Syftet med denna studie är att analysera hur grundskollärare diskursivt konstrueras i relation till kön, klass och plats i platsannonser riktade mot glest befolkade kommuner. Urvalet av platsannonser som utgjort datamaterialet är 74 platsannonser som insamlats mellan den 27 mars 2023 till den 26 april 2023 från Arbetsförmedlingens digitala platsbank. Genom Faircloughs tre-stegs diskursiva analys (beskrivande, processande och förklarande) har tre olika konstruktioner av grundskollärare identifierats i datamaterialet. Den första konstruktionen är den relationella läraren vars betoning på relationella egenskaper innefattas både i fråga om arbetsplatsen och i den aktuella kommunen. Den andra konstruktionen är den legitimerade läraren som skapas genom att samtliga platsannonser kräver att den arbetssökande ska ha en lärarlegitimation. Den tredje läraren är den friluftslivs intresserade läraren som skapas genom platsannonsernas presentation av kommunen och arbetsgivaren som en attraktiv hemort och arbetsgivare. Sammantaget bidrar denna uppsats med kunskap om vilka lärare som konstrueras diskursivt i platsannonser i Norrbottens län och hur samtliga konstruktioner förstås intersektionellt utifrån genus, klass och plats. Ytterligare kunskap som uppsatsen bidrar med är hur den lokala sociala kontexten inte utgör den primära påverkande faktorn i hur grundskolläraren diskursivt konstrueras i Norrbottens län. / <p>2023-06-01</p>

Today, every organization is struggling to attract, recruit and retain staff. This is because it has become a” war of talent”, since it is difficult to recruit candidates with excellence. This means that it is important for employees to work with their brand to succeed. The purpose of this thesis is to investigate what nursing students find attractive with employees’ brand and what would make them stay in Norrbotten after their studies, and how this differs from employees work with employer branding. The study was conducted with a qualitative method and an adductive approach. The collected material was interpreted with a thematic analysis and coded with an empirical-driven and theoretical coding. The results of this study showed that organizations work with employer branding, but that they could developed. The results also showed that there are significant factors that students find attractive: work environment, work tasks, development opportunities, good colleagues and a good manager. The salary was an important factor even though it was not the biggest. Which differs from the employee’s biggest factors in their work with employer branding: the locality, development opportunities, work environment, salary, working conditions, working hours, career opportunities and benefits. The result also shows that there are factors that can affect the student’s choice moving after their studies. / Idag kämpar varje organisation med att attrahera, rekrytera och behålla personal. Detta för att det har blivit ett ”krig om talang”, då det är svårt att rekrytera kandidater med spetskompetens. Detta gör att det är av vikt för arbetsgivare att arbeta med sitt varumärke för att lyckas.Syftet med studien är att undersöka vad sjuksköterskestudenter finner attraktivt med arbetsgivares varumärke och vad som skulle få dem att stanna i Norrbotten efter studierna, samt hur detta skiljer sig mot arbetsgivares arbete med employer branding. Studiens genomfördes med en kvalitativ metod och en aduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades med entematisk analys och kodades med en data-driven och teoretisk kodning. Resultatet i denna studie visade att arbetsgivarna arbetar med employer branding men att de hade kunnat utvecklas. Resultatet visade även att det finns betydande faktorer som studenterna finner attraktiva: arbetsmiljö, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, bra kollegor och en bra chef. Lönen var även en viktig faktor, och kunde påverka exempelvis val av tjänst. Vilket skiljer sig från de betonade faktorerna i arbetsgivarnasarbete medemployer branding: orten, kompetensutveckling, arbetsmiljö, lön, arbetsvillkor, arbetstider, karriärmöjligheter och förmåner.Resultatet visade även att det finns faktorer som kan påverka studenternas val att flytta efter sina studier.

This study aims to evaluate the waste management in Norrbottens municipalities in key areas such as possibilities to reach the two national waste goals, information to the public, the effect of legislation, future of waste management and differences in geographic- and demographic areas. The Waste Framework Directive (WFD) issued by the EU and incorporated into Swedish law plays a major part in waste management by defining a hierarchy in five steps how waste should be treated. Interviews conducted with each of the fourteen municipalities aimed to find out what step in the hierarchy they are at and what effect the implementation of EU-legislature into Swedish law has had. Based on the interviews a diverse range of answers was found in relation to the questions asked, generally the more populated municipalities saw a more positive future of waste management, mainly because more developed infrastructure to handle waste is already in place. However the smaller the municipality is the harder it is to allocate resources for waste management and problems arise in the form of expensive transports of waste. A few municipalities think that the WFD has had a positive effect in the form of clearer responsibility for all parties involved in waste management but in general the answers point to a greater effect on a national level rather than a local. Regarding the national waste goals 7 of 14 municipalities believe they will reach the food waste goal but only 1 of 14 believe they will reach the construction waste goal.

