The impact of occupational stress on physiological and psychological well-being of employees is well documented, as well as the adverse effects of occupational stress on organisational functioning. Nursing occupational stressors are divided in nursing-specific demands, job demands and lack of organisational support. If unattended, occupational stress may progress to burnout. Burnout is a type of response to chronic emotional and interpersonal stressors on the job and it is conceptualised as emotional exhaustion, depersonalisation and personal accomplishment. It has been an issue particularly prominent in the human service occupations. The nursing profession specifically meets these criteria. Individuals who work under these circumstances are at greater risk of developing burnout. 53 nurses completed a biographical questionnaire, the Nursing Stress Survey (NSS) and the Maslach Burnout Inventory (MBI). Results indicate that trauma unit nursing staff experience moderate levels of occupational stress and average levels of burnout. Various stressors were identified that nursing staff experienced relatively severely. Emotional exhaustion is related to nursing-specific demands, job demands and lack of organisational support with large effect, indicating the importance of occupational stress in the development of burnout. It is important that management take cognizance of the relationships in order to have a pro-active approach to organisational stress management with the implementation of preventative interventions. / Dissertation (MCom (Human Resources Management))--University of Pretoria, 2004. / Human Resource Management / unrestricted

Bakgrund: Forskning tyder på att stress är ett vanligt förekommande problem inom sjuksköterskeyrket idag. Det finns positiv och negativ stress där den negativa och framförallt den långvariga stressen kan leda till negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i slutenvården.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar som har granskats och inkluderats i resultatet.   Huvudresultat: Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress i grundades i två huvudrubriker; Upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress samt upplevda faktorer som kan reducera stress på arbetet samt tio underrubriker. Resultatet identifierade upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress i form av; hög arbetsbelastning, osäkerhet i arbetsrollen, bristande stöd från chefer, kontakt med anhöriga, bristande kommunikation och samarbete samt våld och hot. Resultatet identifierade upplevda faktorer som kan reducera stress i form av; anpassning av arbetsbelastning, individuella strategier för stresshantering, återhämtning samt utbildning och digitala verktyg.  Slutsats: Stress på arbetet verkar vara ett problem som förekommer i hela världen då resultatet påvisar samma problematik i olika länder. Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress baserad på en mängd olika faktorer såsom hög arbetsbelastning som överensstämmer med varandra inom forskningen. Även upplevda faktorer för stressreducering överensstämmer med varandra vid jämförelse mellan olika länder. / Background: Research indicates that stress is a common problem within the nursing profession today. There are positive and negative stress where the negative and above all the long-term stress can lead to negative consequences both physically and mentally. Aim: The aim of this literature study was to describe nurses experiences of work related stress in hospitals.  Method: A descriptive literature study where eleven scientific articles were analyzed and included in the result.   Main result: The nurse's experience of work-related stress was founded in two main headings; Experienced causes of work-related stress and Experienced factors that can reduce stress at work and ten sub-headings. The result identified perceived causes of work-related stress in the form of; high workload, insecurity in the work role, lack of support from managers, contact with the relatives, lack of communication and cooperation, and violence and threats. The result identified perceived factors that can reduce stress in the form of; adaptation of workload, individual strategies for stress management, recovery and training and digital tools. Conclusion: Stress at work seems to be a problem that occurs throughout the world as the result shows the same problem in different countries. Nurses experience work-related stress based on a variety of factors like heavy workload that are consistent with each other in research. Experienced stress reduction factors are also consistent in comparison between countries.

