Uppsatsens syfte var att undersöka hur personer som i yrket möter kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer upplever att mörkertalet för våldet ser ut, orsaker till anmälningsbenägenhetens låga nivå, samt hur Polisens arbete upplevs fungera mot våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer i Gävleborgs län, som genom arbetet mött kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Uppsatsen undersökte hur intervjupersonerna som arbetar på myndigheter som Polismyndigheten och Socialtjänsten samt organisationer som kvinnojourer eller brottsofferjourer uppfattar mörkertalet och dess orsaker. I resultatet framkom att den våldsutsatta individens individuella förutsättningar uppfattades styra sökandet efter stöd. Ävenbemötandet från myndigheter och andra organisationer var avgörande. Andra framträdande slutsatser var att intervjupersonerna hade uppfattningen att Polisens arbete behövde förbättrad kompetens för området våld i nära relationer, trots att de flesta var nöjda med Polisens arbete. Mörkertalet upplevdes vara okänt och svårdefinierat. / The aim for this study was to research the perception of hidden statistic according to workers that meet victims of domestic violence and causes for the low level of propensity to report. As well as research how, the policing works against domestic violence. This was implemented through qualitative semi-structured interviews with people in Gävleborg, who works with victims of domestic violence. The study showed the perceptions of the people working at authorities like the Police, Social services, or voluntary organizations like girl- and women’s shelters. It emerged that victims' individual and interpersonal prerequisites perceived as guiding their help-seeking but that reply from the authorities was crucial. Other prominent conclusions were that interviewees inherited the perception that policing had to improve their knowledge and competence in this field, despite the majority were satisfied with the policing. The interviewee’s thought hidden statistics has unknown extent and is difficult to define.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

No description available.

Men's violence against women in couple relationships is a global growing social problem that occurs in all countries regardless of religion, social class or social and economic conditions. The United Nations (UN) is constructing men's violence against women as a global pandemic that is constantly on the rise, and as the most widespread and socially accepted violation of human rights. Violence maintains individual positions of power and is thus a violation of women's human rights.The purpose of this qualitative study was to investigate how women exposed to violence describe their experiences of violence in hetrosexual relationships, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship. The study was based on the documentary series Våldsam kärlek",(”Violent love”) which depicts the subjective experiences of violence by four women exposed to violence. Theories about the gender power perspective, the normalization process and the breakup process were applied in the study for a deeper understanding for the subject. The results from the study show that men's violence against women involves physical, psychological and sexual violence, where violence escalates gradually. The results from the study show that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett brott som leder till stora samhällsproblem. Fler kvinnor än män blir utsatta och 25 % av kvinnor i Sverige uppger att de någon gång har blivit utsatta för våld i nära relation. Kvinnor som råkar ut för våld söker oftare vård än andra kvinnor. Sjuksköterskorna har en betydande roll att upptäcka och identifiera våldsutsatta kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att möta kvinnor som utsätts förvåld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat: Består av tre huvudteman; skapa vårdande miljö, svårigheter i den professionella rollen samt förutsättningar och hinder i mötet med kvinnan. Dessa tre huvudteman skapades utifrån de åtta underteman som är; identifiera våld i nära relationer, skapa tillit och trygghet, behov av kunskap och kompetensutveckling, att inte kunna agera professionellt, osäker i det professionella ansvaret, att bära med sig arbetet hem, hinder som gör att frågan inte ställs och betydelsen av att vara erfaren. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever bristande kunskap och träning i ämnet. Erfarenhet har betydelse i att identifiera kvinnor samt ställa frågan om våld. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning om våld i nära relationer samt kunskap i hur kvinnorna ska bemötas för att kunna erbjuda god vård. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a crime that lead to major societal problems. More women than men are exposed to intimate partner violence and 25% of women in Sweden says that they have been exposed to IPV. Women who suffers from violence seeks medical care more often than other women. Nurses have a significant role to find and identify women how have been exposed for intimate partner violence. Purpose: To describe nurses experiences of encountering women who are exposed to intimate partner violence. Method: A literary overview based on 14 scientific articles. Result: Consists of three main themes; create a caring environment, difficulties in the professional role and conditions and obstacles in the encounter with the women. These three main themes was created based on the eight sub themes that are; identify IPV, create trust and security, need for knowledge and skill development, not being able to act professionally, uncertain in the professional responsibility, carry the work home, obstacles that prevent the question from being asked and the impact of being experienced. The result indicates that nurses experience lack of knowledge and practice in IPV. More experienced nurses consider that they have the acilities to identify women and ask the question. Conclusion: It’s important that nurses receive education in IPV and knowledge about how to treat the women to provide good care.

