Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.

Syftet med min studie var att öka kunskapen om vilket sätt åtta lärare resonerar kring och arbetar med undervisningen av läsförståelse i årskurs 1–3. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade åtta lärare för att undersöka deras syn på läsförståelse och deras beskrivningar om hur de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna hade en hel del gemensamma åsikter om hur man kan arbeta med att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna har berättat att det inte finns en optimal modell som de använder i sin undervisning utan är inspirerade av flera olika metoder. De anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Lärarna diskuterade också kommunikationens betydelse för att utveckla läsförståelse, och att de arbetar gemensamt med eleverna genom samtal och diskussion. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med insikt i matematikångest i matematikundervisning i yngre åldrar genom att besvara frågeställningarna ”Vilka faktorer orsakar matematikångest hos elever i årskurs F-6?” och ”Vad kan lärare göra för att motverka matematikångest hos elever i årskurs F-6?”. Frågorna har besvarats med hjälp av Banduras teori om reciprok determinism. Resultatet visade att matematikångest ofta orsakades av flera faktorer samtidigt, såsom personliga faktorer, miljömässiga faktorer samt beteenderelaterade faktorer. För att motverka matematikångest behöver läraren göra någon förändring i den miljömässiga faktorn, för att i sin tur kunna påverka på elevernas personliga nivå. Lärare kan dock inte genomföra allt på egen hand, utan kan behöva ta hjälp av övrig personal på skolan, föräldrar samt av eleverna själva i kampen mot matematikångest. / The aim of this systematic literature study was to contribute with insight on mathematics anxiety in mathematics education in younger students by answering the research questions “Which factors causes mathematics anxiety in students in grade F-6?” and “What can teachers do to counteract mathematics anxiety in students in grade F-6?”. The questions were answered with help from Bandura’s theory on reciprocal determinism. The results showed that mathematics anxiety was often caused by several factors simultaneously, such as personal, environmental, and behavioral factors. To counteract mathematics anxiety, teachers need to make some form of change in the environmental factor, to be able to affect the students on the personal level. However, teachers are not able to do all of this by themselves, they need help from the school colleagues, parents, and the students themselves in the battle against mathematics anxiety

Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.