Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Att leva med en psykisk ohälsa är en stor påfrestning och utmaning för den som drabbas. De psykiska besvären begränsar personens vardagliga funktion och kan därmed påverka dennes privata och sociala liv. Ännu idag kan en person med psykisk ohälsa drabbas av fördomar och utsättas för stigmatisering. Tyvärr gäller detta inte bara i samhället utan dessa fördomar kan även finnas bland personer som jobbar inom vården. För att den drabbade ska kunna må bättre måste personen söka professionell hjälp och de som ska ge hjälpen måste ha kunskap om hur man bör göra det på bästa sätt. Syfte: att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med personer som lider av psykisk ohälsa. Metod: Författarna valde att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt, som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa designer. Artiklarna söktes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla inkluderade artiklar granskades med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag samt analyserades med hjälp av Fribergs integrerade analysmetod. Resultat: Studien visar att det finns olika attityder hos sjuksköterskor till patienter med psykisk ohälsan samt att dessa har stor påverkan på omvårdnad och patientens återhämtningsprocess. Resultaten presenteras i tre kategorier som inkluderar patientens upplevelse av sjuksköterskans attityder och omvårdnad, sjuksköterskans attityder och omvårdnad samt faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och omvårdnad. Huvudfynden i studien är att sjuksköterskans attityder styrs av faktorer som kultur och stigma, vårdkultur, organisation och tidsbrist på avdelningar samt sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Slutsats: Ju större kunskap sjuksköterskan har, desto mer positiva attityder uppvisar hen till patienter som lider av psykisk ohälsa. Det finns behov av att utveckla medvetenheten hos sjuksköterskor om hur deras attityder kring personer med psykisk ohälsa påverkar omvårdnad och återhämtning. De drabbade behöver stöd och förståelse från sjuksköterskorna för att kunna skapa ett förtroende för vården och en vilja att söka hjälp. / Background: Living with a mental illness is a great stress and challenge for those affected. The mental disorders limit the person's everyday functionality and can thus affect his or her private and social life. Nowadays, a person with mental illness is still facing prejudices that have their roots in stigmatization. Unfortunately, this applies not only to society, but also to the professionals working in healthcare. In order for the affected person to feel better, the person must seek professional help and those who give the help must have knowledge of how to treat them. Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse's attitudes in meeting persons suffering from mental illness. Method: The authors chose to carry out a non-systematic literature review which includes 15 scientific articles with quantitative and qualitative design. Scientific articles were found in 3 databases: PubMed, CINAHL and PsycInfo. All included articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment documentation and analyzed with the help of Friberg's integrated analysis method. Results: The study shows that there are different attitudes of nurses to patients with mental illness and that these have a major impact on nursing and the patient's recovery process. The results are presented in three categories which include the patient's experience of the nurse's attitudes and nursing, the nurse's attitudes and nursing as well as factors affecting the nurse's attitudes and nursing. The main finding in the study is that the nurse's attitudes are governed by factors that culture and stigma, nursing culture, organization and lack of time in departments and the nurse's knowledge and experience. Conclusions: The greater the knowledge the nurse has, the more positive attitudes they show to patients suffering from mental illness. There is a need to develop awareness among nurses about how their attitudes about people with mental illness affect nursing and recovery. Patients need support and understanding from nurses in order to build trust in care and a desire to seek help.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar cirka 9000 kvinnor varje år i Sverige. Kvinnor drabbas både psykisk och fysiskt. Beroende på vilket stadium man är i livet hanterar kvinnor bröstcancerdiagnoser på olika sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten för att kunna skapa en god vårdrelation och ge god vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalen bemötande vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikten har utförts av tio kvalitativa vetenskapliga  studier som analyserats enligt Fribergs beskrivning av sammanställning av kvalitativ forskning. Vetenskapliga artiklar var hämtade från CINAHL Complete och Pubmed och har analyserats och delats upp i teman. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman utifrån tio artiklar (1) Att känna stöd från vårdpersonal (2) Att känna sig ensam i sin sjukdom (3) Att känna sig informerad (4) Kvinnors behov av kommunikation. Slutsats: Kvinnor med bröstcancers känsla av delaktighet och trygghet påverkas av vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonalens förmåga att inkludera och integrera med patienten i kombination med kommunikationen är viktig för att främja vård upplevelsen och ge kvinnor med bröstcancer hopp och trygghet. / Background: Breast cancer affects about 9,000 women each year in Sweden. Women are affected both mentally and physically. Depending on the stage you are in in life, women handle breast cancer diagnoses in different ways. As a nurse, it is important to see the whole patient in order to create a good care relationship and to provide good care. Aim: The purpose was to describe women's experiences of healthcare professionls treatment of breast cancer. Method: The literature review that has been performed by ten qualitative scientific studies that have been analyzed according to Friberg's description of a compilation of qualitative research. Scientific articles were taken from CINAHL Complete and Pubmed and have been analyzed and divided into themes. Results: The result present four themes based on ten articles (1) Feeling supported by healthcare professionals (2) Feeling alone in their illness (3) Feeling informed (4) Women's need for communication. Conclusion: Breast cancer patient’s feeling of inclusion and safety depends on how they are received by health care professionals. Their ability to integrate with the patient and maintain healthy communication is paramount to further their experience and to give women with breast cancer hope and stability. Breast neoplasms, professional-patient relations, communication, qualitative studies, literature review, nurse-patient relations.

Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.

Bakgrund   Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.   Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext.    Metod  En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.   Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.   Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående. / Background  Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.   Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.   Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.   Results  The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.   Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

Bakgrund Populationen i Sverige har blivit äldre och ser ut att fortsätta åldras. I takt med denna utveckling uppträder en tydlig bild: fler och fler äldre hamnar på sjukhus. Äldre patienter tillhör en patientgrupp med en ofta komplex sjukdomsbild, därför krävs kunskap kring denna befolkningsgrupp och vad som får dem att bli sjuka vilket kan leda till andra funktionsnedsättningar. Detta är något som skulle kunna förhindras med rätt kunskap och tillvägagångssätt från sjuksköterskorna. Genom att sammanställa den senaste forskningen leder det till att öka sjuksköterskornas kunskap och förståelse för denna patientgrupp vilket är avgörande för en god och trygg sjukhusvistelse. Syfte Syftet var att belysa äldres upplevelser av sjukhusvistelse. Metod I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes en databasundersökning som genererade 15 vetenskapliga artiklar samt en manuell sökning som genererade fem artiklar. De 15 artiklar som inkluderades var både kvalitativa och kvantitativa och klassificerades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Slutligen analyserades de vetenskapliga artiklarna i en integrerad analys. Resultat Denna litteraturöversikt identifierade två huvudkategorier Att bli involverad och Bemötande. Litteraturöversikten visade att äldre patienter önskar att bli involverade i sin vård och upplever bristande bemötande på sjukhuset. Personcentrerad vård, intresse från sjuksköterskorna och tillgänglighet är viktiga faktorer för patienternas upplevelse. Resultatet kan bidra till kunskapsutveckling och förbättring av vården för äldre på sjukhus. Slutsats Sjukhusvistelsen för äldre kan innebära en upplevelse av bristande bemötande och information. Patienterna vill ofta bli involverade i sin vård men möts av sjuksköterskor med tidspress, hög arbetsbelastning och bristande intresse i patienten. Men många patienter upplever också en tilltro till sjuksköterskorna och väljer att helt överlämna sig till dem. Denna litteraturöversikt kan bidra med kunskap till omvårdnadsprofessionen i form av effektivare och mer personcentrerat bemötande av äldre. / Background The population in Sweden is rapidly aging and is expected to continue doing so. With this trend, a clear picture emerges: more and more elderly individuals end up in hospitals. Elderly patients belong to a patient group with often complex medical conditions, thus requiring knowledge about this population and the factors that contribute to their rapid illness progression and functional impairments, which could be prevented with the right knowledge and approach from healthcare professionals. Compiling the latest research to enhance healthcare personnel's knowledge and understanding of this patient group is crucial for providing a good and safe hospital stay. Aim To study the elderly's experience of hospitalization Method In the databases PubMed and CINAHL, a database survey was conducted that generated 15 scientific articles. The 15 articles that were included were both qualitative and quantitative and were classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The scientific articles were then analyzed in an integrated analysis. Results This literature review identified two main categories to be involved and treatment. The literature review showed that older patients wish to be involved in their care and experience a lack of treatment at the hospital. Person-centred care, interest from the staff and availability are important factors for the patients' experience. The results can contribute to knowledge development and improvement of care for the elderly in hospitals. Conclusions The hospital stay for the elderly can mean an experience of lack of treatment and information. Patients often want to be involved in their care but are met by healthcare staff with time pressure, high workload a and a lack of interest in the patient. Many patients also experience a trust in the healthcare staff and choose to completely surrender to them. This literature review can contribute with knowledge to the nursing profession in the form of more efficient and personcentered treatment of the elderly.