Introduktion: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer [VNR]söker ofta sjukvård, detta ger vårdpersonal en unik möjlighet och ett stort ansvar att fånga upp och hjälpa dem. Därför är det väsentligt att beskriva kvinnors upplevelser av vården och identifiera önskat bemötande. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet av vårdpersonal, samt hur de önskar att bli bemötta angående sin situation. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie som granskat kvalitativa originalartiklar. Efter kvalitetsgranskning valdes tio studier som svarade mot studiens syfte. Efter noggrann genomläsning och diskussion utformades ett resultat med två teman och flera kategorier. Resultat: Kvinnorna beskrev främst barriärer de upplevt i mötet med vårdpersonal. Dessa barriärer började redan innan mötet med rädsla för vad som kunde hända om de sökte hjälp. Stress, tidsbrist och bristande kontinuitet i mötet med vården förhindrade uppbyggnad av den förtroendeingivande relation som beskrevs som essentiell för att kvinnan skulle känna trygghet. Kvinnorna upplevde även olika faser i hur redo de var att berätta och hantera våldsutsattheten. Skam, skuld och informationsbrist var andra barriärer. Rätt information vid rätt tidpunkt begränsade informationsbristen. Planscher och broschyrer på toaletter, i väntrum och i mottagningsrum upplevdes väldigt uppskattat. Direkta frågor och en motivering till varför frågan ställdes uppskattades av majoriteten av de studerade kvinnorna. Slutsats: I bemötandet av vården upplevde kvinnorna en mängd barriärer. Dessa kan överkommas med rätt information, en trygg miljö och en icke dömande och kontinuerlig personal-patientrelation, där kvinnans autonomi respekteras. / Introduction: Women exposed to Intimate Partner Violence [IPV] often seek medical care, which gives healthcare providers [HCP] a unique opportunity and a great responsibility to help. The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience encounters with HCP and how they want these encounters to be. Method: This is a descriptive study that examines qualitative original articles. After quality reviewing, ten articles that met the study criteria were chosen. The articles were independently read and then discussed to form a result, consisting of two themes and several categories. Result: The women primarily described experiences of different obstacles they faced in the encounter with HCP. These obstacles started with fear for what could happen if they disclosed the violence. Shame, guilt and lack of information were other barriers. Stress, lack of continuity and of time hindered the essential patient-provider relationship from growing. The women also experienced different stages of readiness in dealing with the IPV. Adequate information at the right time and in the right way could reduce the lack of information. Posters and brochures in waitingrooms, bathrooms and meeting rooms were appreciated. A majority of the studied women appreciated direct questions as well as a motivation why they were asked. Conclusion: The women experienced obstacles when meeting HCP. These obstacles could be overcome through correct information, a safe environment, and a safe, non-judgemental patient-provider relationship, where the women’s autonomy is respected.

Bakgrund Våld i nära relationer är en av de mest förekommande formerna av våld som kvinnor utsätts för runtom i världen. En orsak som försvårar arbetet är att den utsatta och gärningsmannen har en känslomässig relation till varandra. Hälso- och sjukvården bär på ett ansvar vid mötet med dessa kvinnor och sjuksköterskan spelar en nyckelroll i att främja en trygg och professionell relation med patienten. I dagsläget är utbildning inom området för hälso- och sjukvårdspersonal knapp, vilket kan orsaka onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod Som metod för den här litteraturöversikten valdes en icke-systematisk design, vilken genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Dessa kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman och subteman. Resultat Resultatet redovisades genom två huvudteman: Det icke-vårdande mötet – upplevelse av en bristfällig vårdrelation samt Det vårdande mötet – upplevelse av en givande vårdrelation. De subteman som identifierades under Det icke-vårdande mötet var: Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam, Otrygghet, nonchalans och att inte bli tagen på allvar, Brist på empati samt Bristfällig information och uppföljning. De subteman som identifierades under Det vårdande mötet var: Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld samt Delaktighet och stöd. Slutsats Det framkom att kvinnor utsatta för våld i nära relationer har många gemensamma upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Återkommande var Oro inför avslöjandet och dess konsekvenser, Skuld och skam samt Bristfällig information och uppföljning, Trygghet, empati och att vara sedd, Att få frågor om våld och Delaktighet och stöd. Resultatet tyder på att det finns en bristande kunskap i ämnet hos hälso- och sjukvårdspersonal samt att det är av vikt att stärka medvetenhet gällande bemötande av denna patientgrupp. / Background Intimate partner violence is one of the most common forms of violence affecting women around the world. The problem with intimate partner violence is that the perpetrator and the victim have an emotional relationship with each other. The health care professionals have a great responsibility in the meeting with these women and the nurse has an important role in establishing a safe environment for the patient. Today, the supply of education in the field for health care professionals is low. Subsequently, this can lead to unnecessary suffering for the patient. Aim The aim of this literature review was to illustrate abused women’s experiences of the encounter with health care professionals. Method A non-systematic literature review was conducted based on 17 scientific