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Stress klassificeras idag som en folksjukdom och har blivit ett omtalat ämne inom sjukvården då stressen inom sjuksköterskeyrket blir ett allt vanligare problem­­ dagligen. Stress kan visa sig som positiv eller negativ där den positiva kan vara till nytta medan den negativa i längden kan bli skadlig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, hantering och konsekvenser av arbetsrelaterad stress inom slutenvården.   Metod: Elva granskade vetenskapliga artiklar skapade grund för denna litteraturstudie som genomfördes med en deskriptiv design.  Huvudresultat: Tre huvudteman samt nio subteman identifierades relaterat till sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. De tre huvudtemana var upplevda faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress, strategier för hantering av arbetsrelaterad stress och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Det framkom i resultatet att hög arbetsbelastning, otillgängliga läkare, patienter och dess anhöriga, arbetstiden, dåligt stöd från ledningen var faktorer som upplevdes orsaka arbetsrelaterad stress. Resultatet visar även på att sjuksköterskorna upplevde att stödjande ledarskap och arbetsmiljö, korta pauser, samarbete och kommunikation samt privatlivet underlättade hanteringen av den arbetsrelaterade stressen. Resultatet visar även att arbetsrelaterad stress i längden kan leda till konsekvenser som bland annat negativ påverkan i familjelivet samt vårdkvalitén, fysisk och mental utmattning så som kronisk trötthet, irritabilitet, isolering, otålighet med mera.   Slutsats: Det finns ett stort underlag av forskning gällande stress sjuksköterskor utsätts för inom arbetet i hela världen. Trots den kunskap som redan finns kring detta och att flertal studier visar återkommande faktorer kring upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress, förbättras ej sjuksköterskornas situation. Den forskning som redan finns visar även gemensamma faktorer till upplevda hanteringsstrategier samt vilka konsekvenser stressen kan leda till om dessa strategier inte nyttjas. / Background: Stress today is classified as a public disease and has become a popular topic in healthcare. In the nursing profession stress has become a common problem on a daily basis. Stress can turn out to be positive or negative where the positive can be helpful while the negative in the long run can be harmful. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences, management and consequences of work-related stress in inpatient care.  Method: Eleven reviewed scientific articles formed the basis purpose of this literature study, which was implemented with a descriptive design.  Main result: Three main themes and nine sub-themes were identified related to nurses' experiences of work-related stress. The three main themes were perceived factors that cause work-related stress, strategies for managing work-related stress and consequences of work-related stress. They result showed that high workload, inaccessible doctors, patients and their relatives, working hours, poor support from management were factors that were perceived to cause work-related stress. The results also show that the nurses experienced that supportive leadership and work environment, short breaks, cooperation and communication as well as private life facilitated the management of work-related stress. The results also show that work-related stress in the long run can lead to consequences such as negative impact on family life and quality of care, physical and mental exhaustion such as chronic fatigue, irritability, isolation, impatience and more.  Conclusion: There is a large basis of research regarding stress that nurses are exposed to within work worldwide. Despite the knowledge that already exist about this and that several studies show recurring factors around perceived causes of work-related stress, the nurses' situation does not improve. The research that already exist also show common factors to perceived management strategies and what consequences stress can lead to if these strategies are not used.

Correctional officers work in a stressful environment and are regularly exposed to dangerous and emotionally charged situations. Researchers have detailed the potential negative outcomes of this occupation, yet little research has examined the extent to which correctional officers experience emotion while on their shifts, and how those emotions may translate into stress, divorce, substance abuse issues, domestic violence, and high mortality rates upon retirement. The purpose of this phenomenological study was to learn how correctional officers experience their felt and expressed emotions while at work. Data collection was done using a 15-item open ended questionnaire designed by the researcher and accessed via an online website. The 15-item questionnaire was prescreened by correctional officers not participating in the survey to assure for trustworthiness. Anonymous online survey data was collected from 23 correctional custody staff members working throughout California. The responses from the survey were coded and analyzed using NVivo and Survey Monkey software to account for reoccurring themes in the data. The findings of this study show a high percentage of respondent's report feelings of anxiety throughout a shift at work. Further, the findings show that the participants consistently report a disconnect between felt and expressed emotions while at work. These findings may be used to reform training programs for correctional officers to offer them better ways to process the emotions they experience throughout their career.

