Personbilsflottan står för en stor andel av de globala CO2-utsläppen och genom vidare implementering av alternativa drivmedel kan transportsektorn i framtiden bli mer hållbar. Tekniken kring elbilar vad gäller bland annat batteriets kapacitet och bilens prestanda har under de senaste decenniet gjort stora framsteg där elbilen idag är direkt konkurrerande med en bil driven på fossila bränslen i många avseenden. Denna rapport kartlägger de drivande faktorer och hinder som elektrifieringen av personbilsflottan står inför utifrån tre perspektiv; elbilens batteri, laddningsinfrastrukturen och politiska styrmedel. Metoden för arbetet har varit en litteraturstudie samt en enkätstudie där resultatsammanställningen av varje perspektiv underströk vilka de kritiska faktorerna är. Vad gäller elbilsbatteriet visar resultaten att prisutvecklingen tillsammans med den tekniska utvecklingen av batterierna är en stor drivande kraft. Däremot är den begränsade körsträckan och batteriets känslighet vad gäller degradering av batterihälsa ett hinder. Fortsättningsvis visar resultaten att laddning som till stor andel kommer ske i hemmet är en stor drivande kraft som minimerar vikten av de hinder som består i höga investeringskostnader och påfrestningar på elnätet. Enkätstudiens resultat visar att individer ej uppfattar elbilens kortare körsträcka eller laddning som ett problem i lika stor utsträckning som litteraturstudien föreslog. Det framgick att en stor drivande kraft är politiska styrmedel då resultatet stödjer att en klar majoritet av enkätdeltagarna skulle köpt en elbil om köpkostnaden hade varit densamma som för en bensin-/dieseldriven bil. En diskussion om omställningen till el i utsläppstunga industrier inklusive transportsektorn visar att störst förändring kan ske i länder så som Sverige, Finland och Island där ländernas elmix till stor andel utgörs av renproducerad el. Avslutningsvis konstateras det att synergieffekter av utvecklingen bör tas till vara på och applicerar i andra industrier där en utökad elektrifiering är möjlig. / The passenger car fleet accounts for a large proportion of global CO2 emissions and through further implementation of alternative fuels, the transport sector can become more sustainable in the future. The technology of electric cars in terms of performance and battery capacity has, in the last decade, made great progress where the electric car today is directly competing with a car driven on fossil fuels in many respects. This report identifies the driving factors and obstacles that the electrification of the passenger car fleet faces from three perspectives; electric car battery, charging infrastructure and political instruments. The method for the work has been a literature study as well as a survey study where the results compilation of each perspective emphasized what the critical factors are. With regard to the electric car battery, the results show that the price trend together with the technical development of the batteries is a major driving force. However, the limited mileage and the sensitivity of the battery to degradation of battery health is an obstacle. Continuing, the results show that charging, which to a large extent will take place in the home, is a major driving force that minimizes the weight of the obstacles that consist in high investment costs and stress on the electricity grid. The results of the survey show that individuals do not perceive the shorter driving distance or charge of the electric car as a problem to the same extent as the literature study suggested. It turned out that a major driving force is political instruments as the result supports that a clear majority of the survey participants would have bought an electric car if the purchase cost had been the same as for a gasoline / diesel driven car. A discussion of the transition to electricity in emission-heavy industries, including the transport sector, shows that the greatest change can take place in countries such as Sweden, Finland and Iceland, where the countries' electricity mix is ​​largely made up of clean electricity. Finally, it is stated that synergy effects of the development should be exploited and applied in other industries where increased electrification is possible.

The construction sector is the largest producer of waste in the European Union (EU) and each EU member state needs to take the necessary steps to reduce the quantity of construction waste. Similarly, Sweden's construction and demolition (C&D) sector generates the majority of the country's waste. Consequently, Sweden is now striving to make its construction operations more sustainable. With an emphasis on the function of a Swedish property owner, this study attempts to explore ways of managing materials and waste from interior office remodeling projects in a sustainable manner andinvestigate challenges and opportunities while getting insights and viewpoints from different parts of the value chain. The study additionally explores what measures the property company can apply to enhance their sustainable efforts.To accomplish this, coding and thematic analysis were conducted on data obtained from semi-structured interviews with relevant stakeholders, articlesfrom peer-reviewed journals and grey literature, alongside observations gathered from site visits. The analysis resulted in nine themes that highlightthe challenges and opportunities within sustainably managing material and waste from remodeling projects. The identified themes were (1) Regulations and strategies, (2) Economic aspects, (3) Stakeholder impact, (4) Collaboration, (5) Routines, (6) Material and waste management, (7) Reuse market, (8) Quality of product and (9) Digital systems. The study discusses the findings and initiatives that support sustainable operations in interior office renovation projects and concludes with suggestions for future work and recommendations for the property company.

