Bakgrund: Telefonkontakt är ofta den första kontakten patienterna har med sjukvården. Tri-agering och rådgivning via telefon är en växande och komplex del av sjukvården där be-dömningen av patienten ska utföras utan någon visuell kontakt. Syfte: Distriktsköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Intervjustudie med kvalitativ design. Nio intervjuer utfördes. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier och nio subkategorier hittandes. Resul-tatet visade på att det behövs mer stöd och utbildning inom telefonrådgivning. Stöd från kol-legor och chef är också viktigt då telefonrådgivning är krävande och det kan uppstå svåra samtal. Diskussion: Det framkommer i andra studier information som styrker det som sagts i intervjuerna. Slutsats: Det behövs mer utbildning i telefonrådgivning både i utbildningen till distriktssköterska och på arbetsplatsen. En betydande roll är en fungerande arbetsplats där det är högt i tak och att personalen har förtroende för varandra och kan diskutera och få stöd av varandra. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>

UNDERVISNING I EGENVÅRDVID KRONISK OBSTRUKTIVLUNGSJUKDOMEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSONNilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera undervisning i egenvård för personer med KOL, som vårdas i öppenvård, för att undersöka vilka effekter detta får i deras dagliga liv. Metoden som användes var systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Orems teori om egenvård har använts som teoretisk ram. Tio artiklar som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att utbildning enligt ett egenvårdsprogram i kombination med en behandlingsplan och fysisk träning var den intervention som hade bäst effekt. Här sågs en minskning av akuta läkarbesök, slutenvårdstillfällen och slutenvårdsdagar, men bara ringa stöd för ökad livskvalitet. Interventionen hade ingen effekt på lungfunktion, fysisk förmåga, symtomupplevelse eller antalet exacerbationer. Rökavvänjning via ett patientcentrerat förhållningssätt visade sig leda till en fördubbling av antalet individer som genomför ett rökstopp, men rådgivning angående rökstopp hade ingen effekt. Undervisning konstruerad efter Banduras kognitiva teori ökade individens tro på sin förmåga att kunna utöva egenvård (self-efficacy). Denna studie har visat att utbildning i egenvård för denna patientgrupp är ett område där mer forskning behövs. Nyckelord: Bandura, behandlingsplan, egenbehandling, egenvård, egentillit, KOL, Orem, patientutbildning, rökavvänjning, självförtroende. / EDUCATION IN SELF-CARE CONCERNINGCHRONIC OBSTRUCTIVE PULMONARY DISEASE A SYSTEMATIC REVIEWELISABETH NILSSONNilsson, E. Education in self-care concerning chronic obstructive pulmonary disease. M. A. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.In Sweden there are over 700 000 persons suffering from COPD. This disease has often a long-term course with extensive influence on daily life. The aim of this literature review was to study self-care education in out-patients with COPD and the effects of the education on their daily life.The method used was a systematic literature examination reviewing pertinent research in the area. Orem’s theory about self-care was used as theoretical frame. Articles dealing with self-care education were evaluated regarding scientific quality. Ten randomized controlled trials were finally included. The results showed that education based on a self-care program combined with action-planning and training sessions, was the intervention that had the best effects. A decrease in visits to emergency rooms, hospital admissions and days in the hospital could be demonstrated as a result of the self-care education. The results also showed an insignificant trend towards increases in quality of life. The intervention had no effect on lung function, physical functioning, symptom experiences or number of exacerbations. Patient centred teaching about refraining from smoking doubled the number of individuals who stopped smoking, while counselling about quitting to smoke did not have any effect. Education constructed after the cognitive theory of Bandura, had effects on the self-efficacy to perform self-care. This study has shown that education about self-care is an area that needs more research.Key words: actionplan, Bandura, COPD, Orem, patient-education, self-care, self-efficacy, self-management, smoking-cessation.

Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat. Populariteten kring lågkolhydratskost har under de senaste åren ökat och det förekommer studier som visar att kosten kan vara fördelaktigt för personer med DT2. Syfte: Att beskriva effekter av lågkolhydratkost hos personer med DT2. Metod: Litteraturöversikten har kvantitativ design och innehåller 13 vetenskapliga artiklar. Fribergs analysmodell användes för att analysera artiklarna. Resultat: Lågkolhydratskosten visade en signifikant förbättring i glukos, kroppsmassa och blodfetter. Kosten visade inga stora skillnader mellan variablerna på lång sikt jämfört med andra koster. Det stöd som förekom till deltagarna i studierna visade sig vara betydelsefullt för att uppnå ovanstående effekter och framförallt då det gällde att bevara effekterna över tid. Slutsats: Lågkolhydratskosten medförde positiva effekter på kort sikt och effekterna samvarierade med omfattningen av stöd som ingick i studierna. Trots rädslan för att kosten medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom påvisade studien inga risker med kosten på kort sikt. Nyckelord: diabetes typ 2, lågkolhydratskost, egenvård, Dorothea Orem, diet. / Background: Diabetes type 2 (DT2) is an increasing health problem. The disease means that the body produces less insulin than the body need. Obesity, physical inactivity, unhealthy diet, heredity and rising age are risk factors for the disease. To avoid complications, a stable blood sugar pursued. The nurse will provide support and give knowledge for self-care, that according Orem means to provide health and quality of life. Low fat diets have for many years recommended. The popularity around low carbohydrate diet has increased in recent years. Studies shows that low carbohydrate can be beneficial for persons with DT2. Aim: To describe the effects of low carbohydrate diets in people with DT2. Method: The literature review with a quantitative design, contains 13 scientific articles. Friberg analysis model was used to analyze the articles. Results: A significant improvement was observed in glucose, body mass and lipids. The diet showed no significant differences between the variables in the long term compared to other diets. The support that occurred to the participants in the studies were found to be significant in order to achieve the above effects and especially when it came to preserve the effects over time. Conclusion: The low carbohydrate diet resulted in short- term positive effects and these effects varied whit the extent of support the studies conducted. Despite fears that the diet increases the risk of cardiovascular disease, studies showed no short-term risks. Keywors: diabetes type 2, low carbohydrate diet, self care, Dorothea Orem, diet

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 12 stycken skrivna med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Resultatet analyserades deduktivt utifrån Orems fem hjälpmetoder och subkategorierna framkom efter en induktiv analys. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i följande kategorier: Att göra något eller handla för en annan person med subkategorierna; God hygien, Specifika åtgärder relaterade till kateter, Ökat vätskeintag samt Profylaktiska läkemedel och tillskott. Att handleda en annan person, Att ge fysiskt och psykologiskt stöd, Att skapa en miljö som främjar utveckling samt Att undervisa. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien använde sig av ett flertal olika omvårdnadsåtgärder för att förebygga urinvägsinfektion. Att förkorta tid med kateter samt att undvika att sätta kateter var de mest effektiva åtgärderna för att förebygga urinvägsinfektion. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildning av patienter, omvårdnadspersonal och anhöriga samt ett ökat vätskeintag reducerade incidens av urinvägsinfektion. / Background: Urinary tract infection is the most common nosocomial infection and involves the presence of bacteria in the urine with or without symptoms. There are several factors that make that the elderly are at increased risk of suffering from urinary tract infection among other comorbidity and functional impairments. Urinary tract infections lead to suffering among elderly individuals and high costs for the society. The nurse has a responsibility to prevent disease and reduce suffering. Aim:The aim was to describe nursing care measures, perceived effects and the effects of these, in order to prevent the occurrence of urinary tract infection in the elderly and to describe the included articles in the sampling methodology and survey group. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 14 scientific articles. Of these, 12 studies with a quantitative approach and two studies with a qualitative approach. The results were analyzed deductively based on Orem´s five methods of helping. Subcategories emerged after an inductive analysis Main results: The results were compiled in the following categories: To do something or act for another person with subcategories; Good hygiene, Specific actions related to the indwelling urinary catheter, Increased fluid intake and Prophylactic agents / supplements. To mentor another person, To give physically and psychological support, To create an environment conducive to development and To educate. Conclusion: The nurses in the study used a variety of nursing interventions for preventing UTI. To shorten the time with the indwelling urinary catheter and to avoid inserting indwelling urinary catheter were the most effective methods to prevent urinary tract infections. The nurses in the study considered that education of patients, nursing staff and relatives and an increased fluid intake decreased incidence of urinary tract infections.