The diploma thesis Media picture of building the Berlin wall - Rudé právo, The New York Times, The Times addresses the events associated with the construction of the Berlin Wall in 1961 and primarily presents the analysis of newspaper articles connected to the Berlin Wall topic. The issue of the Berlin Wall is portrayed before its construction, during the construction and immediately after it. In the "Teoretická východiska" chapter, the concepts used as a basis of the subsequent analysis of selected newspapers are explained. The first part of the thesis presents the historical and political circumstances of the Berlin Wall construction, especially the development of the Cold War between the representatives of East and West. The analysis of the three selected newspaper titles is preceded by a narrative interview with a foreign correspondent from Rudé právo. His statements serve as an illustration of the former Berlin atmosphere. In the analysis of the newspapers Rudé právo, The New York Times and The Times, emphasis is placed on the article contents, presentation style, theme diversity, trends and information value of the presented news. The output of the analysis is a comparison of all three selected titles and is based on the given theoretical grounds. This thesis is meant to serve as an example...

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-12-11T11:13:21Z No. of bitstreams: 1 Marcel de Freitas Santos.pdf: 1326474 bytes, checksum: 71ae88950f3ebc0272cf82f2fbfbaecb (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-11T11:13:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marcel de Freitas Santos.pdf: 1326474 bytes, checksum: 71ae88950f3ebc0272cf82f2fbfbaecb (MD5) Previous issue date: 2017-11-27 / Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq / The objective of this master’s degree thesis is the examination of the persuasive process that runs through an editorial published in the newspaper Folha de S. Paulo and another one in The New York Times concerning the impeachment process which removed Brazil’s president Dilma Rousseff from office in 2016. The research focuses on the issue of the representation of the event as well as their social actors in both newspapers, analyzing the correspondence between the choices of certain linguistic forms and the ideologies and relations of power that underlie these forms. Guided by proposals for Critical Discourse Analysis (CDA) and with the support of the analytical context offered by Systemic-Functional Linguistics (SFL), the project examines, in particular, two dimensions of the grammar of the clause: transitivity and modality/appraisal, respectively associated to the ideational and interpersonal metafunctions of language, according to SFL. Through this this theoretical-methodological support, it is attempted to unravel both explicit and implicit persuasive processes on which newspapers count to persuade their readers. For this purpose, the research should answer the following questions: (a) how does a transitivity and modality/ appraisal contribute to the persuasive process in editorials? (b) how can the underlying ideology of the two newspapers be revealed? The research shows that the Brazilian editorial "Muitos anos em um" blames government institutions for the impeachment of Dilma Rousseff, whereas the American editorial "Brazil’s ousted president" attributes responsibility to former president Dilma Roussef. The support of SFL through its ideational and interpersonal metafunctions, as well as complementary theories, were paramount to characterize the persuasion that pervades the editorials to achieve the alignment of the reader with the newspapers’ positions / O objetivo desta dissertação de mestrado é o exame do processo persuasivo que percorre um editorial publicado na Folha de S. Paulo e outro no The New York Times referentes ao impeachment – que destituiu a presidente do Brasil, Dilma Rousseff, em 2016. A pesquisa focaliza a questão da representação do evento e de seus atores sociais nos dois jornais, analisando a correspondência entre as escolhas de certas formas linguísticas e as ideologias e relações de poder que subjazem a essas formas. Guiada por propostas de Análise do Discurso Crítica (ADC) e com o apoio básico do contexto analítico oferecido pela Linguística Sistêmico-Funcional (LSF), esta dissertação examina, em especial, duas dimensões da gramática da oração: a transitividade e a modalidade/avaliatividade, que são associadas respectivamente às metafunções ideacional e interpessoal da linguagem, nos termos da LSF. Por meio desse apoio teórico-metodológico, além de teorias complementares, tenta-se desvendar a persuasão tanto explícita quanto implícita de que se valem os jornais para persuadir seus leitores. Para tanto, a pesquisa deve responder à seguintes perguntas: (a) de que modo a transitividade e a modalidade/avaliatividade contribuem no processo persuasivo dos editoriais? (b) como a ideologia subjacente aos dois jornais pode ser revelada? A pesquisa mostra que o editorial brasileiro “Muitos anos em um” responsabiliza as instituições governamentais pelo impeachment de Dilma Rousseff, enquanto que o americano “Brazil’s ousted president”, concentra a responsabilidade na pessoa da ex-presidente. O apoio das metafunções ideacional e interpessoal da LSF, além de teorias complementares, foram fundamentais para caracterizar a persuasão que perpassa os editoriais para conseguir o alinhamento do leitor na linha de raciocínio dos jornais

Volunteer tourism is a globally, popular and well-known field in which anyone may participate. During recent years the industry has increasingly received some criticism, in contrast to the otherwise quite commonly positive view of it. Hence, this thesis is taking a closer look at the industry and the discourse surrounding it and how the public opinion has changed during the last years. It will bring into light the impact volunteer tourism has both on the local communities and the volunteer tourists themselves. This will be done with respect to the following cases; positive, critical and seeing both sides of the discourse. The data derives from secondary and tertiary sources, the majority from articles from four of the world’s biggest newspapers. Post-Development theory will be used to identify the ideas regarding the discourse, which will be done with an approach of structured, focused comparison and critical discourse analysis. Additionally it will aim to identify the pros and cons with volunteer tourism and discuss why one of the perspectives might require more attention than it has had up until now. Significantly though, it will aim to provide the reader with an overall and objective view of the field.

