Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om integrationsproblematiken för nyanlända ungdomar på språkintroduktion i Sverige. Kvalitativa intervjuer med en narrativ utgångspunkt användes som metod för datainsamling, där fem stycken nyanlända elever på språkintroduktion intervjuades. Det centrala teoretiska begreppet vilken tillämpades som analysverktyg i denna studie, har av oss tolkats utifrån Riessman, Johansson och Ricoeurs teorier om narrativ identitet. Studien utgick ifrån frågeställningar om hur eleverna framställer språkintroduktion, språk och gemenskap, samt hur deras identiteter framträder i deras narrativ. Följande frågeställningar låg därmed till grund för uppsatsen: hur framställs elevernas relation till språkintroduktion i deras berättelser, hur framträder elevernas identiteter i berättelserna, samt vilken funktion har språk och gemenskap i elevernas berättelser? Det övergripande narrativet präglades av elevernas förväntningar, besvikelser, ambivalens och slutligen lösningar. Resultatet visade att elevernas modersmål huvudsakligen framställdes i negativa termer, då ett användande av modersmålet framför det svenska språket hämmar språkfärdigheter i svenska och skapar svårigheter att integreras i den sociala gemenskapen i samhället. Oavsett grad av social gemenskap, framkom det i denna studie att elevernas identitet som invandrare blir bestående även efter språkintroduktion. Slutligen synliggjordes en ambivalent inställning kring hur eleverna framställer språk, skola och gemenskap, vilket illustrerade fenomenens mångsidiga inverkan på elevernas tillvaro. / The purpose of this essay was to develop knowledge about integration problems for newly arrived adolescents in a language introduction program in Sweden. Qualitative interviews with a focus on narrative aspects was used as a method for data collection. Five newly arrived pupils at language introduction program were interviewed. The central theoretical concept, which has been used as a tool for analysing in this study, has been understood through theories surrounding narrative identity by Riessman, Johansson and Ricoeur. This study was based on questions regarding how students present language introduction program, language and community, and how their identities appear in their narratives. Therefore, the following questions made the foundation of this essay; how is the students’ relation to language introduction program presented in their narratives, hur does the students’ identities appear in their narratives, and what function does language and community have in their narratives? The overarching narrative was characterized by the students’ expectations, disappointments, ambivalence, and finally, solutions. The results of this study showed that the students’ mother tongue was mainly presented in negative terms. Using the mother tongue, rather than the swedish language, inhibits language skills in swedish, and thus create difficulties concerning the integration into the social community. Regardless of the level of social inclusion, this study showed that the students’ identity as immigrants remain permanent even after language introduction. Finally, an ambivalent attitude was highlighted regarding how the students describe language, school and community. This illustrates the diverse effects of the phenomena on the students’ situation.

In recent years Sweden has witnessed an increasing number of newcomers into its schools from an array of sociocultural and ethnic backgrounds. Rather than see this as a ‘burden’, this case study looks at ways teachers can embrace diversity, build upon students' prior knowledge and experiences and challenge traditional notions of how knowledge is produced in the classroom. Drawing on multicultural and critical pedagogies, 11 class teachers across four subject disciplines and working at 2 different schools, in a provincial town in the south of Sweden, were asked about their pedagogical practices teaching in mainstream classrooms with students of different ethnic backgrounds. The analysis focuses on whether the teachers are able to create spaces for inclusive learning. Findings suggest that while aspiring to a participatory model of teaching which welcomes students’ views and experiences newcomers are largely excluded from such practice further cementing their marginalised status. Furthermore, in navigating dominant discourse around race, ethnicity and cultural diversity teachers, for the most part, end up reproducing stereotypes or rely on common sense understandings of otherness which do not change the status quo. However, some of the teachers’ pedagogical practices demonstrate ways of moving beyond normative practice towards a more critical approach by providing students with alternative ways of knowing that aim to challenge stereotypes, avoid generalisations and disrupt the Western/Eurocentric ideal of the universality of truth.

