Studien ämnar till att skapa en profil för tre olika empirinära perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskärningsprocess. Dessa tre perspektiv är: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anställda och uppsagda arbetare. Författaren lägger tyngd på den tidigare vetenskapliga forskningen som får agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskärningsprocess. Syftet med studien är att detektera bristande överrensstämmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin används i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet är representerat i två underkategorier: sekundärintervjuer och expertintervjuer. I sekundärintervjuerna så presenteras svar från auktoriteter inom området som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar från fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i Borlänge. Perspektivet för kvarvarande anställda representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en kvarvarande anställd. Det tredje empirinära perspektivet, för uppsagda arbetare, representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en uppsagd arbetare.I resultatet så visar det sig att författaren har kunnat detektera bristande överrensstämmelser på flera punkter, främst inom den uppfattade kommunikationen, mellan perspektiven. Detta tolkas som att de framlagda teorierna inte följs av praktiken och därför råder det ingen optimal situation för något av de representerade perspektiven.

<p>This has been a practical innovation graduation project with</p><p>the focus of studying the impacts of downsizing on a learning</p><p>organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala.</p><p>This has been a part of an ongoing EU project funded by the</p><p>European Social Fund, ESF. We have, with the help of</p><p>interviews and surveys, gathered information on the present</p><p>situation and with the help of theoretical studies built a</p><p>framework on how a learning organization is viewed in</p><p>theory.</p><p>During our study we found that there are many components</p><p>to a learning organization. The company in question has</p><p>displayed some qualities that characterize a learning</p><p>organization such as a plan to train and further develop their</p><p>employees. The problem we found was lack of communication</p><p>and how this has resulted in a less successful outcome of the</p><p>ongoing courses. The reason for this has been primarily due to</p><p>major cuts in personnel. In that aspect we have found that the</p><p>downsizing has hurt the organization. It was, however,</p><p>unavoidable to make those cutbacks and we hope they can</p><p>move forward from this point. Luckily the project has just</p><p>begun and we hope that our suggestions will bring a more</p><p>cohesive structure to the project in the end.</p>

This has been a practical innovation graduation project with the focus of studying the impacts of downsizing on a learning organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala. This has been a part of an ongoing EU project funded by the European Social Fund, ESF. We have, with the help of interviews and surveys, gathered information on the present situation and with the help of theoretical studies built a framework on how a learning organization is viewed in theory. During our study we found that there are many components to a learning organization. The company in question has displayed some qualities that characterize a learning organization such as a plan to train and further develop their employees. The problem we found was lack of communication and how this has resulted in a less successful outcome of the ongoing courses. The reason for this has been primarily due to major cuts in personnel. In that aspect we have found that the downsizing has hurt the organization. It was, however, unavoidable to make those cutbacks and we hope they can move forward from this point. Luckily the project has just begun and we hope that our suggestions will bring a more cohesive structure to the project in the end.

Restaurangbranschen i Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin covid-19 vilket gjort att många restauranger varit tvungna att genomföra nedskärningar. Det har medfört att många individer blivit arbetslösa. Sensemaking uppstår när individer försöker förstå meningen bakom en upplevelse som har inträffat. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom restaurangbranschen skapar mening i samband med nedskärningar för att ta reda på vilka faktorer som har en påverkan på individens sensemaking. Studien har primärt använt sig av Karl Weicks (1995) teori gällande de sju principerna av sensemaking som teoretiskt ramverk men även relevanta forskningsstudier om nedskärningar i restaurangbranschen och sensegiving. Det empiriska underlaget utgår från åtta genomförda semistrukturerade intervjuer med anställda inom restaurangbranschen som har blivit uppsagda under pandemin. Genom att använda sig av en tematisk analys på det empiriska materialet har det hittats samband och olikheter mellan respondenterna svar som utformat teman som exempelvis kommunikation, tidigare erfarenheter, ryktesspridning, hantering av nedskärning och relationer. Studiens resultat visar på att respondenterna skapat sin sensemaking i samband med nedskärningarna genom att förlita sig sina tidigare erfarenheter, interaktioner med andra i sin omgivning och individens egen självuppfattning. Påverkande faktorer har bestått av ekonomiskt stöd, familj och vänner, självkänsla och individens tidigare erfarenheter. Slutsatsen är att individernas sensemaking påverkats negativt av organisationsstrukturen, chefers agerande och avsaknaden av den interna kommunikationen som finns inom restaurangbranschen. Studien belyser att bristande