A significant share of the global climate change impacts can be attributed to the construction sector. One mitigation strategy is increasing the use of biobased materials. Life cycle assessment (LCA) has been used to demonstrate the benefits of this, but forest complexities create uncertainty due to omission of key aspects. The aim of this thesis is to enhance understanding of the effects of increasing use of biobased materials in climate change mitigation of construction works with a life cycle perspective. Non-traditional LCA methodology aspects were identified and the climate impact effects of increasing the use of biobased materials while accounting for these was studied. The method applied was dynamic LCA combined with forest carbon data under multi-approach scenarios. Diverse case studies (a building, a small road bridge and the Swedish building stock) were used. Most scenarios result in impact reductions from increasing the use of biobased materials in construction. The inclusion of non-traditional aspects affected the results, but not this outcome. Results show that the climate mitigation potential is maximized by simultaneously implementing other strategies (such as increased use of low-impact concrete). Biobased building materials should not be generalised as climate neutral because it depends on case-sensitive factors. Some of these factors depend on the modelling of the forest system (timing of tree growth, spatial level approach, forest land use baseline) or LCA modelling parameters (choice of the time horizon, end-of-life assumptions, service life). To decrease uncertainty, it is recommended to use at least one metric that allows assessment of emissions based on their timing and to use long-term time horizons. Practitioners should clearly state if and how non-traditional aspects are handled, and study several methodological settings. Technological changes should be accounted for when studying long-term climate impacts of building stocks. / Irreversibel global påverkan på klimat och miljö måste undvikas och olika strategier som begränsar klimatförändringarna kan utnyttjas för att hantera denna utmaning. En betydande andel av de globala utsläppen av växthusgaser kan hänföras till byggsektorn i allmänhet och cementproduktion i synnerhet, och begränsningsstrategier söker alternativ till fossil- och mineralbaserade resurser, med mindre påverkan, som exempelvis en ökad användning av biobaserade material i byggandet. Livscykelanalys (LCA) har använts för att demonstrera klimatnyttan av denna ökning, men skogens komplexiteter i samband med biogent koldioxid skapar osäkerhet i resultaten då de som genomför LCA-studier traditionellt utelämnar viktiga nyckelaspekter. Denna avhandling syftar till att öka förståelsen för effekterna av en ökad användning av biobaserade material för begränsning av byggandets klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Forskningsfrågorna formulerades med fokus på att identifiera icke-traditionell LCA-metodik, samt att bedöma miljöeffekterna av en ökad användning av biobaserade material med redovisning av dessa aspekter på olika nivåer, gällande enstaka konstruktioner och byggnadsbeståndet som helhet. Den metodik som används är dynamisk LCA i kombination med data om skogskolbalans, med analyser av flera scenarier med olika metodologiska antaganden. Fallstudier med olika kännetecken användes, nämligen en byggnad, en bilvägsbro och en uppskattning av det svenska byggnadsbeståndet på lång sikt. Resultaten bekräftar att en ökad användning av biobaserade material minskar klimatpåverkan av byggandet – en tydlig majoritet av de scenarier som analyserats för alla fallstudier resulterar i sänkt klimatpåverkan. Införandet av icke-traditionella LCA-aspekter påverkar resultatet, men förändrar inte att en ökad användning av biobaserade material resulterar i lägre långsiktig och kumulativ klimatpåverkan. Resultaten visar också att den maximala klimatbegränsningspotentialen endast nås genom att samtidigt införa andra tekniska lösningar med lägre klimatpåverkan. När det gäller LCA-metodik visar resultaten att antagandet att biobaserade byggnadsmaterial är klimatneutrala är en överförenkling eftersom deras klimatpåverkan beror på fallspecifika faktorer och därför bör inga generaliseringar göras. Några av dessa klimatpåverkande faktorer beror på modellering av skogssystemet i en dynamisk LCA; såsom när skogstillväxten antas börja i förhållande till avverkningen, den geografiska upplösningen för att analysera de biogena kolflödena dvs. som ett avverkningsbestånd eller på landskapsnivå och vad utgångsläget sätts till vid analys av skogens markanvändning. Andra faktorer beror på LCA-modellering, nämligen valet av integrerad tidshorisont för beräkning av klimatpåverkan, det antagna scenariot för avfallshantering och lagringsperioden för det biogena kolet i tillverkade produkter. För att minska osäkerheten i bedömning av klimatpåverkan av biobaserade byggmaterial rekommenderas användning av minst en mätmetod som gör det möjligt att bedöma koldioxidutsläppen baserat på tidpunkten på dessa, samt att tillämpa mätvärden med långa tidsperspektiv. Redovisning av icke-traditionella aspekter har en betydande effekt på klimatpåverkan av biobaserade byggmaterial. Utförare av analyser rekommenderas därför även att redovisa hur dessa aspekter hanteras och att ställa upp flera olika scenarier och analysera dessa med flera olika metodologiska inställningar. Slutligen rekommenderas att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen vid analyser av långsiktig klimatpåverkan av byggnadsbeståndet som genomförs med dynamiska värden för processer som äger rum i framtiden. / Para evitar impactos irreversibles a nivel global, es necesario mitigar el cambio climático. Una parte significativa de las emisiones globales de gases efecto invernadero puede atribuirse al sector de la construcción y la producción de cemento. Entretanto, se busca implementar estrategias de mitigación de bajo impacto, tal es el caso de incrementar el uso de materiales de origen forestal. El análisis de ciclo de vida (ACV) se aplica con frecuencia para demostrar los beneficios climáticos de este incremento, pero las complejidades relacionadas con el bosque y el carbono biogénico crean incertidumbre ya que los autores normalmente omiten ciertos aspectos clave. Esta tesis busca mejorar la comprensión de los efectos de un incremento en el uso de materiales de origen forestal en la mitigación del cambio climático en el sector de la construcción, bajo una perspectiva de ciclo de vida. Para ello se han formulado preguntas de investigación centradas en la identificación de los aspectos