Sverige har en historia präglad av invandring och har genom åren tagit emot en stor mängd nyanlända barn. Sverige har haft sina perioder med hög migration till landet och år 2015 var ett år som utmanade många offentliga verksamheter, bland dessa skolor. Detta har medfört nya förändringar och anpassningar för att de nyanlända ska få en god skolgång. Syftet med denna kandidatuppsats är att få en djupare inblick på de nyanlända elevernas upplevelser kring skolan och kunskapskraven, men även lärarnas uppfattningar och arbete med nyanlända elever. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram: Hur upplever nyanlända att de kan bemöta skolkraven i Göteborg? Hur upplever lärarna arbetet kring ny integrering av nyanlända elever på skolan? Forskningsmetoden som används för denna kandidatuppsats är en kvalitativ metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på plats i en skola i Göteborg. Studien fördjupar sig på ett studieområde och geografiskt område i stället för att jämföra olika skolor. Arbetet grundar sig även i vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Teoretiska ramverket i uppsatsen är mellanrumsteorin som handlar om att nyanlända individer hamnar i en position där de förväntas ta sig an den nya kulturen i landet men inte riktigt blir accepterade, samtidigt som de förlorar kontakt med sin gamla kultur. Således skapas det ett mellanrum där individen succesivt förlorar sin identitet. Resultaten visar på en god inkludering av nyanlända elever sett ur elevernas och lärarens perspektiv. Lärarna arbetar med inkludering genom att lära övriga elever hur omvärlden ser ut för att skapa en acceptans av olikheter. Övriga elever visade sig även vara mottagliga för att hjälpa nyanlända elever och skapa relationer. Studien kommer även fram till att det att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass kan skapa känsla av utanförskap. Vidare är språkbarriärer vanligt förekommande bland nyanlända elever och de kan uppleva att det kan utmana utvecklingen i skolan. Skolkraven är möjliga att uppnå och skolan arbetar aktivt med att specialanpassa undervisningen. Dock brister det i skolsystemet för att det inte finns tillräckligt med personal för att fullt stödja elevernas skolutveckling, både nyanlända och övriga elever. Det önskas en ökad personalstyrka och eventuella externa insatser för att kunna skapa bättre förutsättningar för en mer lyckad skolgång. / Sweden has a history marked by immigration and over the years has received a large number of newly arrived children. Sweden has had its periods of high migration to the country and the year 2015 was a year that challenged many public activities, among these schools. This has brought about new changes and adaptations so that the new arrivals will have a good schooling. The purpose of this master's thesis is to gain a deeper insight into the newly arrived students' experiences of school and the knowledge requirements, but also the teachers' perceptions and work for new arrivals. Based on the purpose of the study, two issues were raised: How do new arrivals feel that they can meet the school requirements in Gothenburg? How do the teachers experience the work around new integration of newly arrived students at the school? The research method used for this master's thesis is a qualitative method. We have conducted qualitative interviews with teachers and students on site in a school in Gothenburg. The study delves into a field of study and geographic area instead of comparing different schools. The work is also based on scientific articles and relevant literature. The theoretical framework in the essay is the gap theory which deals with newly arrived individuals ending up in a position where they are expected to take on the new culture in the country but are not really accepted, at the same time as they lose contact with their old culture. Thus, a gap is created where the individual gradually loses his identity. The results show a good inclusion of newly arrived students seen from the perspective of the students and the teacher. The teachers work with inclusion by teaching other students what the outside world looks like in order to create an acceptance of differences. Other students also proved to be receptive to helping newly arrived students and creating relationships. The study also concludes that the transition between preparatory class and regular class can create a feeling of exclusion. Furthermore, language barriers are common among newly arrived students and they may experience that this can challenge development at school. It is possible to achieve the school requirements and the school works actively to specially adapt the teaching. However, there is a flaw in the school system because there are not enough staff to fully support the students' school development, both newcomers and other students. An increased staff strength and possible external efforts are desired in order to create better conditions for successful schooling.