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en hormonell sjukdom som orsakar insulinbrist som kännetecknas av kronisk hyperglykemi. Diabetes mellitus typ 1 kräver en livslång behandling av insulin där egenvården är en central del för att kunna förebygga senkomplikationer av diabetes mellitus. Sjuksköterskan har en viktig roll att hjälpa patienter till god egenvård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva upplevelser av egenvård hos vuxna personer med diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ metod som har en induktiv design. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Livet med diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en ständig förändring av strategier med förhandling med sig själv där fördelar och nackdelar tas upp vid varje ny livsomvälvande händelse. Upplevelsen var också att hälso-och sjukvården och närstående har en påverkan på patientens egenvård och kan främja till god egenvård eller också leda till försämrad egenvård. Slutsats: De kvalitativa artiklarna gav ett beskrivande resultat om hur personer med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård. Resultatet kan ge hälso- och sjukvårdpersonal en bättre förståelse och kunskap för hur deras stöttning är av stor betydelse i att främja god egenvård hos patienter. / Background: Diabetes mellitus is a hormonal disorder that causes insulin deficiency characterized by chronic hyperglycemia. Type 1 diabetes mellitus requires a lifelong treatment of insulin, where self-care is a key part of preventing late-onset diabetes mellitus complications. The nurse has an important role to help patients achieve good self-care. Aim: The purpose of the literature review was to describe adult patients' experiences of self-care in type 1 diabetes mellitus. Method: Literature review with a qualitative method that has an inductive design. The results are based on fifteen different scientific articles. Result: Life with diabetes mellitus type 1 was experienced as an ongoing change of strategies and self-negotiation between the advantages and disadvantages in every life-changing event. The experience was also that the healthcare system and family have an impact on the patient’s self-care regime and can either lead to an improved or also impaired self-care. Conclusion: The qualitative articles gave a descriptive result about how people with diabetes mellitus type 1 experience their self-care. The result can give healthcare professionals a better understanding and knowledge of how their support is of great importance in promoting self-care in patients.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens största folksjukdomar där åtta och en halv procent av världens befolkning är drabbade. Vårdens resurser är begränsade och ett stort ansvar läggs på patientens egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att motivera och stötta dessa patienter utifrån deras egen kapacitet och livssituation. För att på bästa sätt lyckas med detta är det viktigt att utforska vad patienterna själva har för upplevelser av vad som främjar deras egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vad som främjar egenvårdskapacitet vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna MEDLINE och CINAHL. För att få senaste evidens användes artiklar från 2009-2019. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades enligt Fribergs metod. Resultat: Flera främjande faktorer framkom i analysen. Dessa faktorer delades in i fyra huvudteman: Sociala relationer - viktigt för god egenvård, Vikten av en god vårdrelation, Kunskap och information som främjande faktorer och Den inre egenvårdskapaciteten. Sociala relationer delades in i två underteman: Stöd från familj och vänner som främjande faktor och Värdet av stöd från andra i liknande situation. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visar att stöd från familjen är en av de viktigaste faktorerna för god egenvård och i vårdrelationen bör sjuksköterskan ta tillvara dessa resurser genom att kartlägga patienternas sociala nätverk. Utbildning och stöd för familj och anhöriga bör prioriteras mer i arbetet med patientens egenvård. Resultatet har diskuterats mot Orems egenvårdsteori. / Background: Type 2 diabetes is one of the world's largest diseases and today about eight and a half percent of the world’s population are affected. The care resources are limited and a great responsibility is placed on the patient’s self-care. The nurses’ responsibility is to motivate and support these patients based on their own capacity and life situation. In order to achieve this, it’s important to explore the patients’ experiences of what promotes self-care. Aim: To describe patients' experiences of what promotes self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative articles from the databases MEDLINE and CINAHL were used. To get the latest evidence only articles from 2009 – 2019 were used. The results of the articles were analyzed and thematized according to Friberg. Results: Several facilitators emerged in the analysis. These facilitators were divided into four main themes: Social relations - important for self-care, The importance of a good care relationship, Knowledge and information as promoting factors and Inner self-care capacity. The theme of social relationships was divided into two sub-themes: Support from family and friends as a facilitator and The value of support from others in a similar situation. Discussion: The results of the literature review shows that family support is one of the most important facilitators when it comes to self-care. Nurses need to utilize these resources by mapping patients' social network. Education and support for family should be given more priority to help patients with their self-care. We discussed the result against Orem's self-care theory.