metodológicos no tradicionales del ACV que pueden afectar el resultado, así como en la evaluación de los efectos ambientales del aumento del uso de materiales biológicos en construcciones o en la construcción en existencia, mientras se toman en cuenta dichos aspectos. Los métodos aplicados incluyen el ACV dinámico en combinación con modelos del balance de carbón en el bosque, además del análisis de múltiples escenarios con diferentes configuraciones metodológicas y asunciones. Se utilizaron casos de estudio con diferentes características y sus respectivos productos equivalentes de referencia; un edificio, un puente para carretera pequeño y la construcción en existencia en Suecia a largo plazo. Los resultados confirman que el aumento del uso de materiales de origen forestal disminuye el impacto climático de la construcción, ya que la gran mayoría de los escenarios analizados para todos los casos de estudio resultan en reducciones del impacto climático. La inclusión de aspectos no tradicionales del ACV ha influido en los resultados, sin afectar el hecho de que incrementar el uso de material biológico se traduce en menores impactos climáticos acumulados a largo plazo. Los resultados también muestran que el potencial máximo de mitigación climática sólo se alcanza mediante la implementación simultánea de otras tecnologías de bajo impacto. En cuanto a la metodología del ACV, la tesis ilustra que la hipótesis de que los biomateriales de construcción son neutrales respecto a sus impactos climáticos es una simplificación excesiva, y demuestra también que los flujos de carbono biogénico deben ser tenidos en cuenta. El balance de carbono de los materiales de construcción de origen forestal depende de factores relacionados con el sistema forestal que son sensibles las circunstancias del caso de estudio; por lo que no deberían hacerse generalizaciones. De dichos factores, algunos dependen de los modelos usados para simular el sistema forestal; tales como la contabilización del punto temporal de ocurrencia de los flujos de carbono biogénico, la perspectiva espacial para medir estos flujos y la línea de base trazada para el sistema forestal. Otros factores dependen del modelo usado para el ACV, como la elección del horizonte temporal integrado para el cálculo del impacto, el escenario de disposición final y el período de almacenamiento del carbono biogénico en los productos. Para obtener conclusiones más robustas, se recomienda que los autores de estudios utilicen al menos un método adicional al GWP que les permita evaluar las emisiones de carbono basadas en el punto temporal de su ocurrencia, así como que se apliquen horizontes temporales a largo plazo en el uso de dichos métodos. Tener en cuenta los aspectos no tradicionales estudiados en esta tesis en estudios de ACV de materiales de construcción de origen forestal puede tener una influencia significativa en su impacto climático, por lo que se recomienda que los autores expongan claramente si estos aspectos se incluyen y cómo se incluyen. También se recomienda que se analicen múltiples escenarios con una variedad de configuraciones metodológicas alternativas. Por último, se recomienda tener en cuenta los cambios tecnológicos en los análisis a largo plazo de los impactos climáticos de la construcción en existencia, utilizando factores de impacto dinámico para los procesos que trascurran en el futuro. / <p>QC 20170517</p> / EnWoBio - Engineered Wood and Biobased Building Materials Laboratory

This research is an attempt to create a comprehensive assessment framework for identifying and assessing potential improvement options of cement production systems. From an environmental systems analysis perspective, this study provides both an empirical account and a methodological approach for quantifying the CO2 footprint of a cement production system. An attributional Life Cycle Assessment (LCA) is performed to analyze the CO2 footprint of several products of a cement production system in Germany which consists of three dierent plants. Based on the results of the LCA study, six key performance indicators are dened as the basis for a simplied LCA model. This model is used to quantify the CO2 footprint of dierent versions of the cement production system. In order to identify potential improvement options, a framework for Multi-Criteria Assessment (MCA) is developed. The search and classication guideline of this framework is based on the concepts of Cleaner Production, Industrial Ecology, and Industrial Symbiosis. It allows systematic identication and classication of potential improvement options. In addition, it can be used for feasibility and applicability evaluation of dierent options. This MCA is applied both on a generic level, reecting the future landscape of the industry, and on a production organization level re ecting the most applicable possibilities for change. Based on this assessment a few appropriate futureoriented scenarios for the studied cement production system are constructed. The simplied LCA model is used to quantify the CO2 footprint of the production system for each scenario. By integrating Life Cycle Assessment and Multi-Criteria Assessment approaches, this study provides a comprehensive assessment method for identifying suitable industrial developments and quantifying the CO2 footprint improvements that might be achieved by their implementation. The results of this study emphasis, although by utilizing alternative fuels and more ecient production facility, it is possible to improve the CO2 footprint of clinker, radical improvements can be achieved on the portfolio level. Compared to Portland cement, very high reduction of CO2 footprint can be achieved if clinker is replaced with low carbon alternatives, such as Granulated Blast Furnace Slag (GBFS) which are the by-products of other  industrial production. Benchmarking a cement production system by its portfolio product is therefore a more reasonable approach, compared to focusing on the performance of its clinker production. This study showed that Industrial Symbiosis, that is, over the fence initiatives for material and energy exchanges and collaboration with nontraditional partners, are relevant to cement industry. However, the contingent nature of these strategies should always be noted, because the mere exercise of such activities may not lead to a more resource ecient production system. Therefore, in search for potential improvements, it is important to keep the search horizon as wide as possible, however, assess the potential improvements in each particular case. The comprehensive framework developed and applied in this research is an attempt in this direction.

