildning, mer personal och tid till samtal. Det är även viktigt att alltid ställa frågor om våld i nära relationer. / Background: Violence against women in close relationships causes high societal costs and injuries, leading to the victims needing emergency care. Therefore, the nurses who work at the Emergency department require proper preparedness.  Purpose: Describing nurses’ experiences of encountering violence against women in close relationships at the Emergency department. Method: The study consisted of a qualitative method with a selection of sixteen nurses who worked at Emergency departments in Västra Götaland and who had contact with women with a suspicion of violence in close relationships. During the collection, the informants answered nine questions in a digital questionnaire analyzed with qualitative content analysis.  Results: Four main categories were identified: the suspicion that not everything is as it should be, the importance of creating security, barriers to creating a safe environment and prevalence of routine. The result pointed at deviating behaviors, the occurrence of suicidal attempts or intoxication caused by fear of a relative. A need for care continuity, creating trust, using educated interpreters and educated healthcare staff was presented.  Conclusion: There is a need for a standard routine, educated staff and time for conversation. Also, it is essential to ask about violence in close relationships.

Våld i nära relationer är idag ett stort samhällsproblem och akutmottagningar är vanligen den första och enda kontakten den utsatta personen har med sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskor på akutmottagningar identifierar denna patientgrupp för att kunna erbjuda stöd och eventuellt förhindra ytterligare och mer allvarliga skador samt bråd död. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och handlägga patienter som utsatts för våld i nära relationer på akutmottagning. Metoden som användes för att besvara syftet var en allmän litteraturöversikt med strukturerad ansats. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. Vid sökning i databaserna användes årsintervallet 2010 till 2020. Som analysmetod valdes integrerad analys då det möjliggjorde att olika metodologier användes. Resultatet består av femton vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser både hinder, möjligheter samt känslomässiga erfarenheter kring identifiering och handläggning av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Påverkansfaktorer som framkom i resultat var tidsbrist, brister i akutmottagningens miljö, bristande kunskaper om handläggning och identifiering av våld i nära relationer, teamarbete, träning och erfarenheter, trygg vårdmiljö och sjuksköterskans ansvar, personliga erfarenheter och professionella erfarenheter. Slutsatsen påvisar att dessa olika faktorer möjliggör och hindrar identifiering och handläggning i våld i nära relation. Utbildningsinsatser i ämnet skulle kunna medföra förändringar i attityder, kunskap samt bidra till en ökad förståelse för de våldsutsatta patienterna i nära relation. Det skulle också kunna leda till att riktlinjer utvecklas och förbättras för att medföra en bättre och säkrare vård för denna patientgrupp samt en eventuellt bättre arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonal på akutmottagning. / Violence in close relationships is today a major societal problem and emergency department are usually the first and only contact the vulnerable person has with healthcare. It is important that nurses in emergency departments identify this patient group in order to be able to offer support and possibly prevent further and more serious injuries and sudden death. The aim of the study was to describe nurses' experiences of identifying and treating patients who have been subjected to violence in close relationships in the emergency department. The method used to answer the purpose was general literature review. Data collection took place in Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. When searching the databases, the annual interval 2010 to 2020 was used. Integrated analysis was chosen as the analysis method as it made it possible to use different methodologies.The result consists of fifteen scientific articles. The results shed light on both obstacles, opportunities and emotional experiences regarding the identification and handling of patients who have been subjected to violence in close relationships. Influencing factors that emerged in the results were lack of time, shortcomings in the emergency room environment, lack of knowledge about handling and identification of violence in close relationships, teamwork, training and experiences, safe care environment and the nurse's responsibility. The conclusion shows that these various factors enable and hinder identification and handling of violence in close relationships. Educational initiatives in the subject could lead to changes in attitudes, knowledge and contribute to an increased understanding of the abused patients in close relationships. It could also lead to guidelines being developed and improved to lead to better and safer care for this patient group as well as a possibly better working environment for health care staff in the emergency department.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer ökar kraftigt i samhället. Konsekvenserna av att utsättas för våld är flera och ingriper både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar kvinnors livssituation. Akutmottagningen är den främsta vårdenhet som våldsutsatta kvinnor söker sig till. Arbetsstrukturen försvårar för sjuksköterskan att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor har ett ansvar att tidigt upptäcka tecken på våld. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med de våldsutsatta kvinnorna i nära relationer på akutmottagning. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två huvudteman presenterades i resultatet vilka var organisatoriska utmaningar och relationella utmaningar. Akutsjuksköterskor upplevde bris på tid och rutiner för att kunna möta och erbjuda god vård till våldsutsatta kvinnor. Det förekom också kunskapsbrist hos sjuksköterskor i omhändertagandet av dessa kvinnor. Sjuksköterskor upplevde även svårigheter i att skapa en god vårdrelation med våldsutsatta kvinnor vilket hindrade genomförandet av personcentrerad arbete. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och tydligare riktlinjer och rutiner i akutmottagningen för att kunna erbjuda god och säker vård för de våldsutsatta kvinnor. Arbetsgivaren behöver även minska arbetsbördan för sjuksköterskor då de upplever sin arbetsmiljö stressig och påfrestande. / Background: Violence against women in close relationships is increasing sharply in society. The consequences of being subjected to violence are multiple and affect both physical and mental stresses that affect women's life situation. The emergency department is the main care unit that abused women seek out. The work structure makes it difficult for the nurse to pay attention to abused women. Nurses have a responsibility to detect signs of violence early. Aim: To shed light on factors that affect nurses' meeting with the abused women in close relationships at the emergency department. Method: The study is literature-based on qualitative research consisting of 10 scientific articles. Findings: Two main themes were presented in the results, which were organizational challenges and relational challenges. Emergency nurses experienced a lack of time and routines to be able to meet and offer good care to the abused women. There was also a lack of knowledge among nurses in caring for these women. Nurses also experienced difficulties in creating a good care relationship with women exposed to violence, which hindered the implementation of person-centred work. Conclusion: Nurses need more training and clearer guidelines and routines in the emergency department in order to be able to offer good and safe care for women exposed to violence. The employer also needs to reduce the workload for nurses as they find their work environment stressful and exhausting.