This study is an examination of the ideologies present in celebrity substance abuse news stories in The New York Times online from December 2012 to December 2013. I analyzed news stories by employing a critical discourse analysis to determine the dominant discourses in celebrity substance abuse news articles. Drawing from cultivation and framing theories, celebrity substance abuse stories in The New York Times are presented in a limited, individual fashion with relatively little effort when it comes to recovery. Rather than treating substance abuse as a serious social issue and a medical condition, it is presented as an individual, moral problem. Moreover, recovery from substance abuse is presented as a personal choice which involves very little to no assistance and is easy to acquire.

<p>Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.</p><p>Metod: kritisk diskursanalys</p><p>Material:</p><p>Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48</p><p>Dagens Nyheter (6-7 februari 1994)</p><p>New York Times (6-7 februari 1994)</p><p>Huvudresultat:</p><p>Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.</p>

Syfte: Syftet är att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare. Metod: kritisk diskursanalys Material: Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr. 48 Dagens Nyheter (6-7 februari 1994) New York Times (6-7 februari 1994) Huvudresultat: Det har visats existera både likheter och skillnader mellan de utvalda tidningarnas rapportering om Markalemassakern. Tidningarna har på ett likadant sätt definierat massakern, samt offer. Dock finns det skillnader mellan tidningarnas förhållningssätt till de inblandade parterna i konflikten, samt till de internationella aktörerna. När det handlar om typen av journalistiken i rapporteringen om Markalemassakern, har det visats existera sida vid sida olika typer av journalistiken. Resultaten har också visat att tidningarna, i produceringen av en bestämd kunskap om situationen, använt sig av nästan likadana metoder. Dessa metoder har även lett till insikten om att tidningarna strävat efter att visa och bevisa existensen av den ”objektiva” nyhetsförmedlingen. Dock har enbart New York Times lyckats bekräfta sin profil som ”oberoende” och ”objektiv” förmedlare av situationen på Markalemarknaden. Hos andra två tidningar har det varit svårt att bekräfta en sådan status, då Oslobodjenjes rapportering visade följa en bosnisk politisk linje, medan det hos Dagens Nyheter uppenbarades ett NATO-perspektiv.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras. Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen. Genom ”salience” repeterades detta budskap genom nyhetsdiskursen, till exempel genom referenser till elitpersoner och USA som elitnation. Problemdefinitionen 2009/2010 fokuserade på president Obama och den ekonomiska krisen som hade drabbat USA mycket hårt. Problemet låg i Obamas osäkerhet och ambivalens inför att genomföra viktiga och nödvändiga reformer inom Nafta. Den moraliska utvärderingen var delvis homogen, där samtliga artiklar var överens om att Nafta var i behov av nya reformer. Men synen på Obamas ledarskap skiljde sig åt. Den dominerande inramningen bestod fortfarande av en liberal marknadssyn, men som ställde sig mycket kritisk till frihandelns utformning. Vad som skedde i källanvändningen 1993 var att en gränsdragning gjordes mellan anhängare och motståndare till Nafta, som i högsta grad exkluderades på grund av att de ifrågasatte den rådande politiska konsensus. Främst skedde en gränsdragning till de aktörer som ställde sig mycket kritiska till Nafta och såg avtalet som ett hot, här ingick arbetare och fackföreningsrörelsen. Konsensusideologin var inte lika självklar i artiklarna från 2009/2010. Den segmenterade politisk elit som tillhörde förespråkarna av Nafta som tidigare hade uteslutande majoritet i källanvändningen hade nu fått kliva åt sidan. Artiklarna skiljde sig åt och gränsdragningarna mellan ”Vi” och ”de andra” var inte lika tydlig. Här fick de kritiska Nafta-rösterna ett bredare respekterat utrymme, men det skulle inte gälla för alla, samma aktörer som var uteslutna i periferin 1993 var också utelämnade från källanvändningen under 2009/2010, nämligen arbetare och fackföreningsrörelsen. Trots detta är förhoppningen att 2009/2010 års artiklar ändå är ett tecken på att den nya tiden har lett fram till en ödmjukare, mindre cynisk och kapitalistiskt styrd amerikansk journalistik, som låter de stigmatiserade grupperna ta ett större medialt utrymme.

The current heated national debate over immigration policy is a reminder of the contentious relationship the United States historically has had with its immigrant population, especially those who enter the country without proper documentation. For example, a major issue confronting California voters in 1994 was Proposition 187, a plan to deny social services to the state’s undocumented immigrants, the vast majority of whom were nonwhite. In this study, I argue that this issue took place during an immigration “panic,” one of several that took place in the United States during the 20th century. In these “panics,” which also occurred in the 1930s, the 1950s and the 1970s, undocumented immigrants served as convenient scapegoats for larger social ills. A significant and under-researched aspect of these events was the role played by the major U. S. mainstream media in perpetuating this scapegoating process. The study takes an in-depth look at how the New York Times and the Los Angeles Times covered the 1994 debate over Proposition 187, which occurred during the most recent of these immigration panics. It concludes that these newspapers’ coverage of 187 was shaped by the discourse of California’s elite politicians (both liberal and conservative) that focused on the predominantly non-white population of undocumented immigrants as “the problem.” By framing the undocumented as deviant, this coverage helped perpetuate the elite “blame the victim” discourse that diverted public attention from other issues facing the state, such as the fact that California was enduring its most significant recession since the Great Depression. / text

This preliminary study examined the dominant frames used by the New York Times in the coverage of HIV/AIDS in Africa. The study also analyzed the tone of coverage used on HIV/AIDS stories on Africa and the volume of news coverage on the issue from January 2000 to December 2007. The results of the study indicated a dominant human disaster frame in the coverage of HIV/AIDS stories on Africa. Overall tone of coverage was neutral. However, findings indicated more negative tones of coverage than positive. The volume of coverage changed overtime. Ultimately, these media frames carry significant implications for public attitude and policy outcomes / Department of Journalism

No description available.