faktorer inte verkar prioriteras, dock uppkommer det en svårighet att bedöma det då studien utgår från ett medarbetarperspektiv. Trots de bristande faktorerna som identifierats är det de andra faktorer som blir mer påtagliga och utgör grunden i individens sensemaking-process. / The restaurant industry in Sweden has been hit hard by the pandemic covid-19, which has meant that many restaurants have had to make cuts. As a result, many individuals have become unemployed. Sensemaking occurs when individuals try to understand the meaning behind an experience that has occurred. The purpose of the study is to investigate how employees in the restaurant industry create meaning in connection with cuts to find out which factors have an impact on the individual's sensemaking. The study has primarily used Karl Weick's (1995) theory regarding the seven principles of sensemaking as a theoretical framework but also relevant research studies on cuts in the restaurant industry and sensegiving. The empirical data is based on eight completed semi-structured interviews with employees in the restaurant industry who have been laid off during the pandemic. By using a thematic analysis of the empirical material, connections and differences have been found between the respondents' answers that has shaped themes such as communication, previous experiences, rumors, handling of cuts and relationships. The results of the study show that the respondents created their sensemaking in connection with the cuts by relying on their previous experiences, interactions with others and the individual's own self-perception. Influencing factors have consisted of financial support, family and friends, self-esteem, and the individual's previous experiences. The conclusion is that the individuals' sensemaking was negatively affected by the organizational structure, the actions of managers and the lack of internal communication that exists in the restaurant industry. The study highlights that the lack of factors does not seem to be prioritized, however, there is a difficulty in assessing it as the study is based on an employee perspective. Despite the lack of factors identified, it's the other factors that become more apparent and form the basis of the individual's sensemaking process.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori: Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand. Huvudsakligt resultat: Vårt resultat visade att Länssjukhuset främst framställdes genom skandalgestaltning, samt att en negativ vinkel dominerade rapporteringen. En del av denna framställning utgjordes av sjukhusledningen som lyftes fram genom personifiering samt framställdes som inkompetenta. I många fall kritiserades både sjukhusledning och landstingsledning. Medarbetarna framställdes däremot som offer i processen. Vi jämförde våra resultat från artiklarna med intervjuer med två kommunikatörer. Genom intervjuerna framkom det att den direkta påverkan på kommunikatörerna var ganska liten. De ser dock att det finns saker de skulle behöva förändra inför framtiden. De ansåg även att den stora mediala uppmärksamheten kommit som en överraskning.

Background This thesis was part of the research programme ‘Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel in Elderly Care’ at Umeå University. Relationships have been found between stress of conscience, perception of conscience, burnout, and social support. No longitudinal studies investigating these relationships have been performed previously, thus it was not known how these relationships develop over time. Neither was it known how stress of conscience and other phenomena of importance might vary between organisations because no comparative studies have been performed. It seems important to organize the care of older people in such a way that healthcare personnel can stay healthy at their workplace, especially because the aging population is expected to grow. Studies have shown that stress of conscience is associated with the well being of healthcare personnel and the quality of care they provide. In order to develop measures against stress of conscience, it seems important to gain a deeper understanding of the aspects in daily work that can generate troubled conscience among healthcare personnel.   Aim The overall aim of this thesis was to describe, compare, and investigate longitudinal relationships between stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, social support and person-centred care among healthcare personnel working in two different organisations for residential care of older people. Furthermore, the aim was to deepen the understanding of some aspects of importance that generate troubled conscience at each of the two organisations. Based on the emerging knowledge from the research programme and the results from studies І and ІІ, important aspects that can generate troubled conscience among healthcare personnel were shown to be working with guidelines and working during times of downsizing and reorganisation. Methods Studies Ι and ΙΙ took quantitative approaches with a longitudinal design (Ι) and a cross-sectional design (ΙΙ), while studies ΙΙΙ and IV were based on a qualitative approach. In study Ι, the participants were healthcare personnel working in an organisation for residential care of older people with a public mode of operation located in a small town in northern Sweden (baseline n = 488, follow-up n = 277). In study ΙΙ, the participants were healthcare personnel working in two different organisations chosen to be as different from each other as possible regarding their characteristics. In this study, an organisation with a private mode of operation and located in a large city in the south of Sweden (n = 98) was compared to the baseline data from the publically