Denna kvalitativa studie har syfte att belysa hur kreatörer på Only Fans resonerar kring plattformen och kreatörsrollen kopplat till normer kring femininitet och stigma. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts om hur dels roller och framträdandet skapas på Only Fans, hur kreatörerna resonerar och förhåller sig till normativ femininitet samt hur kreatörerna upplever stigma och hur det hanteras. Frågeställningarna besvarades genom semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Goffman’s teorier kring dramaturgi och stigma samt Fanny Ambjörnssons perspektiv om normativ femininitet. Intervjumaterialet analyserades genom en tematisk analys och sattes sedan i kontext till studiens teorier och tidigare forskning. Resultatet kan sammanfattas med att studiens empiri visar att kreatörsrollen på Only Fans är kommodifierad, konkurrenspräglad, anonymiserad, stigmatiserad och präglad av normer om femininitet. Flera av kreatörerna berättar att de inte nödvändigtvis är någon annan på plattformen, men de ändrar sitt beteende lite ut efter vad som är önskvärd från kundens sida. Dessa roller motiveras av både av vad som säljer, men det är också ett sätt för dem att hantera stigma från samhället och öka deras personliga säkerhet. Den andra frågeställningen om normativ femininitet visade att kvinnorna är medvetna om de förväntningar som finns på kvinnor i samhället. Många av de har direkt erfarenhet av konsekvenserna som sker ifall man som kvinna inte följer samhällets normer om exempelvis sexuell passivitet. Det berättas om motreaktioner som riktats som menar att Only Fans är skadligt eller farligt. Angående frågeställningen om stigma så framkom det att intervjupersonerna upplevde stigmatisering i viss mån. Genom att ha nära kontakt med andra kreatörer på Only Fans med liknande erfarenheter samt vänner de litar på ansågs detta som en strategi för att minska stigmat och göra det mer lätthanterligt. Materialet visade att kreatörerna finner stöd och förståelse genom att vara i nära kontakt med andra personer, vilket gjorde att de kan bearbeta samt hantera stigmat enklare. Slutsatsen av denna studie är att de analysteman som studien grundas i samverkar med varandra. Det tycks finnas en rollsättning på Only Fans som formas efter olika aspekter, bland annat stigma och normativ femininitet. Studiens material påvisar att det finns ett stigma kring kreatörsrollen på grund av normer om femininitet.

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim’s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity. These positions are assigned, claimed or opposition to, and characterizes not only the young girls self-image, but also how professionals within the health authorities look at them and what support and assistance that’s offered or deprived. Finally, the authors argue for a broader approach to young girls who self-injuring by sexual behavior, they can be both victims and actors and advocates a questioning of oppressive norms to detect and identify the young girls who self-injure by sexual behavior, when it is a prerequisite to widen their options and discretion.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.

<p>Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till. Studien visar också på att informanterna ständigt tolkas som avvikande (på ett positivt eller negativt sätt) och att detta i sin tur får konsekvenser för informanternas identitetsprocesser och de strategier som de använder sig av för att behålla spel som intresse.</p> / <p>The purpose of this paper is to elucidate the interests of five women regarding their relation to video and computer games, as well as how they intend to talk about games as reflecting a part of their own identity. The questions asked to empirics concerns the informants´ intrinsic experiences of games as an interest, and which conclusions that can be drawn according to these results. Further on, through the stories retold by the informants, an insight of what is normative within this specific sphere is provided. In addition, the important question of how the current normative conceptions in the field will affect the identity of the women is raised, and thereby possibilities and restrictions revealed, in relation to the interests of the informants and presuppositions of the surrounding society. The paper displays that there is not only one single norm for a female Gamer but also a normative femininity one should apply as a woman in the field. The survey also suggests that the informants often are referred to as deviant, both in a positive or a negative manner. This, moreover, seem to affect the internal identity processes of the informants as well as their strategies used to retain this specific interest.</p>

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. Frågorna som ställs till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare får vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvärlden, utifrån informanternas berättelser. Sist men inte minst så ställs frågan vad föreställningarna om det normala inom spelvärlden får för konsekvenser för informanternas identitet, och därmed vad detta leder till gällande de möjligheter och begränsningar som dessa kvinnor ställs inför, i relation till sitt intresse och den värld som omger det. Uppsatsen visar på att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns också en normativ femininitet som man bör förhålla sig till. Studien visar också på att informanterna ständigt tolkas som avvikande (på ett positivt eller negativt sätt) och att detta i sin tur får konsekvenser för informanternas identitetsprocesser och de strategier som de använder sig av för att behålla spel som intresse. / The purpose of this paper is to elucidate the interests of five women regarding their relation to video and computer games, as well as how they intend to talk about games as reflecting a part of their own identity. The questions asked to empirics concerns the informants´ intrinsic experiences of games as an interest, and which conclusions that can be drawn according to these results. Further on, through the stories retold by the informants, an insight of what is normative within this specific sphere is provided. In addition, the important question of how the current normative conceptions in the field will affect the identity of the women is raised, and thereby possibilities and restrictions revealed, in relation to the interests of the informants and presuppositions of the surrounding society. The paper displays that there is not only one single norm for a female Gamer but also a normative femininity one should apply as a woman in the field. The survey also suggests that the informants often are referred to as deviant, both in a positive or a negative manner. This, moreover, seem to affect the internal identity processes of the informants as well as their strategies used to retain this specific interest.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.