Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

x A majority in the young generation use social media as their primary news source. Many Instagram accounts have started to publish political satire and Dyngbaggegalan is one of the largest in Sweden. Because of this the study aims to analyze how young media users, belonging to generation Z, discuss Dyngbaggegalans use of political satire. To examine this, two research question where formed: - What is discussed when young media users are exposed to Dyngbaggegalans political posts? - In what way do Dyngbaggegalan highlight political societal problems according to young media users?  The studied material was conducted through six focus group interviews which discussed four posts from Dyngbaggegalan. The transcribed material was used to create codes which later were thematized. Habermas' public sphere theory was used to understand social media as a digital public sphere. The PINE-model was used to comprehend Dyngbaggegalan as a space where incidental news exposure occurs. Lastly, Ödmark's and Harvard's theory about satirists' six democratic functions was applied.  The result of this study shows how young media users primarily discuss the use of satire in the posts but always end up discussing politics. The majority of the informants claim to be more politically affected than they thought. The satire, editing and the angle of the posts were considered to be the main approach to highlight societal problems. Young media users reflect upon political issues when exposed to these posts and this suggests that these types of accounts influence individuals ability to form a political opinion.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stor andel studenter det är som tar del av nyheter på Facebook, och identifiera vad som kännetecknar dessa personer. Undersökningen görs med grund i att nyheter får allt mer utrymme i facebookflödet vilket är något som bidrar till större klyftor i människors nyhetskonsumtion. Fortsättningsvis blir det relevant att utvidga förståelsen för vilka dessa konsumenter är. Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Empirin har framtagits genom att 114 respondenter fått svara på sammanlagt 17 frågor gällande individuella faktorer, sin nyhetskonsumtion på Facebook samt vilka fördelar de ser med plattformen. Urvalet har begränsats till studenter på Karlstads universitet inom fyra olika utbildningar: ingenjör, medie- och kommunikationsvetenskap, ekonomi och handel samt sjuksköterska. Respondenterna har nåtts genom att enkäten publicerats i respektive utbildnings facebookgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för studien är uses and gratifications, sociala fält, primära och sekundära nyhetspubliker samt tidigare forskning som berört nyhetskonsumtion både i traditionell mening och på sociala medier. Det finns en bred vetenskaplig grund vars fokus ligger på hur medierna påverkar publiken, men uses and gratifications belyser istället motsatsen, nämligen vad publiken gör med medierna. Därför blir framförallt denna teori den som genomgående berörs i studien. Resultatet i undersökningen visar att 92 procent av alla tillfrågade studenter tar del av nyheter via Facebook. Frekventa läsare, det vill säga de som gör det dagligen eller flera gånger i veckan, utgör 49 procent och därmed nästan hälften. Dessa flitiga konsumenter kännetecknas främst av att vara sjuksköterskor, kvinnor och av att ha studerat en kortare tid. I motsats är de minst benägna läsarna av facebooknyheter medie- och kommunikationsstudenter, män och personer som studerat en längre tid. Skillnaderna har sin grund dels i att kvinnor generellt använder det sociala nätverket mer än män, och dels i att olika utbildningar har skilda preferenser. Sjuksköterskor konsumerar frekvent nyheter på Facebook på grund av dess bekvämlighet och för att nyheterna ligger i deras intresse, medan mediestudenter oftare vänder sig till andra källor som ett resultat av att de vill täcka särskilda informationsbehov. Uppväxthem och föräldrarnas utbildningsnivå har inte visat sig vara av större betydelse för vem som är den mest frekventa nyhetskonsumenten på Facebook, inte heller graden av politiskt intresse. Här konsumerar både de med högt, medel och lågt intresse för politik dagligen nyheter på plattformen. Dock kan man se en tydlig dynamik mellan den förstnämnda och sistnämnda. De högt politiskt intresserade är de som i högst utsträckning följer en nyhets ursprungliga avsändare, samtidigt som dessa uppvisar en mer positiv inställning till interaktiviteten på Facebook där de kan dela, kommentera och diskutera nyheter. Därigenom blir de en primär nyhetspublik vilka sorterar ut och tolkar nyheter för de lågt politiskt intresserade, som i sin tur utmärks som en sekundär. Således influerar den primära publiken den sekundära med sina värderingar, åsikter och uppfattningar vilket enligt forskningen kan medföra en demokratisk utmaning. / The purpose of this study is to find out how big percentage of students that reads news on Facebook, and to identify what characterizes these people. The study is made with the knowledge that news seems to take more space in Facebook’s feed, which is something that contributes to larger gaps in people’s news consumption. Therefore, it will in the long run be relevant to extend the understanding of who these consumers are. The study has been carried out with a quantitative method in the shape of a survey. The empirical data has been retrieved by letting 114 respondents answer 17 questions concerning individual factors, their news consumption on Facebook and what advantages they see with the social platform. The sample has been limited to students at four different educational programs at the university of Karlstad; engineering, media and communications, economy and trade and nursing. The respondents have been reached by publishing the survey in the different groups on Facebook, belonging to each education. The theoretical starting point of the study is Uses and gratifications, Fields, Primary and secondary news audiences and previous research about news consumption both in a traditionally sense and on social media. There is a wide scientific belief that focuses on how the media is affecting the audience, but uses and gratifications instead, highlights the contrary - namely what the audience is doing with the media. That is why this theory is mainly used in this study. The results shows that 92 percent of all respondents read news on Facebook. Frequent readers, meaning the people that consume news on Facebook each day or several times a week, make up 49 percent of the total amount of students and thereby almost half of the totalt respondents. These frequent consumers are characterized mainly by the fact that they are students at the nursing program, females, and have been studying for a shorter period of time. In contrast, the least likely readers are students at the media and communications program, males, and those who have studied for a longer period of time. These differences are seen firstly because of the fact that females tend to spend more time on Facebook in general, and secondly since different educations have different preferences. The nurses frequently consumes news on Facebook because of its convenience and because they find that the news lies within their interests, while media students more often turn to other sources as a result of wanting to cover a certain need for information. Childhood home and the parent’s level of education have not shown to be of great significance to decide whether a person consumes news on Facebook, and neither has political interest. Both people with high, medium and low interest in politics daily consume news on the social platform. However, it is possible to see a clear dynamic between the first and last. Individuals with a high political interest tend to follow the original source of the news, whilst displaying a positive attitude to the interactivity on Facebook and the possibility to comment, discuss and share news. Because of this, they function as the primary news audience who sorts out and interpreters the news for the low politically interested, which, in turn, is characterized as the secondary news audience. Thus, the primary news audience influences the secondary with values, opinions and perceptions of the news, which according to research is something that could induce a democratic challenge.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