Bakgrund: Av alla telefonsamtal från föräldrar till vårdcentralen får hälften av dessa egenvårdsråd till sina barn, vilket kan främja hälsa, förhindra och förebygga sjukdom. Om förmågan till egenvård sviktar hos föräldrarna har distriktssköterskorna en viktig roll i att stötta och undervisa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge egenvårdsråd till föräldrar i telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier och nio subkategorier framkom. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Verktyg för samtalet med underkategorierna kommunikation, undervisning, stöd och hjälpmedel. Nyttan med egenvårdsråd med underkategorierna stärkt föräldraroll, tillgänglig som samtalskontakt och färre vårdbesök. Utmaningen med egenvårdsråd med underkategorierna komplexiteten i telefon, föräldrar är olika och kulturella olikheter och språksvårigheter. Distriktssköterskorna erfor att föräldrarna fick stöttning, råd och hjälp med sin oro i telefonsamtalen. Det fanns svårigheter i telefonsamtalet som att inte kunna se barnet och stressen när samtal drog ut på tiden. Slutsats: Distriktssköterskorna arbetade personcentrerat och stöttade föräldrarna till egenvård så att de kunde verka för god hälsa och förebygga sjukdom hos sina barn. Undervisning i egenvårdsråd stärkte föräldrarollen samt minskade deras oro. / Background: Of all telephone calls to the health care centres, half come from parents’ who receive self-care advice for their children, which can promote health and prevent illness in children. If the parents’ ability to self-care fails, the district nurse has an important role in supporting and teaching. Aim: To describe district nurses’ experiences to provide self-care advice to parents in telephone counselling in health care centrals.     Method: The study was implemented with a qualitative method with an inductive approach. The data collection consisted of 12 semi-structured interviews with district nurses at health care centres. The material was analysed with a qualitative content analysis that resulted in three categories and nine subcategories. Results: Three categories emerged in the result. Tools for the conversation with the subcategories communication, teaching, support and aids. The benefit of self-care advice with the subcategories strengthened parenting role, available as a conversational contact and fewer care visits. The challenge with self-care advice with the subcategories of the complexity of the telephone, parents are different and cultural differences and language difficulties. The district nurses experienced that the parents received support, advice and help with their concerns in the telephone conversations. There were difficulties in the phone call such as not being able to see the child and the stress when the call dragged on. Conclusion: District nurses worked person-centered and supported parents in self-care so they could work for good health and prevent illness in their children. Teaching in self-care advice strengthened the parental role and reduced their worries.

