Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna. I och med implementeringarna av nya IT-system har förvaltningarnakunnat göra besparingar på olika nivåer. Detta har medfört både positiva och negativakonsekvenser.Resultatet visar att det inte går att bortse från att det blir en tyngre arbetsbörda och enstressigare tillvaro för medarbetare som arbetar utifrån dessa styrmodeller i offentligaförvaltningar. Det går heller inte att bortse från att omfördelningar av resurser bidrar tillbesparingar i förvaltningarna.

A substantial public reform is taking place in Sweden. Public authorities are being moved from Stockholm to other parts of Sweden. The goal is to scatter these institutions to increase the public presence in smaller cities around the country. Not a lot of research has been carried out about relocation reform in the public sector. This paper intends to empirically research the significance of local and central political party majorities in the process of deciding where to place relocated institutions. With quantitative data such as vote turnout, which party is governing, unemployment rates and number of inhabitants in the cities this paper aims to explain why certain governmental institutions end up in different places in Sweden 2014 - 2018. While collecting data some trends seemed quite strong such as the correlation between cities where governmental institutions were placed and vote percentage for the governing party, particularly in the local elections. Cities were more likely to receive a institution if the inhabitants voted to a greater extent for the Swedish social democratic party as well as the biggest governing party in Sweden 2014 – 2018. Although when proceeding to multiple linear regression and Fischer’s exact test the p-values where not found to be significant exept the correlation between inhabitants in the cities who did or did not receive relocated institutions and relocation reform. As for further research this paper implies that there might be statistically significant correlations but to research such a thing one must include a greater number of cities who has received a relocated institution and perhaps design a cross-country study.

The aim of the essay was to analyse the problems for democratic consolidation in Hungary during Fidesz time in the government. The research question was: which problems could be identified for the democratic consolidation in Hungary during 2010 to 2018 when the analysis is focused on the civil society, the political society, the rule of law and the state apparatus? In order to answer the research question a case study was done. Four of Linz and Stepan’s arenas which are important for a consolidated democracy were used. The study identified several problems for the democratic consolidation in Hungary. The problems for civil society included for instance more regulations for NGO:s and negative statements from government representatives . The main problems for political society were that Fidesz had unfair advantages, for instance regarding media. Some of the problems for rule of law were the lack of unity around the constitution and that the areas which the constitutional court has jurisdiction over has been reduced. One of the problems for the state apparatus was corruption.

No description available.

The need to save the women of Afghanistan has for years been the focus of multiple international organisations, and through humanitarian aid the world has attempted to achieve this goal. This paper aims to gain an understanding of what it actually has been like to live, as a woman, in Afghanistan during the years of increased humanitarian aid, after the fall of the Taliban regime in 2001. To achieve this, the paper is based on the feminist institutionalist theory combined with previous research. This paper will focus on gaining an understanding of the informal institutions surrounding gender, and also look at empirical data to assess the practical implementation of gender-equality on the ground. To understand if or how the gender-equality has changed in Afghanistan this paper uses both quantitative and qualitative data. The conclusion will show that, even though there is a difficulty in obtaining data from Afghanistan, there has been a positive development for gender-equality on the ground and that there, however, has been little to no change towards gender-equality within gender norms and informal rules.

Denna studie undersöker vilka handlingsalternativ som Peter Singers variant av utilitarism skulle förespråka gällande flyktinginvandring. Det framgår att enligt Singers teori bör flyktingar i regel bli beviljade asyl. Däremot skulle Singer förespråka att flyktingar inte beviljades asyl om det bidrar till att länderna de kommer till sänker sin budget för bistånd till fattiga och utvecklingsländer och hjälper mer utsatta grupper mindre. Studien kommer till slutsatsen att teorin har en stark argumentation men är svår att tillämpa i praktiken. Det finns en oklarhet gällande hur Singers teori ställer sig till avvägningen man bör göra mellan långsiktiga och kortsiktiga mål. Hur nytta beräknas i praktiken är otydligt och något Singer behöver utveckla. Teorin kan även vara svår att följa i det vardagliga livet eftersom den ställer höga krav på individuell uppoffring och kan kräva att individer tar beslut som intuitivt är ifrågasättbara.

Uppsatsen syftar till att få en bild av hur jämställdhetsarbete implementeras i en offentlig förvaltning, från politiskt beslut i nämnd och ut i verksamheten. Undersökningen är utförd i en medelstor kommun och den valda förvaltningen är Barn- och Ungdomsförvaltningen. Denna förvaltning valdes för att vi anser att det är med barnens hjälp vi kan ändra rådande normer kring jämställdhet. Genom att utföra kvalitativa intervjuer i ett led från nämnd ner till verksamheten på förskolan, har vi fått en bild av vilka aktörer och vilket synsätt som krävs för att jämställdhet ska vara en prioriterad fråga hela vägen från nämnd till verksamheten i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Arbetar organisationen aktivt med jämställdhet och i så fall hur? Vilka styrdokument och policys reglerar jämställdhetsarbetet? Vem har vilket ansvar i organisationens jämställdhetsarbete? Vilka resurser finns att tillgå och hur används dem? och sist men inte minst Är jämställdhet en prioriterad fråga? Resultatet visar att kommunen har svårt att implementera ett aktivt jämställdhetsarbete då det finns en avsaknad av en bred dialog, kunskap och att jämställdhetsbegreppet blandas ihop med jämlikhet. Viljan att implementera alla barns lika möjligheter är stark men kunskap om jämställdhetsområdet och tid att använda sig av befintliga resurser saknas. / This paper aims to gain a picture of how gender equality is implemented in a public administration, from political decision of the board to the practical work in preschool. The survey is conducted in a medium-sized municipality and the selected management is Children- and Youth Administration. This administration was chosen because we believe that it is with help of our children we can change the prevailing norms of equality. By conducting qualitative interviews with people of different hierarchical levels in the organisation, we gained a picture of which operators and which approach is required for gender equality to be a priority all over the organisation. Our questions have been: Does the organization actively work with gender equality and, if so, how? What are the governing documents and policies regulating gender equality? Who has the responsibility in the organization's work with gender equality? What resources are available and how do they use them? and last but not least Is gender equality a priority? The result shows that the municipality have difficulties to implement an active gender equality work. There is an absence of a important dialogue and the gender equality concept is confused with idea of equality. The desire to implement all childrens equal opportunities is strong but knowledge about gender equality and the time to use existing resources are lacking.

No description available.

<p>Swedish public administration has for the last few decades undergone reforms aimed at making it more efficient. A substantial part of these reforms have concerned creating clearer roles for politicians versus officials in the public sector, i.e. giving politicians a responsibility for setting goals and steering activities and public officials the role of implementing them.</p><p>This study aims to examine one reform following this path that is under implementation in a Swedish public authority; Försäkringskassan, the Social Insurance Agency. The purpose of the reform is to increase the organization’s effectiveness and the rule of law. The reform means that decision-making committees, Social Insurance Committees, consisting of political appointees are being replaced by public officials as decision-makers in complex social insurance cases. The purpose of this study is to see if, and how this reform could affect the democratic foundation of these decisions.</p><p>The study concludes that the reform will have a negative impact on the democratic support and the legitimacy of the decisions made, as it indirectly removes the citizens’ possibilities of expressing discontent through elections. This reform could also have a negative impact on the quality of rule of law if the new roles for public officials as decision-makers are not properly exercised.</p>

No description available.