The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate.  The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.

Denna studie undersöker hur kommunala representanter upplever kommunal samverkan. I en verklighet där trycket utifrån för att samverka är en vardag för kommuner runtom i Sverige så finns det ett intresse i att skapa en förståelse för hur samverkan upplevs och hur projekt blir en del i samverkansprocessen. Denna studie behandlar dessa teman av samverkan och projekt genom att narrativt närma sig berättelser om samverkan inom samverkansorganet Familjen Helsingborg. Studien använder sig av en fallstudie liknande struktur för att lyfta fram berättelser om kommunal samverkan på flera plan inom Familjen Helsingborg. Undersökningen är baserad på tio kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner på flera områden inom flera kommuner. Studien ämnar att skapa en berättelse om samverkan genom att identifiera ett antal områden av intresse såsom tid, resurser, informationsflöden och makt. Resultatet av undersökningen visar att en del av att hantera och förstå projekten i rollen av att främja samverkan, blir att skapa mening av kunskap och utbytet av information inom de kommunala gränserna.

Syftet med studien är att undersöka möteskulturen i en medelstor svensk kommun. Med möteskultur åsyftas den rådande mötesmiljön i organisationen. Studien baseras på en enfallsstudie av kommunen och analyserar hur möteskulturen ser ut samt hur den skiljer sig mellan chefer och personal. Studiens insamlade material består huvudsakligen av genomförda intervjuer med tjänstepersoner samt tidigare forskning och relevanta teorier. För att analysera kommunens möteskultur har organisationsteori om formella och informella normer samt nyinstitutionalismen applicerats på det insamlade materialet från samtalsintervjuerna. Resultatet visar att kommunen har en utbredd möteskultur, det vill säga att mötesmiljön i organisationen präglas av många möten samt att denna möteskultur skiljer sig mellan chefer och personal. Utifrån intervjuerna går det att se en markant skillnad mellan personalen respektive cheferna vad gäller mötestid och mötesbokningar. Det finns även en skillnad i tjänstepersonernas inställning till möten utifrån huruvida de har en mötespolicy eller inte. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att möteskulturen i kommunen kan förbättras och att det finns etablerade metoder för detta i delar av kommunen som fler bör ta efter.

Samverkan är i dagens samhälle utav stor vikt för offentliga verksamheter, då arbetsuppgifter blivit allt mer komplexa och dynamiska. Samtidigt är våld i nära relationer ett komplext samhällsproblem, vilket det därav krävs ett stort antal diverse aktörer för att kunna förhindra denna problematik. Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur myndigheter eller andra offentliga aktörer som arbetar med och samverkar kring våld i nära relationer upplever samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan av olika offentliga verksamheter upplevs när det kommer till både det reella och preventiva arbetet kring våld i nära relationer. Studien syftar även till att bidra med förståelse omkring hur utmaningar och förutsättningar kan knytas an till olika samverkansformer/analysnivåer. För att kunna besvara detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats, där sex respondenter som representerar diverse relevanta myndigheter eller andra offentliga verksamheter som arbetar med våld i nära relationer har intervjuats. De teoretiska utgångspunkter studien utgår från är interorganisatorisk samverkan, interprofessionell samverkan och intersektoriell samverkan. Till studiens resultat har en tematisk analys utförts. Det resultat som framkommit utifrån den empiriska insamlingen är att samtliga respondenter upplever samverkan som något positivt, då samtliga instämmer att våld i nära relationer är ett komplext arbete som kräver samverkan. Det har även framkommit att sådana faktorer som engagemang, flexibilitet, arbetssätt, utbildning och kunskap ses som positiva insatser för samverkansarbetet med våld i nära relationer. De utmaningar som framkom med samverkansarbetet var tidsperspektivet, ekonomiska resurser, lagar och regler, komplexitet kring begreppet, kultur och ansvarsfördelning.

