digitalisering@umu

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Integration är ett ämne som alltid varit omdiskuterat. På 1960–1970-talet handlade det om utrikesföddas anpassning till majoritetssamhället medans det idag handlar om en integrationspolitik. År 2015 skedde en kraftig ökning i antalet asylsökande till Sverige, vilket var en följd av det syriska inbördeskriget och den europeiska flyktingkrisen var ett faktum. Tre procent av Sveriges befolkning bor i Norrbottens län som är det största i landet,där utlandsfödda är en viktig del i länets befolkningsutveckling. Av de personer som invandrar till Sverige flyttar många ifrån den kommun de först kommit till. För att bemöta de människor som kommer till Norrbotten, startades år 2015 integrationsprojekteten Progress tillsammans som sträcker sig regionalt i länet och Vänskapsprojektetsom är verksamma lokalt i en av kommunerna. Syftet med studien har varit att övergripande undersöka hur integration kan förstås genom att undersöka två pågående integrationsprojekt på regional-och lokalnivå. Studiens två huvudsakliga frågeställningar var att undersöka förståelse för integration genom personer arbetandes med ett integrationsprojekt och deltagare i ett integrationsprojekt.Metoden för studien har varit kvalitativ där materialet inhämtats från åtta semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats genom de teoretiska begreppen socialt kapital och integrationsteori.Resultatet visar att den sociala aspekten i relation till lokalbefolkningen är avgörande för en positiv integration.Personer arbetandes med, och deltagare i ett lokalt och regionalt integrationsprojekt förstår integration med att detfinns utmaningar som ny person till att komma in i ett samhälle. Dessutom är deras förståelse av integration att människor skiljs åt baserat på varifrån de kommer och att individen inte tas hänsyn till.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.

The view of the world is changing and with it the people’s conception of the magnitude of the world. The reason for this is tourism, never has it been so easy to travel and discover new places. The Arctic, that was once considered a remote and distant place is not anymore. Today the view of the Arctic is seen as a cultural landscape with different settings and qualities throughout the entire region. Sweden is part of the Arctic and the northern part of the country displays its arctic cachet with elements such as the richness of snow and the northern lights. This study focuses on Norrbotten, located in the northern part of Sweden and aims to examine the significance arctic tourism has for the companies that are in an arctic location. The study also intends to present a deeper understanding about arctic tourism and to further investigate the companies working with arctic tourism in Norrbotten. The results showed that the perception of arctic tourism coincides with the general opinion about the subject. Elements such as cold, ice, nature were mentioned to be closely associated to the Swedish Arctic. And the experiences that are linked to these factors were distinguished as arctic tourism products. The informants gave different opinions about what is in the future for arctic tourism. The intention for this study is hopefully to illustrate a better understanding for the complex phenomenon of arctic tourism and in what ways Norrbotten is an essential part of the Arctic.

This essay is about the children who came from Finland to the province of Norrbotten in northern Sweden during World War II, how local communities came to help Finnish warchildren and the experiences of Finnish war-children in northern Sweden during the latter part of the twentieth century. This will be investigated by the help of the social affinity theory, that comes with solidarity with people and places experienced as “close”. The social affinity theory helps explaining why Sweden was inclined to help Finland during World War II. The essay includes three interviews, two with war children, and one with a child of a war child that came to stay in Sweden after the war.

En viktig del i en brottsutredning, kanske den allra viktigaste, är förhör med misstänkta, målsäganden och vittnen (Christiansson & Granhag, 2004). Detta examensarbete undersöker hur civila och polisiära utredare går tillväga när de förhör personer misstänkta för brott. Vidare syften var att uppmärksamma hur utredare är utbildade i utredning samt jämföra likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare genomför förhör. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, fem med civila utredare och tre med polisiära utredare. Resultatet visar att civila utredare använder sig av PEACE-modellen/kognitiv intervju när de förhör personer misstänka för brott medan de polisiära utredarnas strategi är att de låter den hörde berätta fritt och ställer därefter ett antal öppna, icke-ledande frågor. Vidare visar resultatet att de förhörstekniker som används av de civila utredarna (PEACE-modellen/kognitiv intervju) är grundade i omfattande vetenskaplig forskning. Slutligen visar resultatet att det finns både likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare utför förhör med misstänkta samt att det i Norrbotten finns ett visst intresse för att ha en övergripande förhörsteknik i Sverige.

