Background The mouth can be colonized by many bacterial species that are associated with both health and disease. Bacteria analyses are an important part of diagnosing and treating dental diseases, but there is no consensus regarding which sampling method to use for these analyses. Aim The aim of this study was to find out whether there are differences in bacterial composition in one, two and three days old dental plaque and if there are regional differences between anterior, posterior, right and left surfaces in the mouth over time. Method Plaque sample collection was performed at specific tooth sites on six healthy young adults. Sampling was made three times after dental plaque had been accumulated for one, two and three days respectively. During the accumulation periods the participants had to abstain from all forms of oral hygiene. Bacteria DNA extraction was performed followed by 16S sequencing. All gene sequences were matched against the Human Oral microbiome database. The results were analyzed in SPSS and SIMCA.  Result When comparing the bacteria composition between day one, two and three a statistically significant difference was found. The analyzes also showed a difference in composition between the posterior and anterior regions of the mouth over time, but no significant difference between the right and the left side of the mouth over time.  Conclusion  The result suggests that the sampling method should be chosen carefully and determined by the specific aim of the dental plaque analysis.

Den orala hälsan är en viktig del av den allmänna hälsan och kan påverka välbefinnandet. Plack kan bidra till en försämrad oral hälsa och orsaka parodontala sjukdomar och karies. Tandborstar är ett viktigt verktyg för att avlägsna plack och på marknaden finns elektriska och manuella tandborstar. Syftet med litteraturstudien var att utvärdera studier som jämfört den plackavlägsnande effekten mellan elektriska och manuella tandborstar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie som baserades på randomiserade kliniska vetenskapliga studier publicerade i databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på en större plackreducering med den elektriska tandborsten jämfört med den manuella tandborsten. Slutsatsen är att en elektrisk tandborste avlägsnar mera plack jämfört med en manuell tandborste.

The aim of the study was to examine the competence of dental hygienists among Clinic Director´s within the Public Dental Service and Private dentists in the county of Skåne . The study was quantitative and consisted of an electronic questionnaire sent out to all Clinic Directors in the county of Skåne. A total of five hundred and thirty eight questionnaires were sent out. The inclusion criteria were the Clinic directors who employed dental hygienists who had obtained their professional degree during the last four years. Twenty nine Clinic directors responded to the study. The results showed that in general clinic directors are pleased and feel that dental hygienists are proficient in periodontology and dental caries diagnostics. There were two clinic directors who felt that dental hygienists should have more knowledge in the fields of endodontics and pedodontics. The Clinic directors were asked if they wanted to add a certain skill or specialty to the competence of dental hygienists. Two of the clinic directors said that they would like to see dental hygienists be able to measure blood and sugar levels if needed. In conclusion, this study shows that most of the clinic directors thought that the dental hygienists had good knowledge and skills within their operating range. The result of this study must be interpreted with caution because of the low response rate. / Syftet med studien var att undersöka vad klinikchefer inom Folktandvården i Region Skåne och Privattandläkarna i Skåne län ansåg om tandhygienistens kompetens. Studien var kvantitativ och bestod av en elektronisk enkät som skickades ut till samtliga klinikchefer inom Folktandvården och Privattandläkarna i Skåne län. Det skickades ut totalt 538 enkäter. Inklusionskriterierna var de klinikchefer som anställt en tandhygienist som tagit sin yrkesexamen under de senaste fyra åren. Tjugonio klinikchefer besvarade enkäten. Resultatet av studien visade att klinikcheferna ansåg tandhygienisten kunnig inom parodontologi och kariesdiagnostik. Det var två klinikchefer som önskade att tandhygienisten skulle ha ökad kompetens inom endodonti och pedodonti. Klinikcheferna fick svara på en fråga i enkäten om de önskade lägga till något i tandhygienistens kompetensområde och där svarade två klinikchefer att blodsocker- och blodtrycksmätning skulle ingå i tandhygienistens kompetensområde. Slutsatsen av studien visar att merparten av klinikcheferna ansåg att tandhygienisterna hade bra kompetens inom sitt arbetsområde. På grund av låg svarsfrekvens måste reultatet tolkas med stor försiktighet.

The purpose of this study was to investigate parents' knowledge about diet and dental caries. The survey was conducted using a structured questionnaire consisting of 19 questions regarding knowledge of diet and caries, and preventive measures. The questionnaires were distributed to parents who were visiting a dental hygienist or prophylaxis nurse with their children aged 0-3 years. A total of 88 completed surveys were collected. The study showed that the majority of the parents had knowledge about diet and dental caries. They had good knowledge about snacking, poor oral hygiene and that diet and feeding contents of the bottle can cause tooth decay. Parents have an important responsibility to guide the child to achieve a good general oral health. Thus, dental professionals, especially dental hygienists, have an important role in preventing tooth decay.