Människors uppfattning om sig själva och sin omvärld påverkas mycket av medierna de konsumerar, i synnerhet nyhetsmedier, och nu kanske mer än någonsin genom den ökade tillgängligheten. För personer med delad nationell identitet, till exempel immigranter, kan nyhetskonsumtionen både påverka och påverkas av hur relationen till det nuvarande respektive tidigare hemlandet är och utvecklas. Den här uppsatsen bygger på två jämförande fallstudier, båda bestående av webbenkäter och intervjuer, som kartlägger och jämför användarvanor gällande nyhetskonsumtion bland svenskar bosatta på Island respektive islänningar bosatta i Sverige. För att försöka förstå och förklara vilka faktorer som påverkar användningen av nyhetsmedier har en tredelad modell lånats från tidigare forskning (Wadbring & Andersson, 2016) och aningen modifierad använts som ramverk. Resultaten visar att fördelningen i konsumtion mellan det nuvarande och tidigare hemlandets nyhetsmedier är nästintill identisk för både svenskar på Island och islänningar i Sverige, där det nuvarande hemlandets nyhetsmedier dominerar något. Även gällande olika bakgrundsfaktorer följs de båda urvalsgruppernas nyhetsmedieanvändning åt. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra till en större förståelse för det nuvarande respektive tidigare hemlandets nyheters betydelse för människor med delad nationell identitet.

Samhällskunskapsämnet är brett och täcker flera olika områden. Denna uppsats försöker svara på frågor om hur elever som läser samhällskunskap på gymnasiet resonerar kring nyheter, samt kring nyheter och lärande. Studien har en teoretisk utgångspunkt i att det inte räcker med att ha förmåga och möjlighet. Man behöver även ha motivation, vilket kan appliceras på nyhetskonsumtionen i ett medielandskap med större möjligheter och utbud än tidigare. I studien har åtta elever från två gymnasieskolor med kursen samhällskunskap 2 i sin utbildning intervjuats efter en semistrukturerad intervjuform. Eleverna som intervjuades uppgav att de använder digitala verktyg som mobil och dator när de ska ta till sig nyheter. Där var även sociala medier en källa som var tydligt framträdande, dock ansåg flera att man behöver vara uppmärksam på källkritiken då det kan vara väldigt mycket information i sociala medier. Vidare ansåg eleverna att man kan lära sig mycket av nyheter om vad som händer i samhället och det fanns önskemål att detta även involveras i undervisningen i samhällskunskap. / The subject of social science is a wide subject that covers several academic disciplines. The research questions in this study concern how Social Science pupils in upper-secondary school view their own consumption of news and how they reason concerning news and learning. A theoretical perspective is approached from a view that you cannot only have opportunity and ability you also need motivation, which can be applied to news consumption in an ever-increasing media environment. In the present study, eight upper-secondary school pupils from two schools were interviewed based on a semi-structured interview. Respondents were selected based on a requirement that the course Social Science 2 is included in their education. The respondents said that they use digital tools such as smartphones and computers when they consume news. Social media was also a prominent source. However, several of them claimed that you need to be more observant with source criticism compared to traditional media when using social media. Moreover, the pupils’ opinions were that you can learn a lot of what happens in the world from news. And some wished for this area to be involved in the Social Science courses to a higher extent.