This paper sets out to analyze the observed wake effect at Block Island Wind Farm. A comparison is made between several wake simulation methods and the observed data at Block Island using analytic and CFD (Computational Fluid Dynamics) modelling methods.  The observed wake results at Block Island show a similar trend evident in earlier papers- a large power deficit found between the first two Wind Turbine Generators (WTGs) in the row followed by a slight variation in power along the row for the remainder of the WTGs. A noticeable difference is seen between the last two WTGs in the row where an increase in power is found. This increase in power is thought to be due to the alignment of the wind farm. Nevertheless, when the observed data is compared with the modeled results, the observed data seem to underestimate the wake effect due to misalignment issue with the nacelle wind direction measurement. A sensitivity analysis is conducted on the Wake Decay Constant (WDC) and Turbulence Intensity (TI) values. The results show a maximum power variation of ≈30% between a WDC value of 0.07 and 0.04 and ≈18% for TI values between 8% and 14%. The findings show that a value in the higher range of the examined WDC (0.06 and 0.07) and TI (12% and 14%) values represent a better comparison to the observed data. Nevertheless, it is not recommended to alter these parameters to fit the observed data. Furthermore, due to high uncertainty in the data measurements, and hence observed results, a clear conclusion indicating which wake model best represents the wake effect at Block Island cannot be stated.

Models showing the anthropogenic and natural flows of two sustainability indicators; carbon based GHG and energy (as work energy) have been made for the Swedish region Jämtland. The methodology used was inspired by the study sustainability analysis conducted on the small Danish island Samsø using the above two indicators. The aim was to upscale the methodology used for Samsø and make necessary adaptations for Jämtland in order to be able to evaluate sustainability in terms of global warming. We also wanted to study the linkages between research, education and regional sustainability initiatives. Working at a regional level has advantages compared to working at a national or global level, as socio-ecological processes can be covered more extensively to reach a deeper understanding of practical aspects. In parallel to this we have also been participating in local and regional sustainability activities to increase our understanding of practical approaches and human behaviour. Studies of the energy flows in Jämtland show that 46,000 TJ (88% renewable) flows into the region and about 31,000 TJ is exported. The remaining 15,000 TJ (63% renewable) drives ‘the machine Jämtland’. Added to this is about 4000TJ as matter. The total global warming potential (GWP20) impact of Jämtland (as carbon dioxide equivalents, CO 2eq ) indicating influence on the global mean temperature as radiative forcing) is an annual uptake of 2.4 Mton. The total regional emissions, as CO 2eq, from anthropogenic activities, including consumption, are 1500 kton. The region has large emissions of methane, 80kton (6700 kton CO 2eq ), mainly from mires, lakes and animals but also large uptakes of CO2 from assimilation in woody biomass. Jämtland can be regarded as relatively sustainable from several perspectives, but taking the large forests and a population of only 127,000 inhabitants into consideration, the total uptake of CO 2eq is not very large and of the 15,000 TJ driving Jämtland, 37% comes from non-renewable sources. From a national (and global) perspective Jämtland needs to perform better, in view of its considerable reserves of natural resources. How to increase long-term sustainability in the region is a complex issue that requires penetration from many perspectives. Modelling results presented here needs to be interpreted in a broader sustainability context, together with regional stakeholders, to serve as a base for future knowledge development and sustainability activities. / Två modeller har utvecklats för att studera antropogena och naturliga flöden av energi (exergi) och kolbaserade växthusgasflöden i Jämtland. Metodiken har inspirerats av en metodik för att göra hållbarhetsanalyser som genomförts för den lilla danska ön Samsø utifrån dessa båda indikatorer. Att arbeta på regional nivå har fördelar gentemot att arbeta på en nationell eller global nivå eftersom man har större möjligheter att gå ned på djupet både gällande samhälleliga processer och ekologiska processer. Kopplingen mellan siffror och faktiska skeenden blir tydligare. Parallellt med arbetet med de regionala modellerna har vi också deltagit i lokalt och regionalt arbete för att förståelsen omkring praktiska angreppssätt och mänskligt beteende. Studien av energiflöden i Jämtland visar att 46.000 TJ (varav 88% förnyelsebart) flödar in i regionen och 31.000 TJ exporteras ut och att resterande 15.000 TJ (varav 63% förnyelsebart) driver maskineriet Jämtland. Till detta kommer omkring 4000 TJ i form av material. Den totala GWP20-påverkan från Jämtland är ’kylande’ och motsvarar ett upptag av koldioxid-ekvivalenter årligen på 2.4 Mton, vilket ungefär motsvarar emissionen från225.000 genomsnittssvenskar. De totala antropogena emissionerna