1871 var bäver utrotad i Sverige, 1922 gjordes den första återintroduceringen i Jämtland. Det dröjde ända till 1960-talet innan bäver återintroducerades i Norrbotten. Återintroduceringarna i Sverige är ett relativt outforskat område och syftet med denna uppsats är att kartlägga återintroduceringarna i Norrbotten som skedde mellan 1960 - 1976. Resultaten som sådana är inte generaliserbara då de första utsättningarna i Norrbotten gjordes avsevärt senare än i övriga län, vilket innebär att aktörer och processer kan ha varit annorlunda. Dock visar denna undersökning på de bakomliggande motiv och restriktioner som fanns, vilket potentiellt kan tillämpas även vid andra återintroduceringar. Av bäverinventeringsmaterialet används endast information gällande Norrbotten, trots att inventeringar över hela Sverige redovisas, vilket gör det möjligt att potentiellt undersöka om samma mönster även gäller generellt. / By 1871 the beaver was extinct in Sweden. The beaver was first reintroduced in the county of Jämtland in 1922 and during the 1960s it was also reintroduced in the county of Norrbotten. This is a relatively unexplored field and the intention is to chart the reintroduction of beavers in Norrbotten between 1960-1976. This essay will not study the reintroductions in general. It will only study Norrbotten during the period mentioned above. The results as such is not generalizable because the first reintroduction in Norrbotten was considerably later than in the other counties, which means that the agents and processes involved may have been different in other parts of the country. However, this survey shows the underlying motivations and constraints that existed and this might be applicable on other reintroductions. In the materials of the beaver inventories only information regarding Norrbotten has been used, even though the inventories contains a chart of the beavers in all of Sweden. It is possible to investigate if these patterns might be generally applicable

The purpose of this study is to find datable interstadial sediments in the core area of the LateWeicheslian ice sheet extent. Based on geomorphological evidence, three coring sites wereidentified close to the Ultevis plateau in Norrbotten, northern Sweden. Sediment coring wascarried out in two pre-Late Weichselian stream channels and in a sediment basin. Stratigraphyfrom one of the sites, a 100 meter wide meltwater channel, was chosen for further analysis. Thestudied core was 5,93 m long and ended in a lower till unit. The core contained silt and sandbelow an upper till unit, indicating presence of interstadial sediments in the stratigraphy. Thecore was subsampled for luminescence dating. Two samples from above the upper till unit andtwo samples from below this unit were chosen for initial luminescence measurements onfeldspar. These preliminary measurements indicate a significant difference in paleodosebetween the upper samples and the lower. The upper samples displayed relatively highpaleodoses, possibly representing pre-Late Weichselian ages. This could imply presence of twointerstadials in the stratigraphy. The lower samples exhibited significantly higher paleodosesthan the upper ones, possibly indicating early-Weichselian or even Saalian ages for the lowersamples.

This study examines notions of manliness among railway navvies from Norrbotten during the period from the 1880s to 1937. Navvy songs and poems are used in order to answer the purpose of this thesis. The method is qualitative and the paper should be viewed as descriptive utilizing a partly untried material as basis for investigation. The results are compared with previous research concerning both working class and middle class and there are both similarities and differences with previous research. The navvies wanted to describe themselves as persons who were able to drink alcohol in large amounts. However this fact was mainly valid for the older navvys which indicates a difference with previous research. The navvies used a rough language, were happy andliked freedom, they emphasized manual labour and were persistent and patriotic.