The county of Norrbotten has a distinctive profile in the tourist business. In this paper, the previous two separate research fields exotification and mountain tourism is studied. The purpose was to determine whether mountain tourism was used to exotify Norrbotten during the growthphase of mountain tourism in the 1950s and 1960s. Through a qualitative text analysis, the study shows that there are exotic gestures that often become a counterpole to the rest of Sweden's society. The study reveals a focus on culture in the early 1950s, after which the mountain tourism is characterized by nature contexts. Romantic landscape descriptions then form the mountain tourism and its narration of the county during the 1960s. What is perceived as Sami culture, such as reindeer, and traditional costumes is therefore often illustrated together with snow during the chosen time period. The conclusion is that mountain tourism is presented as something exotic and different during its growth phase.

Det är enkelt att som människa fastna i gamla hjulspår och mönster. Vi vandrar samma gator och möts därmed av samma syner gång efter annan. Det kan leda till att vi slutar se vår omgivning och miljön runt omkring oss. Den upplevs kanske tråkig, vardaglig och icke-exotisk. Detta examensprojekt är skapat för att öppna människors ögon för det fantastiska som finns runt omkring oss. Särskilt i dessa tider, när miljön är på sin bristningsgräns och viruset covid-19 spridits över världen, krävs det att vi ser över våra resvanor och de normer som finns gällande resande. Projektet ämnar undersöka hur grafisk design kan bidra till att inspirera människor till att utforska och uppleva sin närmiljö. Upptäck ditt Norrbotten är skapat för att lyfta platser och aktiviteter väl värda ett besök i länet. / It is easy to, as a person, get stuck in old wheel tracks and patterns. We walk the same streets and thus meet with the same visions time after time. This can cause us to stop seeing our surroundings and the environment around us. It is perhaps boring, mundane and non-exotic. This degree project is created to open people's eyes to the great things that are around us. Especially in these times, when the environment is at its breaking point and the virus covid-19 is spread around the world, it is required that we review our travel habits and the standards that apply to travelers. The project aims to examine how graphic design can help inspire people to explore and experience their local environment. Upptäck ditt Norrbotten is created to lift places and activities well worth a visit in the county.

<p>Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten.</p><p>I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism.</p><p>För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.</p>

I denna uppsats kartläggs och analyseras beskrivningar av norrbottniska dialekter som presenteras i tre inflytelserika läromedel i dialektologi. Detta har gjorts i syfte att undersöka hur beskrivningarna kan kopplas till begreppet dialekt samt huruvida beskrivningarna kan relateras till identitetsskapandet hos talare av norrbottniska dialekter. Materialet utgörs av Elias Wesséns Våra folkmål (1969), Bengt Pamps Svenska dialekter (1978) och Gertrud Petterssons Svenska språket under sjuhundra år (2005). Uppsatsen använder sig av den diskursanalytiska nivån dispositiv. Genom metoden kontrasteras materialets beskrivningar av språket i södra respektive norra Norrbotten. Resultatet visar att materialets beskrivningar av språket i norra Norrbotten är ytliga och i vissa fall icke-existerande. Studiens slutsats är att materialet reproducerar en dialektologiskt traditionell bild av norrbottniskt språk, som inte stämmer överens med områdets faktiska språkförhållanden. Till sist visar studien även på ett behov av ny forskning om språket i norra Norrbotten.

The main objective of tbis dissertation is to study the media discourse on youth as it appeared in the Swedish region of Norrbotten during the postwar period. It discusses changes in ways of thinking and talking about youth against the background of modernization in the region. The data consists of artides from two locai newspapers. Norrbotten is geographically peripheral to the center of Sweden; it is also one of the few border regions of the country. The entire area — but particularly Tornedalen, which borders Finland - has a history of unemployment, problems related to infrastructure, and cultural conflicts. This study relates the discourse on youth to the tensions within such dichotomies as modem and traditional, urban and rural, and global and local. While the view of the media as constructors of social reality influences the theoretical perspective of the study, it is not meant to imply that the media create reality on their own. Rather, it is assumed that they are "co-producers" of reality and that journalistic texts serve as specific expressions of the predominant cultural codes in a culture and/or a given period of time. The dissertation presents case studies of four decades — the 1930s, 1950s, 1970s and 1980s — and focuses on the texts, as well as the contexts of the discourse surrounding Norrbotten youth. Following discussions of both the media messages and their sociohistorical contexts, it concludes that the debate about "today's youth" often serves as a forum in which society can express its hopes and concerns for the future. With theoretical concepts such as modernity and generation as a starting point, this dissertation further examines these results. In these discussions, modernity's duplicity stands out. On the one hand, youth are viewed as the bearers of what could be called romantic modernity and on the other, as provocateur in regard to the classical, rationalistic modernity's puritanical ideals and its moral entrepreneurs. The relationship between the generations is also symptomatic of modernity as a whole. With that, youth does not necessarily have to symbolize change in terms of rationality. In other words, provocation can spring from any deviation from the norms of change and progress established by the classic approach to modernization. Furthermore, the dual view of youth, that is, the prevailing tendency to describe them, simultaneously, as symbols of a belief in the future and degenerates, is typical for modernity. Consequently, the duality of the view of youth mirrors an ambivalent attitude to an ambivalent modernity. / digitalisering@umu

Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen. Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten. I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism. För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.

No description available.