run organisation from the small town in study Ι (n = 488). In studies ΙΙΙ (n = 8) and IV (n = 7), the participants were care providers working at the same public organisation (ΙΙΙ) and private organisation (IV) as in studies Ι and ΙΙ. Quantitative data were analysed using partial least square regression with jack-knife approximate t-tests, hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling, descriptive statistics, hypotheses tests, effect size measures, and confidence intervals. Qualitative data were analysed using qualitative content analysis. Results The main results showed that the healthcare personnel reported higher levels of stress of conscience than have been reported in other studies. Perceiving one’s conscience as a burden, having high levels of emotional exhaustion and depersonalisation, and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. Associations between stress of conscience and perceiving one’s conscience as a burden and burnout were similar among healthcare personnel despite the differences in the characteristics of the organisations they worked in. Women reported higher levels of stress of conscience and less social support from their co-workers compared to men. This thesis also provides new insights about how working according to guidelines and during times of downsizing and reorganisation can be burdensome issues for care providers and can generate troubled conscience. An overall understanding of care providers experiences of guidelines in daily work was revealed as struggling to do their best; prioritising between arcane guidelines while keeping the residents’ needs in the foreground.  They described experiences that guidelines were coming from above, were controlling and not sufficiently anchored at their workplace. They also described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging their judgment. An overall understanding of care providers’ experiences of working  during times of downsizing and reorganisation was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. They perceived loss of good management, changed working conditions as exhausting and activating their conscience. They also expressed how they perceived troubled conscience when working conditions decreased the quality of care. Conclusion The results is reflected on in relation to a nursing care model as it seems important to understand the results from a society- and organizational perspective as well as from an individual perspective. The results of the thesis show that it is important to provide healthcare personnel with opportunities to follow and express what their conscience tells them at their workplace in order to buffer the effects of stress of conscience. Support, knowledge, involvement, time, and additional resources are key issues that can help care providers to work more constructively with guidelines in their daily practice. The results show that in times of downsizing and reorganisation it is important to exercise leadership that promotes care providers’ feelings of involvement, security, and togetherness in order to relieve some of the healthcare personnel’s burdensome experiences. An overall understanding of the results is that it seems important to organize the residential care of older people in such a way that registered nurses and leaders are able to be present in healthcare personnel’s daily practice. Healthcare personnel need attendant and supportive leaders who can help them to solve various forms of work-related problems and to help them make priorities in the daily care of residents. This seems important regardless of whether the priorities are between guidelines and residents’ needs or a consequence of an increasingly stressful work environment during times of downsizing and reorganisation. Further studies are needed in order to investigate the importance of gender in relation to stress of conscience and if different kinds of support are needed for women than for men in order to buffer the effects of stress of conscience. Finally, more longitudinal multilevel studies are needed in order to investigate how organisations’ characteristics and organisational changes affect healthcare personnel’s levels of stress of conscience. / Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal. SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering. Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten. Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress. / Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel

Syftet med denna studie är att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lärandemiljö. Ett sekundärt syfte med detta arbete är att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lärandemiljöer. För att uppnå undersökningens syfte gjordes en enkätundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. Målgruppen var anställda med olika poster inom de fem olika företagen. Kartläggning har genomförts med hjälp av tre olika enkäter som innehöll olika frågor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förändringsarbete, utbildning och lärandemiljö. Studien framför även mer allmänna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. Därefter introduceras en teoretisk referensram där lärande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lärande. Utifrån den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkäter och intervjuer, där förekom frågor som tog upp bl.a. lärandemiljön och kompetensutveckling. En analys genomfördes på insamlad data från enkätundersökningen utifrån studiens metod och teoriavsnitt. En viktig frågeställning inför framtida studier är att diskutera och analysera vilka utgångspunkter som finns för lärande och kompetensutveckling hos de inblandade företag eller andra företag som kan erfara liknande