This study examined the topic of growing news consumption on Instagram and the impact that could have on the spread of misinformation. The purpose was to establish if there was an issue with news being mixed into a platform with Swedish influencers. Furthermore, the study aimed to examine whether young adults were faced with risks when consuming news on Instagram.  An experiment was conducted in order to research if influencers liking posts were able to further mislead young adults. The experiment occurred in a web survey where 196 respondents participated. Respondents were exposed to a fabricated health related news post about vaccinating against covid-19. Comparing the result of those who saw the stimuli and those who only saw the unliked news post, resulted in indications that influencers were able to further mislead young adults. Spearmans rank correlation showed a significant correlation, 0.289**, between source-credibility and message-credibility. The influencers did not need to have an expertise in the area of health. Nonetheless, they could still increase the trustworthiness to health-related news by approximately 29% as indicated by the results. In order to protect young adults from misleading news, Instagram needs to separate influencers from public health news. In addition, influencers need to be informed that their social media post interactions could produce consequences. Further research could be qualitative, finding out reasons behind the social validation. Furthermore, future research could categorize the influencers investigated. / Denna studie undersökte den växande nyhetskonsumtionen på Instagram och påverkan förändringen kan ha på spridningen av falska nyheter. Syftet var att upptäcka eventuell problematik när nyheter integreras på en plattform med svenska influencers. Dessutom ämnade studien att undersöka unga vuxnas potentiella risker när de konsumerade nyheter på Instagram. Ett experiment genomfördes för att undersöka huruvida influencers kunde gillade-markera nyhetsinlägg på Instagram och ytterligare missleda unga vuxna. Experimentet genomfördes i en webbenkät där 196 respondenter deltog. Respondenterna tog del av ett fabricerat hälsorelaterat nyhetsinlägg om vaccinering mot covid-19. Genom att jämföra resultatet av dem som fick ta del av stimuli och de som endast såg det ogillade nyhetsinlägget påvisades indikationer på att influencers kunde missleda unga vuxna ytterligare. Spearmans rangkorrelation visade en signifikant korrelation på 0,289** mellan informants-tillförlitlighet och informations-tillförlitlighet. Influencerna visade sig inte behöva en expertis inom hälsa och vård. Resultatet indikerade att de ändå kunde öka tilliten till en hälsorelaterad nyhet med ungefär 29%. För att motarbeta unga vuxnas missledning bör Instagram särskilja influencers från nyhetsinlägg. Dessutom bör influencers informeras om hur deras interaktioner med inlägg på sociala medier kan ge konsekvenser. Vidare forskning kan vara kvalitativ och redogöra för anledningar till den erhållna sociala bekräftelsen. Dessutom kan framtida forskning kategorisera de undersökta influencerna.

This report shows a qualitative study on how six young adults in the ages between 20-30 who are students at Linnaeus University in Kalmar percieve their news consumption habits and their use of news media on digital platforms. The aim of the study is to examine whether the six students feel the strogest connection with the press where they were raised or where they currently live, why they choose to use the media platforms they do and what meaning the use of the media bare to the students. We have seen a lack of information concerning why young people choose to consume news online instead of in printed media. The study is focused on theories concerning what affects people in their choice of media platforms and channels. This report shows that geographic nature, the quality of the content and which political ideology the daily press is founded on does not affect the respondents choice of media. Our study shows that the most important factor for the respondents is that the platform is easily accesssible and flexible. We can also see that the dissapering of the printed newspaper is connected to generations and techonology.

This thesis set out to examine news habits among Swedish 15-20 year olds during the spring of 2020 but then the Covid-19 pandemic hit. Following the events and its possible implications on news consumption, the focus shifted towards also looking at how young people’s news habits might change during the pandemic. This study was primarily aimed at better understanding the relationship between young people and news by implementing theories relating to their motivations and how they connect to society. The method used to examine this was online surveys. Additionally, by building on research from the 2009 Swine flu pandemic the survey aimed at improving the understanding of news’ relevance in the context of the digitized media landscape and evolved use of social media. From the results it seems respondents had a bigger need for news and information during Covid-19. Results showed that young people have an interest in news and care about what goes on in society. Factors such as political interest and education level indicated higher news consumption but not as much in relation to the pandemic. Social media was important for the overall news consumption. Those discussing current events with friends and family were also more likely to consume news to a greater extent than those who did not. This study concludes that the decline in youth news consumption previously observed, might not be as severe and that the role of social media is a crucial element. It is also evident that the Covid-19 pandemic increased young people’s news consumption and they turn to the news for information and to better understand what goes on in the world around them.