av CO 2eq , inklusive konsumtion, är 1500 kton. Regionen uppvisar betydande emissioner av metan, 80 kton (motsvarande 6700 kton CO 2eq ) från sjöar, myrar och våtmarker samt djur. Jämtland kan ur flera perspektiv betraktas som relativt hållbart, men tar man de enorma skogsarealerna och den i ett internationellt perspektiv blygsamma befolkningen på 127 000 personer i beaktande är hållbarheten mindre övertygande. Vidare är 37% av den energi som driver Jämtland faktiskt icke-förnyelsebar. Sett ur ett globalt perspektiv och med hänvisning till Jämtlands enorma naturresurser behöver Jämtland prestera bättre. Hur man skall kunna öka den långsiktiga hållbarheten är en komplex fråga som kräver belysning från flera olika perspektiv. Resultat som de som presenteras här måste tolkas tillsammans med regionala intressenter i ett bredare hållbarhetssammanhang för att kunna utarbeta lämpliga implementeringsstrategier. / <p>Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 4 (manuskript).</p><p>At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 4 (manuscript).</p>

For the past decades, sustainability enhancement has become a necessity for ensuring a brighter future for the coming generations. Promoting technologybased innovation is seen as the main path for reaching the ambitious sustainable development goals. However, the academic literature about innovation highlights the need for an open innovation approach because sustainable innovations require consideration of complex issues throughout the entire product life cycle. Building on previous research on external collaboration and radical sustainability-oriented innovation, this qualitative single case study aims at extending the knowledge by particularly focusing on collaborative capabilities in the early development stages of publicly funded networks. The empirical findings were obtained through nine semi-structured interviews, and they were supported by available documentation, from the selected European research and development consortium within smart paper-based electronics. The outcome of the thesis is a framework summarizing success factors and challenges for the identified themes; capability, expectation, disposition, communication, management, commitment, and experience. Furthermore, the findings suggest that decision-making, preconditions, resourcing, and commitment, are the four main differences when comparing to collaborative capabilities in small and medium-sized enterprises, and large companies. Concerning managerial implications, top-level managers should carefully consider the strategic objectives of participating in networks, to guarantee organizational and personal commitment. / Under de senaste decennierna har hållbarhetstänket blivit en nödvändighet för att säkerställa en ljusare framtid för kommande generationer. Att främja teknikbaserad innovation ses som en huvudväg för att nå de ambitiösa målen för hållbar utveckling. Akademisk litteratur om innovation framhäver emellertid behovet av en öppen innovationsstrategi, eftersom hållbara innovationer kräver överväganden av komplexa problem under produktens hela livscykel. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring externt samarbete och radikal hållbarhetsinriktad innovation, syftar denna kvalitativa fallstudie till att utöka kunskapen genom att särskilt fokusera på samverkansförmågor i de tidiga utvecklingsstadierna av offentligt finansierade nätverk. De empiriska resultaten erhölls genom nio semistrukturerade intervjuer och stöttades av tillgänglig dokumentation, från den utvalda europeiskt forsknings- och utvecklingskonsortium inom smart pappersbaserad elektronik. Resultatet av avhandlingen är ett ramverk som sammanfattar framgångsfaktorer och utmaningar för de identifierade teman; förmåga, förväntning, disposition, kommunikation, ledning, engagemang och erfarenhet. Dessutom tyder resultaten på att beslutsfattande, förutsättningar, resurser och engagemang är de fyra största skillnaderna när det gäller samarbetsförmågor i små och medelstora företag samt stora företag. Vad gäller ledarskap, bör chefer på toppnivå noga överväga de strategiska målen för deltagande i nätverk, för att garantera organisatoriskt och personligt engagemang

Sustainability has become a more and more important aspect within companies worldwide. Environmental aspects within companies are often connected to higher profits and increased corporate image. One field of importance, to create a more effective supply chain within companies, regards to the logistic process. An area within logistics is reverse logistics, which regards to the activities related to taking back goods, information or material from the consumer or customer to receive value from it or to dispose it. By reusing goods or material, reverse logistics together with handling solutions could form a return system. Implementation of a return system could moreover be related to circular economy, which means effective use of resources within a closed loop supply chain. By combining logistics, handling, return system and circular economy, a more effective supply chain could be achieved. The study aims to create a theoretical framework on how barriers can hinder implementation of a return system and to identify potential solutions. This is done by investigating two research questions, namely how