Bakgrund: Levercirros är slutstadiet för många olika leversjukdomar och har sitt ursprung i alkoholöverkonsumtion, hepatitvirusinfektioner samt övervikt och fetma. Forskning visar att personer med sämre hantering av levercirros drabbas av fler akuta sjukhusinläggningar, mer lidande och en lägre livskvalitet. Patientutbildning är ett sätt att bli delaktig i sin vård. Det är således av vikt att förstå hur patientutbildning påverkar patienter med levercirros i sin sjukdom och sitt dagliga liv. Syfte: Syftet var att belysa patientutbildningens betydelse för patienter med levercirros. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamling skedde genom databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i elva artiklar, två var kvalitativa och nio var kvantitativa. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i enlighet med Fribergs rekommendationer. Resultat: Tre kategorier identifierades: förbättrad kunskap och hantering av sjukdom, ökat välbefinnande samt önskan om mer utbildning. Sammanfattning: Resultatet visade att patientutbildning för patienter med levercirros kan leda till fördelar både på individ- och samhällsnivå och hade betydelse på flera plan. Kunskapen om sjukdomen och dess komplikationer ökade, även patientens livskvalitet förbättrades. Vidare ledde patientutbildning till en bättre sjukdomshantering vilket minskade sjukhusinläggningar. Det framkom även att patienterna upplevde ett behov av mer kunskap. / Background: Liver cirrhosis is the final stage of many liver diseases and derives from overconsumption of alcohol, hepatitis virus infections as well as overweight and obesity. Research shows that people with poor management of liver cirrhosis endure more acute hospitalizations, more suffering and a reduced quality of life. Patient education is a way to become more involved in their care. It is therefore important to understand how educational interventions affect patients with liver cirrhosis in their disease and daily life. Aim: The aim was to highlight the significance of patient education for patients with liver cirrhosis. Method: A literature review was the chosen method for this study. Data was collected through the databases Cinahl Complete and PubMed, resulting in eleven articles, two qualitative and nine quantitative. The articles have been quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg’s recommendations. Results: Three categories were identified: increased knowledge and self-care ability, improved quality of life as well as patients' perceived need for more knowledge. Summary: The results showed that patient education for patients with liver cirrhosis can lead to benefits at both the individual and societal level. Knowledge about the disease and its complications increased, as well as the patient's quality of life. Furthermore, patient education led to better disease management, which reduced hospital admissions. It also emerged that patients experienced a need for more knowledge.

Summaries in Afrikaans and English / Die doelwitte van hierdie studie is om een van die teoriee wat by opleidingsinstellings gedoseer word, in die gemeenskapgesondheidpraktyk op tienergesinne toe te pas en om 'n strategie te ontwikkel wat sodanige toepassing vir verpleegkundiges aanvaarbaar maak. Orem se selfsorgtekortteorie is gevolglik op gevallestudies by 'n Gemeenskapgesondheidskliniek van 'n stadsgesondheidsafdeling toegepas. Persoonlike onderhoudvoering is as navorsingstegniek gebruik om probleme te identif iseer, behoeftes te bepaal en selfsorgtekorte aan te spreek. Data is gemeet aan die hand van UNICEF se GOBI FFFF en die PKK se vyf konsepte, die verpleegproses en OREM SE KONSTRUKTE. Evaluasie toon dat Orem se selfsorgteorie 'n instrument bied om selfsorgvermoens te evalueer, die verpleegkundige te rig om tekorte te identifiseer en verpleegsorg te beplan sodat interdissiplinere konsultasie verminder en professionele verpleegkundiges beter aangewend word, hulpbronne en fasiliteite maksimaal benut word en elke indiwidu as selfsorgagent ontwikkel word. / The objective of this study is to apply one of the theories taught at training institutions to teenage families in the community health practice and to develop a strategy to make such application acceptable to nurses. Orem' s self-care deficiency theory was consequently applied to case studies at a community clinic of a Municipal Health Department. Personal interviews were mainly used as research technique to identify problems, determine needs and address self-care deficiencies. Data was evaluated according to UNICEF' s GOBI FFFF, the "PKK" 's five concepts, the nursing process and OREM's Constructs. Evaluation has proved that Orem' s theory offers an instrument to evaluate self-care abilities and guide the nurse in identifying deficiencies and planning nursing care in order to reduce multidisciplinary consultation, which results in professional nurses being employed appropriately, resources being utilised to the maximum and each individual developing into a complete self-care agent. / Health Studies / M.A. (Verpleegkunde)