scenario. Med anledning av detta är det främst lärandemiljön och kompetensutveckling som koncentreras och diskuteras i studien t.ex. hur en lärandeorganisation ser ut och hur den lärandemiljön förändrats. Slutsatsen är att Salagrupps-företagens kompetensutveckling och lärandemiljö påverkas starkt av dåvarande rådande situation i form av finanskrisen i företagen, vilket i sin tur påverkade de berörda anställda i företagen, både positiv och negativ, beroende på olika faktorer som kommer att framföras i studien. Sammantaget tyder resultaten på en ganska samlad bild beträffande lärandemiljö och kompetensutveckling, resultatet på detta arbete kan skilja sig från andra liknande arbeten då finanskrisen som tema kan ha påverkat anställdas syn på kompetensutveckling och lärandemiljöer. / The purpose of this study is to investigate whether formal education contributes to the development of learning environment. A secondary objective of this work is to investigate whether the innovation potential increases in existing learning environments. To achieve the purpose of the survey was a questionnaire that was answered by the involved companies' employees. The target group of employees with different positions in the five different companies. Mapping has been conducted using three different questionnaires that contained various questions that included, among others; company facts, gender, skills, organization, professional development, change management, training and learning environment. The study also presents more general brief information on EU projects Sala Industries and comprehensive description of the participating companies, for example, size of firms, tasks, expertise, and personnel data. Then introduced a theoretical framework in which learning, skills development, information and communication, formal and informal knowledge is discussed as central theme in relevant organizations, such as outlined in the study for various driving forces for increased skill development and learning. Based on the theoretical framework and a larger data collection was conducted in the form of questionnaires and interviews, there were issues raised including learning environment and skills development. An analysis was conducted on data collected from the survey based on the study's methodology and theory section. An important question for future studies is to discuss and analyze the starting points available for training and competence of the involved companies or other businesses that may be experiencing similar scenario. For this reason , it is mainly the learning environment and skills development that is concentrated and discussed in the study eg how a learning organization look like and how the learning environment changed. The conclusion is that Sala Issues Task Force corporate training and learning environment is strongly influenced by the then prevailing situation in terms of the financial crisis in the enterprises, which in turn affected the affected employees in companies, both positive and negative , depending on various factors which will be performed in the study. Overall, the results suggest a fairly comprehensive picture regarding the learning environment and skills development; the results of this work may differ from other similar works since the financial crisis as a theme may have affected the employees' views on skills and learning environments. / الغرض الاساسي او الرئيسي من هذه الدراسة هو التحقق فيما إذا كان للدورات التعليمية من اثر في تطوير البيئة التعليمية واذا ما كانت تساهم في رفع مستواها سواء لناحية الموظف والشركة على حد سواء . أما الهدف الثانوي فيتمثل في التحقق من مدى تاثيرها في زيادة معدلات الابتكار في البيئة التعليمية المنوه عنها . لتحقيق الغرض من هذه الدراسة كان لابد من اجراء استبيان مع بعض الموظفين في عدد من الشركات بلغ عددها خمس شركات .وتمحور الاستبيان حول. الفئة المستهدفة من العاملين مع المواقف المختلفة في خمس شركات مختلفة. وقد أجريت رسم الخرائط باستخدام ثلاثة استبيانات مختلفة وهذا الوارد في الأسئلة المختلفة التي شملت، من بين أمور أخرى ؛ اسئلة تتعلق بالوضع الوظيفي للمستخدم (نوع العمل مدة العمل ظروف العمل) ، جنس المستخدم ، مهاراته ، التطوير المهني ، قابليته للتطور ومدى وتحسين بيئة التعليم للشركة والشخص. وتتضمن الدراسة معلومات موجزة عن االمشروع المشترك والقائم بين الاتحاد الاوروبي ومجموعة صالا الصناعية وتشمل الدراسة البيان الوظيفي . بنية الشركات مهامها ميدان عملها اختصاصها الموظفين مهاراتهم البيئة التعليمية ومدى قدرتهم على التطور والابتكار. ثم قدم إطارا نظريا في تنمية المهارات و المعلومات والاتصالات، و تبيان الفارق ما بين المعرفة النظرية والمعرفة المكتسبة كموضوع رئيسي في الشركات المعنية وتتطرق الدراسة للدوافع والحوافز الموجودة في الشركات بغية تشجيع اكتساب المهارات وتطوير ظروف العمل وبالاستناد الى الدراسات السابقة والقواعد النظرية المعمول بها والمشار اليها في سياق الدراسة المقدمة تم التطرق الى المزيد من الاسئلة في سياق الاستبيان حول عدد من المواضيع ومن اهمها تنمية المهارات وتطوير بيئة العمل . ومن ثم أجري التحليل على البيانات التي تم جمعها من المسح وتمت المقارنة ما بينها وما بين القواعد النظرية المعمول بها هناك. سؤال مهم مستقبليا موجه للدراسات المستقبلية حول كيفية الاستفادة من الدراسة الحالية او من التجربة الحالية بغية تفادي الاخطاء المستقبلية الناتجة عن التطبيق الخاطئ للقواعد النظرية المعمول بها .وبتضمن المشروع ايضا نقاش وتحليل مجالات التدريب و اختصاص الشركات المعنية أو الشركات الأخرى التي قد تكون تعاني من سيناريو مماثل. تخلص الدراسة الى ان تطوير المهارات وبيئة التعليم في مجموعة صالا تاثر كثيرا بالوضع المالي والاقتصادي والتي تاثرت بدورها بالازمة الاقتصادية العالمية الامر الذي انسحب بدوره على الموظفين سلبا وفي بعض الاحيان ايجابا والذي تطرقنا وبيناه في متن الدراسة . فيما يتعلق بالدراسة فانها لا تختلف عن نظيراتها من الدراسات السابقة الا لناحية ابراز ان العامل الخارجي المتمثل بالازمة الاقتصادية العالمية اثر بشكل اساسي على تنمية مهارات الموظفين في المجموعة وعلى خلق بيئة عمل افضل.