<p>Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.</p>

Introduktion: Tandvårdsrädsla återfinns bland både vuxna och barn i befolkningen. Denna rädsla utvecklas under påverkan av flera olika faktorer och är ofta stark och svår att kontrollera. Denna rädsla kan påverka munhälsan och livskvalitén negativt. Därför är den viktig att behandla. Syfte: Syftet med studien var att granska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder för behandling av tandvårdsrädda patienter. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder tillämpas vid tandvårdsrädsla och vilka metoder fungerar? Vilka av behandlingsmetoderna används till barn och vilka används till vuxna? Metod: Litteraturstudie Resultat: Flertal olika behandlingsmetoder presenteras för att användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter. De flesta metoderna är inriktade på att behandla rädslan vid en specifik behandling. Metoder inom beteendepsykologi är avsedda att även behandla tandvårdsrädsla på längre sikt. Konklusion: Det är av stor vikt att tandvårdsrädsla behandlas. Enligt lag har en individ som är tandvårdsrädd rätt till trygg och säker vård. Olika behandlingsmetoder finns att tillgå. Fortsatta studie behövs för att utöka kunskapen om olika metoders resultat och användbarhet bland barn och vuxna

Introduktion: Prevalens av dental erosion har ökat hos barn och ungdomar under 2000-talet och påverkas av olika livsstilsfaktorer, såsom ett ökat intag av sura drycker. Detta kan i sin tur påverka den orala hälsan och ge negativa konsekvenser.  Syfte: Syftet med studien är att studera vetenskaplig litteratur om prevalens och svårighetsgrad av dental erosion hos barn och ungdomar.  Frågeställningar: Hur ser prevalens och svårighetsgrad av dental erosion ut hos barn och ungdomar? Hur skiljer sig prevalensen av dental erosion mellan pojkar och flickor?  Metod: Litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet redovisade prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i olika åldersgrupper hos barn och ungdomar mellan år 2001–2015. Skillnader har inte gått att fastställa då artiklarna i denna litteraturstudie utförts i olika populationsgrupper under olika tid. Bland de 16 resultatartiklar som i denna litteraturstudie kunde påvisa prevalens av dental erosion och könsskillnader sågs sju artiklar med signifikant skillnad mellan könen och nio där ingen signifikant skillnad kunde konstateras.  Konklusion: Prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i samtliga åldersgrupper har förekommit med ett varierande resultat. Prevalens rapporterades var högre i primära tänder och sågs öka med åldern i permanenta tänder. Det kan inte dras en slutsats om det finns könsskillnader i prevalens av dental erosion.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka socioekonomiska faktorers påverkan på kariesrisken hos barn 0-12 år i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en systematisk kvantitativ litteraturstudie, sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i PubMed. Resultat: Låg socioekonomisk status gav högre kariesrisk än hög socioekonomisk status. Barn till mödrar med låg utbildningsnivå hade 3.02 gånger ökad kariesrisk än barn till mödrar med hög utbildningsnivå. Barn med två utlandsfödda föräldrar hade 6.37 gånger ökad kariesrisk i förhållande till barn med föräldrar födda i Sverige. Slutsats: Barn till föräldrar med låg socioekonomisk status hade högre kariesrisk än barn till föräldrar med hög socioekonomisk status oberoende av föräldrarnas/familjens inkomst, föräldrarnas utbildning, föräldrarnas bakgrund, föräldrarnas/familjens hälsa/vanor/attityder eller geografiskt område.

Background: Blood-borne infections are common problem in healthcare. Informations about the prevalence in dental care are limitet. Healthcare professionals in South Africa are particularly vulnerable to blood-borne infections. The best way to minimize blood-borne infections is to increase compliance to infection control. Objective: To describe and compare compliance to infection control routines and knowledge of blood-borne infections among  different groups of dental students at a university in Ga-Rankuwa, South Africa. Materials and method: A quantitative cross-section web-based survey. The participants were dental students who were registered in 2019, dental hygienist, dental therapist students, 3ed year and dental students 4th year. Non Parametric – Chi - Square and Fisher's test was used to analyze data. Result: Majority of the students had  compliance regarding the use of gloves and mask during patient treatment, changing gloves and disinfection of  unit between patients. Compliance was less at other parts where approximately half (49%) had the correct answer concerning: gloves, using of  gloves, clinical uniform and using of mobile and accessories. Correct answers to the knowledge of blood-borne infections för all dental students was 67%. Conclusions: The participants had better results on knowledge of blood-borne infections than on compliance to infection kontrol. No significant difference was found among the student dental groups