industrial packaging is handled today and further to investigate the barriers and opportunities for a return system. The questions and the aim will be answered through a case study of the company Valmet AB where internal documentation has been examined and interviews has been conducted. In addition to this, theory has been reviewed and a life-cycle assessment has been performed to examine possible benefits of a return system. The study shows that there exist barriers and opportunities, where some of them are mentioned in the existing theory while others are scarcely investigated. In the relevance to previous research, new barriers that need further investigation have been identified, in relation to the studied industry. These are lack of internal communication, lack of time and location barriers. Moreover, the study shows that there exists environmental incentive for implementation of a return system. However, it is hard to guarantee economic profit, since there are unknown costs due to storage, personnel and refurbishing. Future research should further examine the new barriers in the context of combined theoretical dimensions. / Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt för företag i hela världen. Att arbeta med miljöaspekter inom företag är ofta kopplat till högre vinster och ett bättre rykte. En viktig del, för att skapa en effektiv försörjningskedja inom företag, är den logistiska processen. Ett område inom logistik är omvänd logistik. Omvänd logistik avser aktiviteter med att ta tillbaka varor, information eller material från konsumenten eller kunden för att skapa mervärde. Genom att återanvända varor eller material kan omvänd logistik tillsammans med lösningar inom hantering bilda ett retursystem. Implementationen av ett retursystem kan relateras till cirkulär ekonomi, vilket är en teori som innebär effektivt resursutnyttjande inom ett cirkulärt kretslopp för företag. Genom att kombinera logistik, hanteringslösningar, retursystem och cirkulär ekonomi kan en effektiv försörjningskedja uppnås. Studien syftar till att skapa ett teoretiskt ramverk om vilka barriärer som kan hindra implementeringen av ett retursystem och att identifiera potentiella lösningar. Detta görs genom att undersöka två forskningsfrågor, nämligen hur industriell paketering hanteras idag och vidare att undersöka barriärer och möjligheter för ett retursystem. Frågorna och syftet besvaras genom en fallstudie på företaget Valmet AB där intern dokumentation har granskats och intervjuer har genomförts. Utöver detta har teori granskats och en livscykelanalys har utförts för att undersöka möjliga fördelar med ett retursystem. Studien visar att det finns både barriärer och möjligheter. Några av dem nämns i den befintliga teorin medan andra nämns fåordigt. Jämfört med tidigare forskning har några nya barriärer identifierats som behöver undersökas ytterligare, i relation till den undersökta industrin. Dessa är brist på intern kommunikation, brist på tid och platsbarriärer. Vidare visar studien att det finns starka miljöincitament för implementeringen av ett retursystem. Det är dock svårt att garantera ekonomisk vinst, eftersom det finns okända kostnader sett till lagring, personal och reparation. Framtida forskning bör fortsatt undersöka de nya barriärerna genom att kombinera olika teorier.

Detta examensarbete utförs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den årliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten är att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget består av en handbok och ett beräkningsprogram. Den första innehåller information om kartlagda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobränsleresurs finns information om: faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion; allmän data om resurserna som energiråvaror; data som kommunen kommer att behöva mata in i beräkningsprogrammet, och information om och förslag på datakällor. Handboken verkar främst som grund inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat. Beräkningsprogrammet är ett lättanvänt Excel dokument som omvandlar inmatade data till Megawattimme (MWh). De data som har använts som beräkningsunderlag till kalkylerna kommer delvis från den genomsnittliga mängden (ton/ha) på normskördar i Östergötland 2004-2007. Avsikten har varit att ha en representativ region att relatera och jämföra resultaten till. Resultaten ska ses som vägledande men inte absoluta. Kartläggningen av biobränsleresurser samt information kring dessa har genomförts utifrån ämnesrelevanta hemsidor såsom miljöportaler, myndigheter och universitet, samt via samtal med aktörer inom miljö- och energibranschen. Följaktligen har verktyget validerats innan det provtestats av Norrköpings miljöstrateg Enver Memic som bidragit med sina synpunkter om handbokens tydlighet och beräkningsprogrammet praktiska användning genom att mata in ungefärliga siffror. Förutom detta har man läst en artikel om miljöbeslut samt identifierat andra liknande beräkningsverktyg. Dessa synpunkter och jämförelser har använts som underlag till diskussionen och avslutande reflektion. Man har kommit fram till att verktyget kan bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet inom energisektorn så länge nämnda avgränsningar uppmärksammas. Slutsatser: - Det utformade verktyget är en stödjande del i processen