Given the recent increase in targeted state grants within primary schools, this study aims to examine target grants as a policy tool. It seeks to understand how actors perceive governance through state grants and to identify potential conflicts between the state and municipalities. The empirical data consist of interviews with stakeholders from municipal and state levels. The study employs a new institutional perspective, applied across three dimensions: (1) mistrust-based vs. trust-based governance, (2) centralisation vs. decentralisation, and (3) political vs. professional governance. The analysis indicate that the conflict between national equality and municipal autonomy influences actors' perceptions of governance. The results indicate that state grants are viewed as tools for demonstrating political action and addressing inequality, but they also produce negative side effects, such as increased administrative costs for municipalities. Governance through targeted grants is perceived as being based on mistrust, and their design risks steering municipal operations. Additionally, the study shows that actors' perceptions of state grants are driven by competing institutional logics, which may create tensions between the state and municipalities. In conclusion, the study presents a model that unifies these dimensions. The model illustrates the trade-off between strong state governance through targeted grants and broader, more general grants resulting in weaker state governance.

After more than 30 years of research on cyberwar there is still many, and often contradicting views on what it is and what effects it can produce. This thesis studies how the Swedish political level understands cyberwar. The study was conducted using Ashraf’s definitional framework and framing methodology. The analysis is based on the empirical material of official documents pub-lished by the Swedish government. The study shows that the Swedish view on cyberwar is mainly realistic but, in some parts, also alarmistic according to the definitions in Ashraf’s framework. The thesis also shows that Ashraf’s framework is well suited to show what understanding a state has on cyberwar, but the framework also has some limitations. The result of this thesis gives a deeper knowledge on how Sweden understands cyberwar and can be used to improve on future polices and strategies.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

Under 2014 genomförde Ryssland framför ögonen på resten av världen en annektering av Krimhalvön i Ukraina. Västvärlden var i det som närmast kan beskrivas som en chock över detta offensiva beteende. Utan någon förvarning så flyttade Ryssland med stöd av "små gröna män" fram sina positioner på Krimhalvön. En ny taktik användes och strider blandades med andra medel och metoder i det som populärt kan uttryckas som gråzonen. Denna undersökning besvarar följande problemformulering med stöd av en kvalitativ textanalys i form av en dokumentundersökning. Utifrån ett säkerhetsstrategiskt perspektiv; Hur kan problamtiken med hybrida hot i gråzonen beskrivas och hur omhändertas dessa i den nationella säkerhetsstrategin? Genom att läsa i empiri och teori om gråzon, hybrida hot och säkerhetsstrategier skapar sig författarna en modell för analys. Denna analysmodell används sedan för att analysera den (Svenska) nationella säkerhetstrategin som publicerades 2017. Analysmodellen grundar sig på de av Treverton identifierade hybrida hoten: Desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar, irreguljära beväpnade styrkor, reguljära beväpnade styrkor.Undersökningen visar att den nationella säkerhetsstrategin, trots en bristande tydlighet inom vissa områden och en bristande balans mellan mål, metoder och medel, identifierar och ger styrningar för omhändertagandet av de identifierade hybrida hoten. Vidare visar säkerhetsstrategin på en bred förståelse och tolkning av begreppen hybrida hot och gråzonen, utan att försöka definiera dessa komplexa begrepp. Då analysmodellen appliceras, belyses en möjlig hotbild; miljöhot. Resultaten av analysen visar också att det kan vara klokt att beskriva just de samtida hoten och utnyttjande av dessa, istället för att argumentera avseende definitioner. Författarna menar att det är av större vikt att skapa en större förståelse för fenomenen, i syfte att åstadkomma en allomfattande ansats för att motverka de verkliga effekterna av hoten. / In 2014 Russia, in front of the rest of the world, claimed and performed an annexing of Crimea. The larger parts of the western world were left in shock. Without any acknowledgment Russia moved forward with “little green men” and implied a different tactic. It was not officially war and nor peace, the fighting and the action took place in what was popularly named as the gray zone. This thesis is answering the following questions by using a qualitative document examination. From a strategic security perspective: How can the problem regarding hybrid threats in the gray zone be described and how does the national Swedish strategy respond to these threats? By reading and concluding existing theory about hybrid threats within the gray zone the authors have created their own model of analysis to utilize on the Swedish National Security Strategy. The model of analysis consists of the five main hybrid threats chosen from the theory presented by Treverton: Disinformation, Cyber-attacks, Economic pressure, Irregular armed forces and Regular forces.The thesis concludes that although unclear and found lacking in coherence regarding ends, ways and means; the National Security Strategy addresses and gives guidance on how to counter the effects of the above-mentioned threats. The Security Strategy also shows a consciousness regarding the complexity of the hybrid threats and the gray zone, without trying to define the actual area or methods utilized. When looked at through the model of analysis, it also highlights a possible new threat to be considered; environmental threats. The results of the analysis also indicate that it might be wise to use the term contemporary threats and the utilization of these, instead of arguing about definitions. The authors argue that it is of greater importance to create a larger understanding of the phenomena, in order to counter the actual effects by employing a truly comprehensive approach.

ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark & Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar. I Sverige finns ett miljonprogramsområde i varje medelstor stad. Dessa områden kännetecknas av samma typ av problematik; hög arbetslöshet, höga ohälsotal och lågt valdeltagande. I den politiska debatten väcks ofta förslag om att man ska bygga om eller riva delar av miljonprogrammen. Andra menar att problemen bekämpas genom att åtgärda makroekonomiska problem i samhället i stort. Få av dessa förslag kretsar kring teorier om socialt kapital och vad det sociala kapitalet enligt vissa välkända statsvetare kan åstadkomma i samhällen. Syftet med denna uppsats är således att kvalitativt beskriva det sociala kapitalet i ett miljonprogramsområde i Linköping. Vi vill även studera huruvida det sociala kapitalet kan bidra till en demokratisk utveckling i stadsdelen. Det är vår förhoppning att våra slutsatser kan generaliseras till andra miljonprogramsområden i Sverige. Det sociala kapitalet beskrivs och analyseras utifrån tretton genomförda intervjuer med tjänstemän och föreningsrepresentanter i stadsdelen. Det görs med teoretisk hjälp av statsvetarna Robert D. Putnam och Bo Rothstein samt sociologen James S. Coleman. Vi kommer fram till att det förekommer stora variationer av socialt kapital i stadsdelen. Det finns en stor mängd av det Putnam kallar för sammanbindande socialt kapital. Samtidigt uppvisar stadsdelen en brist på det överbyggande sociala kapitalet, som på allvar skulle kunna bidra till ett demokratiskt lyft i stadsdelen. Det menar vi beror på etniska grupperingar och stora omflyttningar, som gör det irrationellt att investera i socialt kapital för den enskilde. Särskilda politiska insatser kan av de skälen motiveras i stadsdelen. / “The million programme”, an ambitious housing programme, took place in Sweden between the years 1965-1974. During this period 1006000 dwellings were built, which represents about a quarter of the contemporary housing stock in Sweden. The programme was due to a strong political will from the Social democratic party to erase the demand surplus on housing that had existed in Sweden until then. The production of the housing took place in the outskirts of the cities and was based on ideas of functionalism and scale economy. Despite extensive social engineering no one had been able to foresee that after a couple of years many of the tenants moved away from the new residential areas, choosing instead to live in single-family, detached houses. Those who were left behind were mostly families of low socioeconomic status. Most Swedish medium sized cities still have a residential area from this period. These areas are nowadays often characterized by a lot of passing tenants, high unemployment and unhealthy rate. Few of the residents visit the polls on election day. Many politicians argue that the socioeconomic problems in these areas can be improved by restorement or deconstruction of housing. Others mean that in order to solve the socioeconomic problems in these areas you have to tackle the macroeconomic problems in modern society. Few of the proposals revolve around social capital and the ideas that well-known political scientists have about the importance for wellbeing in societies. The aim of this essay is therefore to qualitatively describe the social capital in a residential area built as a part of the million programme in the town Linköping and see how it can contribute to the democratic process. Hopefully our conclusions can be generalized to other similar residential areas in Sweden. The description of the social capital consists of the tellings of county officials and representatives of local associations. The information they have provided was analyzed with the help of theorists Robert D. Putnam, Bo Rothstein and James S. Coleman. We conclude that there exist substantial variations in the social capital in the residential area that we have studied. There exists an extensive amount of what Putnam calls bonding social capital in the neighbourhood, but there is also a lack of bridging social capital that could significantly improve the democratic process in the area. This is due to ethnic groupings and great numbers of passing residents which makes investments in social capital irrational for the individual. Specific political support for these residential areas can therefore be motivated.