articles of both qualitative and mixed study design. These articles were obtained from the databases,PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University’s assessment basis for classification and quality review Aft,er the quality examination of the chosen articles, an integrated data analysis was performed, and the result subsequently grouped into two main themes with sub themes. Results Two main themes were identified: The non-caring encounter – experience of a deficientcare relationship and The caring encounter – experience of a rewarding care relationship. The sub themes that were identified were: Anxiety about the disclosure and its consequences, Guilt and shame, Insecurity, nonchalance, and a feeling of not being taken seriously, Lack of empathy and Lack of information and follow-up. Furthermore, the subthemes regarding the second theme were Security, empathy and feeling of being seen, To receive questions about violence and Participation and support. Conclusions Women exposed to intimate partner violence had many experiences in common when meeting with health care professionals. Anxiety about the disclosure of the violence and its consequences, Guilt and shame, and Lack of information were mentioned. Furthermore Security, To receive questions about violence, and Participation and support were illustrated. The results indicate that there is lack of knowledge in the field among healthcare professionals and that it is important to strengthen awareness regarding treatment of this patient group.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, och även om prevalensen till viss del är svårmätt så tyder forskningen på att omkring sju procent av Sveriges befolkning någon gång under livet drabbas. Internationella siffror tyder på att prevalensen i världen är omkring densamma som i Sverige och WHO arbetar med påtryckningar världen över för att få kvinnofridsfrågan på agendan. Sjuksköterskor på akutmottagningen träffar ofta våldsutsatta patienter då det är väldokumenterat att denna patientgrupp söker akutsjukvård i högre grad än övriga befolkningen, även av orsaker som inte har någon direkt koppling till våldsutsattheten. Socialstyrelsen menar i sin kunskapsöversikt ”Att se, vilja veta och att våga fråga” att screening för våldsutsatthet bör utföras i verksamheter med uppföljningsmöjlighet, såsom mödravård och psykiatri, och exkluderar akutsjukvården från denna rekommendation.  Att möta våldsutsatta patienter på akutmottagningen ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga till kommunikation, patientcentrerad vård, uppbyggnad av förtroende och teamarbete.   Denna studie hade till syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelse av samtal med patienter på akutmottagningen om våld i nära relationer.   Studien genomfördes under våren 2016 som en intervjustudie där sju sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades enligt metoden induktiv innehållsanalys.   Resultatet visar att sjuksköterskorna möter både förenklande och försvårande faktorer gällande utbildning, arbetsmiljö och teamarbete, samt att sjuksköterskorna präglas av en vilja att hjälpa våldsutsatta patienter trots att samtalet ibland upplevs som svårt. Patientens egen förmåga och vilja att tala om sin våldsutsatthet påverkar sjuksköterskans samtal i stor utsträckning.   Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver utbildning och kontinuerligt stöd för att kunna möta denna till stor del osedda patientgrupp på ett sätt som blir förenligt med den personcentrerade vården, särskilt då miljön på akutmottagningen försvårar känsliga samtal med utsatta patienter. / Intimate partner violence (IPV) is a social problem, and although the prevalence is difficult to measure accurately, research indicates that somewhere around seven percent of the Swedish population is affected at some point during their lives. International numbers indicate that worldwide prevalence is about the same as in Sweden, and WHO is continuously pressuring governments around the world to put women’s’ health issues on the agenda. Nurses in emergency departments frequently encounter victims of intimate partner violence as it is well known that this patient category seeks emergency care to a higher degree than the average population, even from causes not directly associated with violence. In their systematic review “To see, want to know and to dare to ask”, The Swedish National Board of Health and Welfare claim that there is significant support for screening for IPV in health care settings better equipped for monitoring and follow-through, such as prenatal care and psychiatry, and emergency care is excluded from these recommendations. Encountering survivors of IPV in the emergency department demands that nurses are well equipped with competence in communication, patient centered care, trust building and teamwork.   The aim of this study was to describe nurses’ experiences in patient interviewing about intimate partner violence in an emergency department setting.   The study was carried out as an interview study during the spring of 2016, and seven nurses in an emergency department of southern Sweden were interviewed. The collected data was analyzed through inductive content analysis.   Results indicate that nurses encounter both facilitators and barriers regarding education, working environment and teamwork, and that the nurses are characterized by a strong will to be of assistance to survivors of IPV even though it may be a difficult topic to address. The patient interview is also strongly influenced by the patient’s own will and ability to talk about being subjected to IPV.   In conclusion, nurses in emergency departments need to be continuously educated and supported to be able to care for this largely unseen group of patients in a way that coheres with person centered care, especially since the physical environment in the emergency department makes sensitive issues harder to address.