om att fatta beslut inom energisektorn. På grund av sitt relativt lättförståeligt innehåll anses det kunna öka möjligheter till större deltagande i beslutsprocesser - Handboken är ett informativt underlag med förståeligt innehåll som underlättar användningen av ett lättanvänt beräkningsprogram. Å andra sidan kan handbokens stora omfattning hindra en mer djupgående studie om varje biobränsleresurs. Verktyget avses främst för människor som är insatta i miljöfrågor och som kan hitta sätt att dra maximal nytta av beräkningsresultaten - Ett sådant verktyg skulle vara ännu effektivare om det skapades för de kommunerna i varje enskilt län. Ett beräkningsprogram med regionalstatistik som beräkningsunderlag skulle bidra till mer objektiva resultat. Resultaten skulle fortfarande vara vägledande. Kommunerna är fortfarande ansvariga för att eventuellt effektivisera data insamling och databassystem - Avfalls- och restprodukter omfattar ett flertal avfallskategorier, lagar som rör dess användning, aktörer som tar hand om det samt svår tillgängliga data. Det rekommenderas en specifik undersökning av området för att sedan skapa ett verktyg som räknar ut den mängd energi i MWh som kan utvinnas från det - Den metod som har använts för att ta fram detta verktyg kan användas igen som mall till effektivisering eller ny utformning av liknande verktyg / This master thesis is made by commission of Östergötlands County Administrative Board and the Department for Techniques and Environment at the University of Linköping with the purpose of creating a tool which shows the possibilities for the annual bioenergy production in municipalities located in the south and middle of Sweden. This is intended to contribute to the municipal planning and efficiency development of the environmental work within the energy sector. The tool consists of a handbook and a calculation programme. The first one contains information about surveyed biofuel resources which are organized in three categories; field biofuels; forest biofuels and waste fuels and rest products. For each biofuel resource is there information about factors that might  affect the available quantity biofuels for energy production; General information about these resources as sources of energy; Data that has to be fed into the calculation programme; Information about and ideas for data sources The handbook is mainly a foundation preliminary to use of the calculation programme and the assessment of its results.  The calculation programme is an easy-to-use Excel document which transforms data into megawatt per hour (MWh).  The calculation programme is partly based on the average amounts (ton/ha) of vintages in Östergötland 2004-2007.  The purpose has been to have a representative region to relate and compare the results with. The results are to be considered rather as guidance than as absolute numbers. The survey on biofuels and the information about these has been performed on the basis of subject relevant internet homepages such as environmental portals, public authorities and universities as well as conversations with actors within the environmental and energy sector. As next step has the calculation programme been validated before being tested by Norrköpings environmental strategist Enver Memvic who commented the legibility of the handbook and the practical usage of the calculation programme. For this, he typed in rough numbers.  Moreover, an article about tools for environmental decision making has been read as well as three similar calculation tools have been identified. These commentaries and comparisons have been used as basis for the discussion and final reflection. It has been concluded that the created tool can contribute to the municipal planning and efficiency development of the environmental work within the energy sector as long as the mentioned limitations are considered. Conclusions: - The created tool is a supportive part of the decision making process within the energy sector. Due to its understandable content, it is considered to increase the possibilities of participation in decision making. - The handbook is an informative foundation with an understandable content which simplifies the usage of the easy-to-use calculation programme. On the other side might the handbook's broad extent hinder a more detailed study of each biofuel. The tool is mainly intended to be used by people who deal with the environmental problematic and who are capable of finding ways to take the best advantage from the calculation results. - A tool such as this one would be more effective if it was created for the municipalities of each county. A calculation programme with regional statistics as basis for calculations would contribute with more objective results. These results would still be as guidance. The municipalities would still be responsible for eventually developing the collection of data/ database system. -  Waste- and rest-products are not yet considered suitable to be included in such a tool due to the big range of involved actors, waste categories, waste treatments, end-uses that there is a lack of sufficient data for. Such a tool is most suitable for field and forest biofuels resources. - The used method for creating this tool can be used again as a pattern for developing the efficiency of it or creating a similar one.