Bakgrund: I Europa rapporterar ungefär hälften av arbetstagarna att arbetsstress är ett vanligt problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste åren där hälso- och sjukvården är ett av de mest drabbade yrkena. Stressen påverkar vårdpersonal både fysiskt och psykiskt, vilket i sig äventyrar patientsäkerheten. När våra hanteringsstrategier blir otillräckliga gentemot höga arbetskrav skapas upplevelser av stress. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av arbetsrelaterad stress och stresshantering. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 16 underkategorier. Kategorierna var: ‘organisationsrelaterade stressfaktorer’, ‘individrelaterade stressfaktorer’, ‘patientrelaterade stressfaktorer’, ‘erfarenheter av stressens konsekvenser’ och ‘erfarenheter av stresshantering’. Konklusion: Arbetsrelaterad stress beror till stor del på hälso- och sjukvårdsorganisationens många brister, vilket påverkar vårdpersonal men även vårdkvalitén. Vårdpersonal behöver utveckla sin kunskap kring stresshantering och träna på att använda optimala hanteringsstrategier. Även förbättringsarbete från organisationens sida krävs för att främja vårdpersonals hälsa och därmed förbättra vårdkvalitén. / Background: In Europe, about half of the labour report work-stress to be a common problem. Occupational stress has increased in recent years, with healthcare being one of the most affected professions. Stress affects healthcare professionals both physically and mentally and jeopardizes patient safety. When our management strategies become insufficient with high work demands, experiences of stress are created. Aim: The aim of this literature study was to investigate healthcare professionals' experiences of occupational stress and stress management. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in CINAHL and APA PsycInfo. The analysis process was performed according to Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in 5 categories and 16 subcategories. The categories were: ‘organizational-related stressors’, ‘individual-related stressors’, ‘patient-related stressors’, ‘experiences of the consequences of stress’ and ‘experiences of stress management’. Conclusion: Occupational stress is largely due to the health care organization's many shortcomings, which affect health professionals but also the quality of care. Healthcare professionals need to develop their knowledge about stress management and practice, using optimal management strategies. Improvement work on the part of the organization is also required to promote the health of healthcare professionals and thereby improve the quality of care.

This diploma thesis focuses on the issues of occupational stress among vocational schools' teachers. The theoretical part of the thesis introduces the discipline of occupational health psychology, presents current definitions and theories of occupational stress, and then focuses on the concepts of coping and coping strategies. Next, the specificity of teachers 'occupation at vocational schools is discussed and a summary of existing research findings concerning teachers' stress, and especially vocational teachers' stress is presented. The empirical part of the thesis had two main research aims. The first aim was to examine the extent to with vocational school teachers experienced occupational stress and to identify main stressors at their workplaces. The second aim was to identify coping strategies and to explore whether these strategies were effective. The data were collected using a questionnaire which was distributed among teachers in three vocational schools. The results showed that more than half of the respondents experienced stress and that main predictors of stress were work-family conflict and job insecurity. Both effective and ineffective coping strategies were identified. Key words: stress, occupational stress, vocational schools, teacher, coping, coping strategies

The research explored when workplace coaching can facilitate stress management and well-being in corporations in Slovakia. It looked at the challenges and opportunities of workplace coaching through individual and organisational perspectives. It was found that masculine and directive leadership style is present in the organisations. There is an observed lack of leaders’ engagement and interest in employee well-being throughout the organisational culture. Furthermore, some organisation members lack healthy assertiveness and motivation which affect their willingness to change and participate consistently in coaching. The opportunities revealed that the coaching could facilitate stress management and well-being when the alignment and positive collaborative intervention between the coach, coachee and organisational culture occurs. Workplace coaching provides members with practical tools that directly affect employees' stress levels, such as deep self-reflection, meaning-making, value-reflective coaching, mindfulness and somatic techniques. The study indicated that coaching helps develop self-awareness, self-regulation and self-knowledge, which are vital abilities for the sustainable well-being of employees. From an organisational perspective, the employees need to be motivated and supported to integrate the coaching techniques into daily corporate life. The research suggests that coaching, authentic and transformational leadership style and the traits and abilities of emotional intelligence (e.g. adaptability, emotional resiliency, self-awareness, self-motivation, self-worth, social awareness and management) sustain and foster well-being in the workplace. Employees’ engagement and promotion of well-being by the leaders seem to be critical aspects. An integrated narrative-collaborative approach to communication is vital, and the development of strategic well-being measurements and indicators is suggested. The qualitative research was conducted through semi-structured interviews with female coaches who are experts in stress management and well-being. They offered their perspectives on their expertise and working experience with international corporations in Slovakia.

Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsäkerhet. / Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and lack of patient safety.

Thesis (M.A. (Social Work)) -- University of Limpopo, 2017 / The aim of the study was to explore the factors that contribute to occupational stress among the fire-fighters employed by the Polokwane Local Municipality, Capricorn District of Limpopo. The study focused on the following variables: working relationships, work load, nature of work, deadlines pressure and work-home balance. The nature of the study is qualitative. The study data was collected from July to September 2015. The researcher interviewed fire-fighters in Polokwane Local Municipality. An in-depth semi-structured interview was utilised as the data collection method. The instrument used in the study was a semi structured interview schedule. Data was thematically analysed. The study findings showed that working relationships, work-load, nature of work, deadline pressure and work-home balance contributed to occupational stress. The study also found that occupational stress had negative effects on both the fire-fighters and their organisation