Bakgrund: I Sverige är barnmisshandel olagligt, ändå förekommer det och skapar förödande konsekvenser för barnen. Sjuksköterskor har en skyldighet att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Trots detta är anmälningsbenägenheten låg. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och hantera situationer där ett barn misstänks bli utsatt för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien framkommer det fyra huvudkategorier som besvarar syftet. Svårt att bemöta föräldrarna, Svårigheter i att anmäla, Osäkerhet i identifiering, bedömning och definition samt Behov av stöd. Huvudfynden som framförs är en upplevd känslomässig påfrestning vilket försvårar arbetet runt fallet och att vara professionell. Även en osäkerhet och okunskap kring hur patientfallen ska hanteras. Slutsats: Den gemensamma upplevelsen var osäkerhet som är ett återkommande begrepp i sjuksköterskans upplevelser. Osäkerheten fanns både i att definiera, identifiera, bedöma samt anmäla. Det framkommer ett behov av bättre stöd från kollegor och tydligare riktlinjer för att stärka sjuksköterskan i att hantera situationen. / Background: In Sweden, child abuse is illegal, yet it still occurs and creates devastating consequences for children. Despite nurse’s obligation to report suspected child abuse, there is a low tendency to report. Aim: To shed light on the nurses’experience of responding to and handling situations where a child is suspected of being exposed to violence in close relationships. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Results: In the study, four main categories emerged. Difficult to meet the parents, Difficulties in reporting, Uncertainty in identification, assessment and definition and A need for support. The main findings that are presented are a perceived emotional strain which makes it more difficult to be professional in the situation. Also an uncertainty and ignorance about how patient cases should be handled. Conclusion: The common experience was uncertainty, which is a recurring concept in the nurses’ experiences. The uncertainty existed in defining, identifying, assessing and reporting. There is a need for a better support system including support from colleagues and clearer guidelines that focus on strengthening the nurse’s ability to handle situations of abuse

Bakgrund Sedan 1970-talet har studier visat att män och kvinnor utövar våld i nära relationer till liknande grad. Även senare år har studier genomförts som visar att både män och kvinnor kan utöva och vara utsatta för våld i nära relationer. Män som blivit utsatta för våld i nära relationer söker hjälp både hos informella resurser som familj och vänner, samt hos formella resurser som hälso- och sjukvårdspersonal och hjälporganisationer. Männen upplever att de har blivit hjälpta till olika grad. Majoriteten av de män som sökt hjälp från olika hjälporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjälpsamma, och många gånger har männen upplevt att de blivit dåligt bemötta. Syfte Syftet var att beskriva hur amerikansk hjälppersonal arbetar med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer samt deras tankar och upplevelser runt våldet. Metod Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Hjälppersonalens arbete med heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer, samt deras tankar och upplevelser runt våldet resulterade i tre övergripande teman. Tema ett handlar om de män hjälppersonalen kommer i kontakt med. Tema två behandlar hur hjälppersonalen förhåller sig och arbetar i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer samt hur de arbetar med ämnen runt männen. Tema tre handlar om hjälppersonalen som arbetar med männen, deras tankar och upplevelser om våldet samt om samhället och heterosexuella män utsatta för våld i nära relationer. Slutsats Hjälppersonalen mötte män som upplevde olika typer av våld, reagerade och hanterade våldet på olika sätt. Deras arbete med heterosexuella män som utsatts för våld i nära relationer bestod av direkt arbete med männen utifrån deras behov och administrativt arbete för att på diverse sätt underlätta männens hjälpsökande. En annan del av hjälppersonalens arbete bestod av att nå ut till samhället och dess olika professioner. Arbetet påverkade hjälppersonalen på varierande sätt, bland annat kunde arbetet vara givande. Starka barriärer uppgavs vara extra viktigt för att inte påverkas negativt av sitt arbete.