I en värld med ökande koldioxidhalter i atmosfären och höjd medeltemperatur, råder det inga tvivel om att vi står inför en rad utmaningar för att minska användandet av bland annat fossila bränslen som generar skadliga utsläpp. Det finns många alternativ till oljebaserade bränslen, och ett som har ökat markant de senaste åren är bränslepellets. Bränslepellets är ett träbaserat biobränsle som i sitt kompakta tillstånd erbjuder ett bra värmevärde och är klimatneutralt. För att tillverka pellets måste råmaterialet först termiskt torkas, från en fukthalt på ca 55 % till ca 10 %, vilket i dagsläget kan motsvara upp till en fjärdedel av hela energiåtgången i pelleteringsprocessen. Med den ökade efterfrågan av bränslepellets finns också ökade förutsättningar för energieffektiviseringar i pelletsproduceringen, speciellt i torkningssteget.  Drinor AB har tagit fram en avvattningsmaskin av biomaterial som heter CDP, och med den är det möjligt att avvattna biomaterial till ca 30 %, vilket skulle reducera både tiden och energin det tar att termiskt torka materialet. Avvattningen sker under tryck på minst 40 ton, där vattnet mekaniskt pressas ut ur råmaterialet. Hur avvattningen påverkar råmaterialet, speciellt i en pelletframställning, är oklart och syftet med detta arbete var att ta reda på hur pelleteringsegenskaperna påverkas efter pressning med CDP, och om det finns möjligheter att spara energi i malningsdelen i pelleteringsprocessen. Målet med arbetet var att ta reda på hur CDP påverkar pelletskvaliteter i form av hårdhet och densitet, samt om friktionsutvecklingen i pelleteringsmatrisen förändras, genom att framställa pellets ur 3 scenarion. I ett scenario ska en traditionell pelletsframställning liknas, med endast termisk torkning och i de resterande två scenarion implementeras CDP som försteg till den termiska torkningen. I ett av dessa två scenarion mals inte träflisen innan pelletering, för att se om energi kan sparas utan att offra pelletskvalitet. Ett annat mål var att, per scenario, ta reda på vid vilken fukthalts- och temperaturkombination de bästa pelletsen tillverkades med avseende på hög densitet och hårdhet samt låg friktionsutveckling. Resultaten visade att scenariot med CDP som komplement till termisk torkning och utan malningprocess, producerade pellets med högst hårdhet, högst densitet och lägst friktionsutveckling under båda fukthalterna på pelleteringsmaterialet och nästintill samtliga matristemperaturer. Det scenario som hade endast termisk torkning producerade pellets med lägst densitet och hårdhet samt högst friktion under nästan alla temperaturer och fukthalter. När den bästa fukthalts- och temperaturkombinationen togs fram per scenario, så var scenariot med CDP och utan malning bäst. Pellets producerade där hade ökad densitet, nästan tredubblad hårdhet samt mer än halverad friktionsutveckling i pelleteringsmatrisen, jämfört med scenariot som imiterade traditionell pelletsframställning med endast termisk torkning. Skulle det scenariot med CDP och utan malningsprocess implementeras i en verklig industriell skala skulle det innebära stora förutsättningar för ökad produktion av pellets med bättre kvalitet, samt ett minskat energianvändande i form av reducerad termisk torkning och minskat användande av malningsprocessen. / In a world with growing carbon dioxide contents in the atmosphere and elevated average temperature, there is no doubt that we are faced with a number of challenges to reduce the use of, among other things, fossil fuels that generate harmful emissions. There are many alternatives to oil-based fuels, and one that has increased markedly in recent years is fuel pellets. Fuel pellets are a wood-based biofuel that, in its compact state, offers a good thermal value and is climate neutral. In order to produce pellets, the raw material must first be thermally dried, from a moisture content of about 55 % to about 10 %, which can currently account for up to at least a quarter of the total energy consumption in the pelleting process. With the increased demand for fuel pellets, there are also increased possibilities for energy efficiency in the pellet production, especially in the drying stage. Drinor AB has developed a biomaterial dewatering machine called CDP, with which it is possible to drain the biomaterial to a moisture content of about 30%, which would reduce both the time and the energy it takes to thermally dry the material. The dewatering pressure is at least 40 tonnes, where the water is mechanically squeezed out of the raw material. How the dewatering affects the raw material, especially in a pellet production, is unclear and the purpose of this work was to find out how the pelleting properties are affected after pressing with CDP and if there is potential for saving energy in the grinding process in the pelleting process. The aim of the work was to find out how CDP affects pellet qualities in terms of hardness and density, and if the friction development in the pelleting dye changes, by making pellets out of 3 scenarios. In one scenario, traditional pellets production should be resembled, with only thermal drying, and in the remaining two scenarios, CDP is implemented as a complement to thermal drying. In one of these two scenarios, the wood chips were not milled before pelleting, to see if energy can be saved without sacrificing pellet quality. Another goal was to determine, by each scenario, what moisture and temperature combination the best pellets were produced with respect to high density and hardness and low friction development. The results showed that the CDP scenario, as a complement to thermal drying and without grinding process, produced the hardest pellets, highest density and lowest friction development during both moisture levels of the pelleting material and almost all die temperatures. The scenario that only had thermal drying produced pellets with the lowest density and hardness, as well as maximum friction under almost all temperatures and moisture levels. When the best moisture and temperature combination was achieved by each scenario, the scenario with CDP and without grinding was the best. Pellets produced there had increased density, almost triple the hardness, and more than half the friction development in the pelleting die, compared to the scenario that imitated traditional pellets production with only thermal drying. Should the scenario with CDP and without grinding process be implemented on a real industrial scale, it would provide great conditions for increased production of better quality pellets, as well as reduced energy use in the form of reduced thermal drying and reduced use of the grinding process.