Non-suicidal self-injury includes deliberately damaging the tissues of one's own body. Self-harming behaviour is a growing problem and the number of patients seeking care related to self-harm has increased the last years. Despite this, the number of people who don´t seek care is assumed to be high. Self-harming behaviour is a complex area with many underlying causes and functions. Patients with self-harming behaviour are a vulnerable group because of the stigma involved in injuring oneself. How patients with self-harming behaviour are treated in healthcare can have a major impact on future confidence in healthcare. The aim of this qualitative literature study was to explore how patients with self-harming behaviour experience the treatment in health care. Three main themes and six sub-themes emerged. Being acknowledged includes; patients' positive experiences, Being seen and Feeling confident. Not being taken seriously includes; the negative experiences, Feeling diminished and To feel shame and guilt. The third main theme, Being in the care chain, includes; A negative spiral and Social network. Altogether, the themes present the patient's experience of the treatment in the health care system and how structural factors contribute to the patient's experience. Negative experiences such as not being seen and heard and a feeling of shame caused an insecurity which made it difficult for the patient to seek care and to be honest with the health care staff. Patients felt that there was a lack of knowledge among health care professionals. More knowledge is needed to improve the treatment.

Bakgrund: Telefonrådgivning inom eHälsa är ett växande fenomen i och med en allt mer åldrande befolkning och förändringar i demografin. Primärvårdens telefonrådgivning är den första kontakten med hälso- och sjukvården dit patienten ringer för att få hjälp och stöd. God kommunikation och bemötande är av vikt vid samtalet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande på grund av avsaknaden av det visuella. Vidare ska sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad omvårdnad som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur påverkas vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande då de fysiska mötena får allt mindre plats? Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdrelationen vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa studier, publicerade mellan år 2001–2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier av betydelse för vårdrelationen: samtalet, bedömnings- och beslutsprocessen samt organisationen. Fynden var överlappande i många avseenden. Ett utmärkande resultat var svårigheter kopplat till avsaknaden av det visuella, vilket genomsyrar alla tre huvudfynd. Vidare relaterades svårigheter avseende organisationen och bristande resurser såväl till samtalet som bedömnings- och beslutsprocessen. Slutsats: Avsaknad av det visuella är av betydelse för bedömningen och kan påverka bedömningen negativt. Organisatoriska brister som innebär att sjuksköterskan måste ta beslut skyndsamt kan innebära att den personcentrerade vården faller bort, vilket påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och den vårdsökande. Studiens resultat kan öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården. Trycket på primärvården beräknas öka i framtiden varför mer forskning inom området är av intresse för att säkerställa att en god vård tillhandahålls. / Background: Telenursing within eHealth is a growing phenomenon due to an increase in aging within the population and changes in demographics. Telenursing within primary health care is the first line for patients to get support and help. Good communication and how the patient is approached by the nurse is of importance in the call due to lack of visual cues. Furthermore, the nurse must assign to person-centred care, which is one of the nurses’ core competencies. How is the nurse-patient relation affected due to physical meetings being carried out to a lesser extent? Aim: The aim is to compile nurses' experiences of factors with an impact on nurse-patient relations in telenursing within primary health care. Method: Literature review with an inductive approach, based on ten qualitative studies, published between 2001–2020. To process the data content analysis was used. Results: Three categories of importance for nurse-patient relations were identified during the analysis: the conversation, the assessment and decisionmaking process and the organization. The findings were overlapping in many aspects. Difficulty linked to the lack of visual cues was a distinctive result, which pervades all three main findings. Furthermore, difficulties regarding the organization and the lack of resources, were related to both the conversation and the assessment and decision-making process. Conclusion: The absence of visual cues which emerged in the result is an important aspect of the assessment, which can affect the assessment negatively. Organizational shortcomings with the effect of the nurse having to make decisions quickly can result in the person-centred care being opted out, which affects the nurse-patient relations. The results of the literature review can increase the understanding of the nurse's experiences of nurse-patient relations in telenursing within primary health care. More research within the topic is of interest to ensure that good quality of care is provided, due to an estimated increase of demand on primary health care in the future.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.

Diss. Linköping : Univ.